En kort introduktion till råvarumarknaden

En introduktion till råvarumarknadenDet finns få saker i världen som är så absolut nödvändiga för vår existens som råvaror. I tiotusentals år har vi människor samlat, förädlat och använt råvaror i syfte utveckla oss själva och samhället runt omkring oss.

Förr i tiden var råvaruhandel en lika enkel som självklar del av våra liv. Större delen av befolkningen var bönder och det lilla överskott av råvaror man hade togs in till stadens marknad och byttes mot andra råvaror som behövdes men som man inte kunde producera själv.

När världen i mitten av 1800-talet fick sin första råvarubörs uppstod ett behov av att standardisera råvarors egenskaper. Det var här det engelska begreppet commodity kom in i bilden. Dvs när man handlar en råvara som vete på börsen är det inte en specifik bondes vete man köper och säljer, utan vete av en standardiserad kvalitet. Av någon märklig anledning så har det svenska språket, liksom många andra språk, aldrig fått någon vedertagen översättning på commodity.

En commodity som handlas på börserna är en standardiserad produkt som säljs utan differentiering av leverantörerna. Även om en vara eller tjänst kan anses vara en commodity då den säljs av många leverantörer i ett odifferentierat system, syftar termen generellt på fysiska varor som är byggstenar i mer komplexa produkter, och som handlas på råvarubörser som Chicago Board of Trade (CBOT), London Metal Exchange (LME) eller New York Mercantile Exchange (NYMEX). Några exempel på commodities är olja, socker, sojabönor, aluminium, ris, vete, guld och silver. Handel i commodities sker främst genom handel med terminskontrakt.

Den korrekta termen att använda i denna text vore commodity och commodities, men vi har emellertid valt att fotsättningsvis använda oss av begreppen råvara och rårvaror, då det är det gängse begreppet som används i branschen.

År 1848 var året då världens äldsta råvarubörs bildades. Denna fick namnet Chicago Board of Trade [CBOT]. Därefter grundades många sådana börser som runt om i världen. Handeln skedde – och sker fortfarande på samma sätt, genom standardiserade avtal, som omfattar:

  • Plats för handel, där leverans sker omedelbart eller på kortast möjliga tid,
  • Terminskontrakt, där köparen och säljaren är överens om att ett pris för en vara, som skall levereras på en ömsesidigt överenskommen tidpunkt och mängd, och
  • Terminskontrakt, där villkoren är samma som terminskontraktet, men som utförs på en termins utbyte.

Före tillkomsten av den industriella revolutionen ägde handel huvudsakligen rum med jordbruksråvaror som majs, havre, vete, boskap och grisar.

När så den industriella revolutionen kom flyttade allt fler in till städerna där jobben fanns. Maskiner gjorde att råvaruproducenterna kunde klara av jobbet ändå. Men i processen dök en mängd mellanhänder upp. Stora företag köpte upp massiva volymer av en enskild råvara och förädlade den sedan till produkter som stadsbefolkningen behövde eller ville ha.

I flera hundra år förde råvaruhandeln en tillbakadragen tillvaro på utspridda börsgolv runt om i världen. Tiderna hade förändrats, men denna urgamla form av handel hade inte hängt med. Inträdeskraven var höga både i form av kunskap och kapital, och som köpare stod nästan bara de stora mellanhänderna kvar.

Men på senare år har något hänt. Intresset för råvaror som investeringsform har ökat. Om det beror på att vi människor kanske söker oss tillbaka till mer grundläggande värden än uppblåsta aktiekurser eller om vi söker den trygghet som finns i fysiska, faktiska, råvaror när det stormar på världens börser, är oklart.

Som ett svar på den ökade efterfrågan har många aktörer på den finansiella marknaden ökat utbudet av valmöjligheter för den som vill investera i råvaror. En råvaruinvesterare behöver inte längre köpa 175.000 liter vete, hämta upp det, förvara det, och försöka sälja det vidare. En helt ny marknad av finansiella instrument har dykt upp som möjliggör för dig och mig att investera i en mycket basal, men mycket attraktiv, produkt.

I allmänhet kan råvaror delas in i fem huvudkategorier med sammanlagt 24 olika undergrupper.

#1 Energi

Energimarknaden är en av de enklaste marknaderna att förstå för en oerfaren investerare. Handel med energirelaterade råvaror handlar faktiskt om att köpa olika typer av olja, naturgas eller grön energi. Genom att investera på energimarknaden kan en placerare dra fördel av förändringar i oljepriset eller delta i importen eller exporten av dessa råvaror med syfte att göra vinst.

En energiinvesterare kan också tillhandahålla kapital för att starta eller utveckla en produktionsanläggning eller en gruva, även om detta vanligtvis inte brukar betecknas som råvaruinvesteringar, utan snarast som en investering. Detta kan också ske genom att köpa olika typer av obligationer som är skräddarsydda för detta ändamål.

Huvudråvarorna som handlas internationellt i denna grupp är

Hundratals olika typer av råolja handlas över hela världen på den internationella råoljemarknaden – när vi kontrollerade så fann vi 161 olika sorter för att vara exakt.

#2 Metaller

Metaller är kanske den näst enklaste råvaran för de flesta investerare att förstå. Guld, silver, koppar och andra metaller utgör materiella tillgångar med ett reellt värde.

När du investerar i en metall, hoppas du att du förutspådde det framtida priset korrekt. Du kan köpa guld om du tror att priset kommer att gå upp. På samma sätt kan du försöka gå kort, det vill säga sälja guld om du tror att priset kommer att gå ner. Värdet på en ädelmetall är direkt kopplat till priset på metallen på marknaden i stort.

Huvudråvarorna som handlas internationellt i denna grupp är

Inom råvaruhandeln är handeln med metaller, i synnerhet värdefulla sådana som guld, silver, platina och palladium, en av de klasser i vilken handeln är allra störst. Handeln sker i huvudsak på New York Mercantile Exchange, NYMEX, brasilianska Mercantile and Futures Exchange BMF, Dubai Gold and Commodity Exchange DGCX, National Commodity Exchange Limited i Karachi , Pakistan och Tokyos råvarubörs TOCOM.

London Metal Exchange är också en viktig handelsplats, framförallt för basmetaller. Metaller som aluminium, nickel, koppar, bly och järnskrot handlas huvudsakligen på London Metal Exchange, New York Mercantile Exchange NYMEX, Shangai Futures Exchange SFE, Central Japan Commodities Exchange, The North American Derivatives Exchange, Inc. (Nadex), tidigare känt som Hedgestreet Exchange, i Kalifornien och råvarubörsen i Tokyo TOCOM.

#3 Livestock/Kött/Boskap

När en placerare beslutar sig för att gå in på boskapsmarknaden kan denne välja att investera direkt i någon av de underliggande varorna, till exempel levande boskap eller grismagar, men denne kan också välja att tillhandahålla kapital för handel av råvarorna, helt enkelt agera finansiär.

Det är till exempel mycket vanligt att investeringar görs i någon form på endera marknaden för nöt- eller fläskkött då detta är livsmedel som konsumeras i hög utsträckning. Det är däremot inte lika vanligt att erbjuda finansiering av en transport grisar så att de kan levereras till sin slutdestination, men det är i realiteten en lika enkel form av transaktion.

Huvudråvarorna som handlas internationellt i denna grupp är

#4 Grains/Spannmål

Spannmålsmarknaden är svårare att förutsäga än andra delmarknader för råvaror då prisbilden till stor del bygger på vädret vilket gör denna marknad mer riskfylld än många andra råvaror. En dålig skörd på en specifik delmarknad kan kullkasta ekonomier, men det finns stora pengar att tjäna på dessa varor.

Huvudråvarorna som handlas internationellt i denna grupp är

#5 Softs/Mat/Fiber/Mjuka

Softs är en term som beskriver diverse olika råvaror. I kategorin softs återfinns så pass olika råvaror som bomull, timmer, socker och frusen apelsinjuice.

Dessa råvaror kan vara ytterst volatila, främst då handeln är så pass oförutsägbar till följd av faktorer som väder, politik och osäkerhet på efterfrågan på de enskilda produkterna. För den investerare som önskar att exponera sig mot denna typ av råvaror kan det vara värt att köpa en ETF, en råvarufond eller göra detta i samråd med en professionell rådgivare.

Huvudråvarorna som handlas internationellt i denna grupp är

Underkategorin Agricultural Commodity Contracts omfattar: Class III Milk, Class IV Milk, International Skimmed Milk Powder (ISM), Nonfat Dry Milk, Deliverable Nonfat Dry Milk, Dry Whey, Cash-settlad ost, ägg, Cash-Settled smör och smör.

Utöver dessa råvaror finns en rad andra som handlas runt om i världen, plast handlas till exempel på London Metal Exchange [LME] och Dalian Commodity Exchange (DCE) i Kina. En annan råvara som i dag är relativt okänd för svenska placerare är biobränslen som bland annat handlas på den brasilianska Mercantile and Futures Exchange [BMF], den Bursa Malaysia [MDEX], Chicago Board of Trade [CBOT], Chicago Mercantile Exchange [CME] och New York Board of Trade [NYBOT].

Notera att de olika börserna har identifierat de viktigaste förekommande råvarorna i regionen, eller de som är mest efterfrågade vilket har lett till en specialisering i handeln med dessa.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Top