Följ oss

Nyheter

Sojabönor – en mångfacetterad råvara med flera användningsområden

Publicerat

den

Sojabönor och derivat handlas på råvarubörsen

Sojabönor och derivat handlas på råvarubörsenDe amerikanska bönderna står för en större produktion av sojabönor än något annat land i världen, 32 procent av den globala produktionen kom från USA 2009. Totalt sett genererar dessa fält en avkastning om 2.585 miljoner bushels varje år.

Jordbrukare i resten av världen håller emellertid på att öka sin produktion som en följd av ökade priser på sojaböner på råvarumarknaderna. 1980 producerade USA 60 procent av all världens sojabönor, en siffra som 2005 endast var 39 procent och sedan föll ytterligare, till 32 procent 2009. Som synes ovan sjunker de amerikanska böndernas andel på marknaden kontinuerligt.

Trots ett ökat globalt utbud i världen, ökade priset på sojabönor med mer än 80 % under 2008 på grund av att sojaolja används i biodiesel och som foder i fiskodlingar. En annan faktor som gjort att priset på sojabönor stiger är Kinas urbanisering där befolkningen i de kinesiska städerna köper stora mängder tofu och andra sojaprodukter. Sojabönor kan för vissa slutkonsumenter, bland annat företag verksamma inom biobränslen och livsmedelsindustrin, utgöra ett substitut till majs.

Sojabönor, sojamjöl och sojaolja

Till skillnad från andra råvaror kan derivatkomponenter av sojabönor också köpas och säljas av hedgers och spekulanter på terminsmarknaden. Dessa derivat från sojabönsprodukter är till exempel sojamjöl, sojabönskross, foder med sojabönsbas och sojaolja.

Sojabönor kan bearbetas till sojamjöl eller sojaprotein, men används i allmänhet som djurfoder. Sojabönsolja används som matolja för matlagning och salladsdressing, liksom en del smörsubstitut såsom margarin.

Priserna för dessa båda derivatråvaror, som uppstår efter behandling av sojabönor, är i allmänhet starkt korrelerade med varandra och priset på den underliggande råvaran. Observera att eftersom bearbetning av sojabönor leder till produktion av både sojamjöl och sojaolja, kommer det totala utbudet av dessa produkter alltid att förbli konstanta i förhållande till andra.

Observera också att en konsument av en av dessa derivatprodukter kan förvärva mjöl eller olja genom att köpa hela sojabönor och bearbeta dem själv, kommer alltså en ökad efterfrågan på en avledning korrelerar nödvändigtvis inte med en ökning av efterfrågan på den underliggande bönor.

Vilka företag gynnas av högre priser på sojabönor?

Prisutveckling på soja i USA enligt råvarubörsen

Bunge (BG) har en stor del av sin verksamhet i Sydamerika, och är Brasiliens främsta leverantör av gödningsmedel. Bolaget har upprättat utmärkta distributionsnät mellan Nord- och Sydamerika. Då priserna på sojabönor höjs kommer de sydamerikanska jordbrukarna konvertera allt mer improduktiv mark till sojabönsfält. Tyvärr kommer en del regnskogar att omvandlas till åkermark i denna process.

Då den nordamerikanska produktionen av majs för produktion av etanol numera omfattar en så pass stor del av den tillgängliga åkermarken, kommer de sydamerikanska länderna att kunna öka sin andel av marknaden för sojabönor kraftigt. De sydamerikanska fälten kan ge upp till tre skördar per år att jämföra med en i Nordamerika. En ökad sydamerikansk produktion skulle kräva mer gödsel och utrustning, något som som Bunge (BG) är i en utmärkt position för att erbjuda.

Valmont Industries (VMI) och andra leverantörer jordbruksprodukter gynnas av den ökade sojabönsproduktionen som uppkommer på grund av en prishöjning. Valmont tillhandahåller bevattningsutrustning och säljer den internationellt. De är väl rustade för att hantera den sydamerikanska marknaden genom sin 70%-ägarandel i Valmont Services Irrigacao Ltd, en stor brasiliansk tillverkare av mekaniserad bevattningsutrustning.

Archer-Daniels-Midland Company (ADM) och Bunge (BG) odlar och säljer sojabönor. Dessa företag gynnas av högre priser. Det kan vara bra att notera att de flesta sojabönsproducerande företagen inte är noterade på de amerikanska börserna.

Trots sin dominans på marknaden för sojabönor är både Archer-Daniels-Midland Company (ADM) och Bunge (BG) mindre sojabönder än vad de är sojabönsprocessorer. Högre priser har därmed en tvetydig nettoeffekt på dessa företag, eftersom de fortfarande måste köpa sojabönor för att komplettera sin egen produktion.

Högre priser på sojabönor kommer att öka efterfrågan på sojafrön eftersom det blir mer lönsamt att så dem. Monsanto Company (MON) har tagit fram genetiskt behandlade fröer, och säljer dem i lösvikt till jordbrukarna. De skapar också speciella bekämpningsmedel för att öka avkastningen. När fler sojabönor sås kommer mer av Monsantos produkter att köpas.

Vilka företag förlorar på högre priser på sojabönor?

Del Monte Foods Company (DLM) har mycket att förlora på högre priser på sojabönor eftersom detta företag använder både sojaolja och -mjöl i sin mat, och till djurfoder.

Del Monte försöker mildra denna effekt genom att hantera en portfölj av terminskontrakt och optioner. Prishöjningar ökar värdet av dessa terminskontrakt, och därmed möter bolaget de ökade produktionskostnaderna.

ConAgra Foods (CAG) använder liknande risksäkringsstrategier på grund av dess känslighet för råvarupriserna. Detta företag tillverkar tofu och edamame, som är direkt beroende av, och helt gjorda av sojabönor.

Dessutom kan sojaprotein finnas i en mängd livsmedel i form av TVP (Textur vegetabiliskt protein) där det fungerar som en vegetarisk ersättning för kött. Många typer av godis, delvis förbehandlade och frysta livsmedel använder hydrerad sojaolja istället för fett.

Företag inom köttindustrin som Pilgrim’s Pride (PPC), Tyson Foods (TSN) och andra stora köttproducenter måste betala mer för både majs och sojabönor när priserna stiger.

Boskapsproducenterna förbrukar 47 % av all den soja och 60 % av den majs som produceras i USA. Olika jordbrukare använder sig av olika fodersammansättningar beroende på önskat resultat, och få företag redovisar sina exakta foderblandningar.

Däremot kan det antas att sojaprodukter omfattar minst 40 % av kalorierna i kosten hos amerikanska kor, grisar och höns. Sojabönor blandade med majs tenderar att ge det bästa resultatet. Majs och sojamjöl är stora produktionskostnader inom fjäderfänäringen, vilket motsvarar ungefär 41 % av kostnaden för uppfödandet av en kyckling under räkenskapsåret 2007. När sojabönspriserna höjs, blir kycklingar dyrare att producera och det är inte alla kostnader som kan föras vidare till konsumenten utan att sänka antalet sålda kycklingar. Stigande råvarupriser är en stor påfrestning för företag som arbetar inom uppfödning och slakterinäringen.

Det finns få noterade företag i USA som är starkt engagerade i fiskerifarmer, de flesta är privatägda. I Norge finns det däremot ett antal företag som arbetar på denna marknad. Ett amerikanskt undantag är HQ Sustainable Maritime Industries (HQS). Företaget använder 100.000 ton fiskfoder varje år, bestående av blandningar av majs och sojabönor. Fisk behöver mer protein och fett än kolhydrater i sin kost, vilket gör sojabönor idealiska för denna industri. Om priset på sojabönor stiger, kommer fiskfarmarna att förlora vissa kostnadsfördelar.

Företag som producerar biodiesel kommer att mötas av ökade kostnader om priset på sojabönor stiger. Börsnoterade företag som är aktiva inom biodiesel inkluderar Archer-Daniels-Midland Company (ADM), Bunge (BG), BP (BP), ConAgra Foods (CAG) och ChevronTexaco (CVX). Ett stigande pris på denna råvara kan således komma att minska forskningen och sakta ned utvecklingen av biobränslen.

Global produktion av sojabönor 2005

Global produktion av sojabönor år 2005

Producentländer av sojabönor 2007

Nedanstående tabell illustrerar världsproduktionen av sojabönor 2007, fördelat på olika länder.

Producentländer av sojabönor år 2007

Vad påverkar priset på sojabönor?

Priset på sojabönor har nästan fördubblats under 2008, dels på grund av lägre produktion och dels på grund av den ökade efterfrågan av sojabönor.

Under 2008 gjorde den ökade efterfrågan på etanol och stigande priser på majs att många bönder valde att lägga om produktionen på sina fält till majs. Det är annars vanligt att dessa jordbrukare bedriver växelbruk, och använder hälften av sina tillgängliga fält till majs och den andra halvan för att odla sojabönor.

Genom lagen om tillgång och efterfrågan innebär färre sojabönor högre priser. Sommaren 2008 märktes emellertid återigen en ökad produktion av sojabönor, för att kompensera för tidigare utbudsminskningar.

Nedan finns några faktorer som påverkar utbud och efterfrågan på sojabönor:

Sojabönsrost

Den nuvarande bristen på sojabönor har blivit värre som en följd av att amerikanska jordbrukare har drabbats av spridningen av sojabönsrost. Denna agrara sjukdom har hittills upptäckts i femton amerikanska stater och över hela Sydamerika. Sojabönsrost är en vindburen svampsjukdom som angriper både sojabönor och andra växter.

Det finns en mängd forskning som syftar till att behandla sojabönsrost, men ingen definitiv lösning finns. Under odlingssäsongen 2003 upptäcktes sjukdomen i de flesta av de regioner där det odlades sojabönor i Brasilien. Med en konservativ avkastningsberäkning gav sjukdomen en minskning av skörden på uppskattningsvis av 2,2 miljoner kubikton, eller cirka 5 % av den årliga produktionen.

Biodiesel

Sojabönor behandlas av företag som Archer-Daniels-Midland Company (ADM) och Cargill, som använder maskiner för att separera sojabönornas proteiner från deras oljor. Dessa oljor kan användas vid matlagning och för produktion av biodiesel. De stigande bensinpriserna har gjort biodiesel till ett betydligt mer attraktivt alternativ och därigenom ökat intresset för sojabönor. Eftersom tunga maskiner används i sojaskörd, leder högre bensinpriser till att sojabönor blir dyrare att producera, vilket pressar upp produktionspriserna.

Soja som foder

När oljan har utvunnits ur sojabönorna kan dess protein användas för att berika djurfoder.
På grund av dess höga proteinhalt, använder den blomstrande fiskeindustrin sojabaserade produkter för att replikera kött som många fiskar är vana att äta. Fiskfarmerna använde en gång i tiden fiskmjöl, vilket är mycket dyrare än sojamjöl, även efter med den senaste tidens prisutveckling.

Industriell användning

Vetenskapliga studier av soja har nu gjort dess användningsområde väldigt brett. Sojaprodukter är den viktigaste ingrediensen i många typer av spånskivor, laminerad plywood, kommersiella mattor, bilklädslar, ren förbränningsenergi till dieselmotorer, miljövänliga lösningsmedel, industriella smörjmedel, rengöringsmedel, målarfärg, giftfria kritor, ljus, bläckpatroner med hög kvalitet, smörjmedel, hydrauliska vätskor och cellplaster.

I oktober 2007 använde bilproducenten Ford sojaskum i sin nya Ford Mustang.

Soja kan i många fall användas som ett substitut för petroleum och dessutom till ett lägre pris. I takt med att vetenskapen utvecklas kommer fler nya användningsområden för sojabönor att upptäckas, något som kommer att leda till prishöjningar tillsammans med en ökad efterfrågan. En ökad sojaproduktion kan komma att minska effekterna av prisökningen.

Produktion

Miljontals liter sojabaserad biodiesel produceras redan idag i USA varje dag och bränslet används i fler än 200 av den amerikanska flottans fartyg. Sojabaserad biodiesel är något mindre kraftfull än petroleumdiesel, men brinner mycket renare med mycket högre lubrikation. Det betyder minskade utgifter för motorunderhåll och mindre föroreningar. Biodiesel är betydligt mer kraftfull än etanol, vilket ger 120.000 BTU per gallon jämfört med etanolens 80.000 BTU. Eftersom biodiesel har högre energiinnehåll, och lämpligast produceras av sojabönor kommer sojabönor att öka i betydelse då efterfrågan blir allt större.

Allmänhetens uppfattning

Även om användningen av biobränslen som etanol och biodiesel har sina fördelar, särskilt när de blandas med vanlig diesel, vilket ger en förbättrad lubrikation, är det kontroversiellt att använda majs och sojabönor till energi när det till och från pratas om en global livsmedelskris.

Då ett växande antal länder närmar sig randen av livsmedelsbrist, kommer utvecklingen av biodrivmedel ställas inför ett större moraliskt motstånd. Lagstiftning eller internationella påtryckningar om att begränsa utvecklingen av biodrivmedel kan komma att sänka priset på sojabönor, eftersom de skulle vara mindre värdefullt som mat än som ett potentiellt lönsamt substitut till bensin.

Potentiella hälsorisker

Utöver den moraliska frågan, visar många vetenskapliga rapporter att soja faktiskt inte är tjänligt som livsmedel. Ansedda studier har visat att sojabaserade produkter är mycket farliga för barns hälsa på grund av stora mängder av det kvinnliga könshormonet östrogen.

Soja innehåller också betydande mängder av genistein och daidzein, som är kända för att orsaka genetiska skador och cancer. Soja får ofta skulden för den ökade förekomsten av bröstcancer och andra hälsorisker.

Soja innehåller även ett ”anti-näringsämne”, fytinsyra, som blockerar intaget av viktiga vitaminer och mineraler, trypsinhämmare, giftiga lysinoalanin och cancerframkallande nitrosaminer. Dessa förmodade hälsorisker har ifrågasatts av sojaproducenter, men har lett till ytterligare undersökningar av FDA liksom den tyska regeringen. Om soja visar sig vara farligt att äta, kommer priserna att sjunka avsevärt. Det växande antalet industriella tillämpningarna för sojabönan kan komma att fungera som en kudde för detta eventuella prisfall.

Handel i sojabönor

I dag finns det en rad olika produkter som har sitt ursprung i sojabönor som handlas internationellt på de olika råvarubörserna. Det finns till exempel mini-kontrakt, som omfattar 1.000 bushels, istället för 5,000 som är den ordinarie omfattningen, sydamerikanska sojabönsterminer, terminskontrakt på krossade sojabönor, sojabönsfutures, terminskontrakt på sojafoder och -olja. Vi har emellertid valt att endast beskriva handeln i det vanligaste kontraktet – futures på sojabönor.

Sojabönor handlas bland annat på Chicago Board of Trade, CBOT, under kortnamnet S, och prissätts i cent per bushel. I det elektroniska handelssystemet används symbolen ZS.

Leveransdatum

Sojaböns futures går till leverans varje år i januari, mars, maj, juli, augusti, september och november.

Terminer och futures för sojabönor - Tickersymboler

*2 avser årtalet, vilket betyder att tickern SF2 avser leverans av sojabönor i januari 2012.

Kontraktsspecifikationer

Kontraktstorlek

På Chicago Board of Trade (CBOT) avser ett futureskontrakt på sojabönor 5.000 bushels. Minikontrakten som handlas separat avser 1.000 bushels.

Daglig prisavvikelse

0,70 USD per bushel, som kan utökas till 1,05 USD och 1,60 USD per bushel om marknaden stänger på endera köp- eller säljkursen. Från och med den handelsdagen i leveransmånaden finns det inga gränser för prisavvikelser.

Sista handelsdagen

Handeln i sojabönor vid Chicago Board of Trade avslutas handelsdagen som föregår den 15 kalenderdagen i leveransmånaden

Leveranskvalité

Accepterad leveranskvalité för sojabönsterminer på Chicago Board of Trade är: #2 Yellow till kontraktspris, #1 Yellow med ett premium om 6 cent/bushel, #3 Yellow med en rabatt om 6 cent/bushel.

Fortsätt läsa
Annons
1 kommentar

1 kommentar

  1. Persson

    28 juli, 2013 vid 03:15

    Just sojabönor är nog inte så populärt bland svenska investerare, fast det gäller väl de flesta jordbruksråvarorna.

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Vattenfall förbereder ny kärnkraft vid Ringhals

Publicerat

den

Ringhals kärnkraftverk

Vattenfall tar nu nästa steg i förberedelser för ny kärnkraft i anslutning till Ringhals kärnkraftverk. Ny kärnkraft vid Ringhals förutsätter tillgång till mer mark på Väröhalvön och Vattenfall inleder därför arbetet med fastighetsköp i området.

─ Vi tar just nu konkreta steg i arbetet med att planera byggande av ny kärnkraft vid Ringhals. Vi inleder bland annat en process för att köpa fastigheter på Väröhalvön för att möjliggöra förberedande arbeten och byggnation av ny kärnkraft. Ett slutgiltigt investeringsbeslut fattas dock först när vi har fått alla nödvändiga tillstånd, säger Desirée Comstedt, projektansvarig för kärnkraft inom Vattenfall.

Redan i våras startade inom ramen för den pågående förstudien om små modulära reaktorer vid Ringhals arbetet för en miljökonsekvensbeskrivning, vilket bland annat innebär fältstudier och markundersökningar i området runt Ringhals. Under sommaren inledde Vattenfall också en upphandlingsprocess för att välja leverantör och reaktortyp.

─ Förstudien beräknas vara klar i slutet av 2023 och är en del i Vattenfalls beslutsunderlag för tillståndsansökan hos Strålsäkerhetsmyndigheten och Mark- och miljödomstolen för att bygga nya kärnkraftreaktorer. Målsättningen är att ha en första reaktor i drift under tidigt 2030-tal, säger Desirée Comstedt.

Som en del i planeringen av ny kärnkraft genomför delar av Vattenfalls ledning under hösten resor till länder som är i färd med att bygga ny kärnkraft för att ta del av deras erfarenheter.

─ Vi vill få del av internationella erfarenheter om vilka förutsättningar som krävs för ett lyckat kärnkraftsprogram, oavsett om det gäller SMR eller storskaliga reaktorer. Vi vill bygga ny kärnkraft i Sverige om förutsättningarna finns och genom att träffa många olika aktörer som är involverade i kärnkraftsprogram, till exempel energiföretag, myndigheter och teknikleverantörer, vill vi förstå hur det är möjligt att hantera risker, säger Desirée Comstedt.

Vattenfall äger redan mark på Väröhalvön, de nu berörda fastighetsägarna och hyresgästerna har kontaktats.

Fortsätt läsa

Nyheter

Extremt låga elpriser denna och nästa vecka

Publicerat

den

En nederbörd på 200 procent mer än normalt en bit in i nästa vecka och stark vind i Norden och Europa pressar elpriset till extremt låga nivåer. Snittpriset under innevarande och nästa vecka väntas ligga under 5 öre per kWh, vilket är det lägsta elpriset sedan 2020 under en hel vecka.  Samtidigt väntas många timmar med minuspriser.  

Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia
Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia

Djupa lågtryck ger en mycket mild och ostadig avslutning på september. Luftströmmar från sydväst innebär stora nederbördsmängder, främst i sydvästra Norge, och med redan goda vattennivåer tvingas producenterna där att köra på ordentligt.  Den kraftiga nederbörden stärker den hydrologiska balansen från 6 TWh till runt 20 TWh. Sommarens och höstens rikliga regnperioder har kraftigt förändrat förutsättningarna på elmarknaden efter två år med underskott i vattenmagasinen

Samtidigt blir det varmare än normalt, vilket dämpar förbrukningen och riklig vind bidrar till en nästan fördubblad vindproduktion jämfört med tidigare veckor.  Allt detta pressar elpriserna denna och nästa vecka till extremt låga nivåer.  Föregående vecka landade elpriset i snitt på 24 öre per kWh. Innevarande vecka har inletts mycket lågt med ensiffriga priser i de flesta elområden överallt. Nästa veckas medelpris väntas landa på knappt 5 öre per kWh. En konsekvens av de låga priserna är att vissa kärnkraftverk tillfälligt skruvar ned produktionen då dessa priser är lägre än den rörliga produktionskostnaden.

– Riklig vind i Tyskland och Norden, gott om vatten i södra Norge och en fortsatt låg förbrukning får elpriserna att falla dramatiskt. Elpriserna pressas till nivåer som vi inte sett 1sedan slutet av 2020, som var ett riktigt våtår. Det kommer bli en hel del timmar med negativa priser de närmaste veckorna, säger Johan Sigvardsson, elmarknadsanalytiker på Bixia. 

Den rikliga vinden i Tyskland skapar minuspriser som tillsammans med solkraften vänder på elflödet under några timmar på eftermiddagarna. Det innebär att SE4 importerar el från Tyskland, vilket även spiller över på SE3.

Fortsätt läsa

Nyheter

Cinis Fertilizer expanderar till USA med miljardinvestering

Publicerat

den

Den svenska producenten av miljövänligt mineralgödsel, Cinis Fertilizer, har idag tecknat avtal med Ascend Elements, en ledande amerikansk tillverkare av batterimaterial. Avtalet gäller leverans av natriumsulfat, en insatsvara för Cinis Fertilizers produktion av miljövänligt mineralgödsel. Detta avtal och ett samarbete med K+S Minerals and Agriculture (”K+S”), en global aktör och Europas största producent av salter, skapar förutsättningar för Cinis Fertilizer att etablera en produktions­anläggning i den amerikanska delstaten Kentucky. Anläggningen blir den tredje efter bolagets två första i Sverige. Etableringen i USA ligger inom ramen för Cinis Fertilizers tillväxtplan om att nå en produktion om 1,5 miljoner ton kaliumsulfat i sex anläggningar vid utgången av år 2030. Investeringarna i Cinis Fertilizers amerikanska anläggning bedöms uppgå till en miljard kronor och ska finansieras via kassaflöde, lån och eventuellt även investeringsstöd.

Produktionskapacitet på 300 000 ton kaliumsulfat i Nordamerika

Cinis Fertilizer har idag tecknat ett tioårigt avtal med Ascend Elements, en oberoende tillverkare av avancerade batterimaterial med verksamhet på flera platser i USA, som för närvarande bygger sin största anläggning i Hopkinsville, Kentucky. Avtalet innebär leverans om upp till 240 000 ton natriumsulfat årligen med början 2026. Cinis Fertilizer har vidare ingått avsiktsförklaring om försäljning av den färdiga produkten, kaliumsulfat, till K+S samt om inköp av kaliumklorid från K+S produktionsanläggningar i Saskatchewan i Kanada till Cinis Fertilizers anläggning i Hopkinsvillle. Cinis Fertilizers anläggning ska stå klar 2026 med en produktionskapacitet om upp till 300 000 ton kaliumsulfat för den nordamerikanska marknaden.

Cinis Fertilizers affärsidé är att producera miljövänligt mineralgödsel genom att använda hälften så mycket energi som dagens produktionsmetoder, vilket resulterar i ett fossilfritt gödselmedel med koldioxidavtryck nära noll. Ett unikt bidrag till ett mer hållbart jordbruk.

”Vi har det senaste året mött stort internationellt intresse för vårt miljövänliga mineral­gödsel där cirkularitet och fossilfri produktion står i centrum. För tillverkare av batterier är det viktigt att hela deras produktionskedja uppfyller höga krav på resurs­effektivitet och miljövänlighet. Avtalet om med Ascend Elements och avsikts­förklaringen med K+S som om bland annat köp av all produktion från anläggningen ger oss trygghet i att etablera Cinis Fertilizer på den amerikanska marknaden”, säger Jakob Liedberg, grundare och VD Cinis Fertilizer. ”Den snabba utvecklingen av amerikanska industriprojekt som just nu sker till följd av Inflation Reduction Act bidrar också till vårt beslut att nu genomföra Cinis Fertilizers expansion i Nordamerika. Detta stärks av det stora intresse som en rad prominenta investerare visade Ascend Elements i en nyligen genomförd finansierings­runda.”

Cinis Fertilizer har även ingått en avsiktsförklaring med K+S om inköp av ca 250 000 ton kaliumklorid.

Försäljning av kaliumsulfat till K+S

Utöver avsiktsförklaringen om inköp av kaliumklorid har Cinis Fertilizer tecknat en avsiktsförklaring med K+S avseende försäljning av hela produktions­volymen av miljövänligt mineralgödsel från anläggningen i Hopkinsvillle.

”Det är väldigt spännande att få vara med och bidra till Cinis Fertilizers utveckling till en global aktör. För K+S del är Cinis Fertilizers etablering i USA en lyckträff i och med att vi får regional avsättning för vår kaliumklorid från Kanada samt tillgång till en premiumprodukt i form av miljövänligt kaliumsulfat för marknaden i Nordamerika”, säger Mathias Hübner, marknadsutvecklare på K+S.

Cinis Fertilizers planerade anläggning i Hopkinsville

Anläggningen kommer att byggas i anslutning till Ascend Elements verksamhet i Hopkinsvillle, vilket medför kostnadseffektiva logistiklösningar. Cinis Fertilizer har ingått avtal med Hopkinsvillle stad om köp av mark för anläggningen samt inlett diskussioner med en regional kraftleverantör om leverans av fossilfri el.

Investeringarna i Cinis Fertilizers anläggning i Hopkinsville bedöms uppgå till en miljard kronor och finansiering planeras ske genom eget kassaflöde och lån. Bolaget undersöker även kompletterande finansieringslösningar, vilka inkluderar statligt och delstatligt investeringsstöd.

”Det är fantastiskt att Cinis Fertilizer redan nu kan ta ett första steg ut i världen och fortsätta vår planerade expansion. Vi är väldigt nöjda med att få Ascend Elements som långsiktig partner och vi ser fram emot att inleda och utveckla vårt samarbete. Ascend Elements är en ledande tillverkare av batterimaterial, specifikt så kallade prekursorer (”pCAM”) till den nordamerikanska marknaden för litium-jon-batterier, som främst används i elfordon”, säger Jakob Liedberg. ”Nyligen tecknade vi ett långsiktigt avtal med K+S avseende inköp och leverans av kaliumklorid till våra två första anläggningar i Sverige. Samarbetet med K+S också i Nordamerika har goda möjligheter att utveckla sig till ett globalt partnerskap.”

Cinis Fertilizers första produktionsanläggning startar i början av 2024 i Örnsköldsvik

Cinis Fertilizer bygger för närvarande sin första produktionsanläggning utanför Örnsköldsvik, med planerad start i början av 2024. Projektering för bolagets andra anläggning, i Skellefteå, pågår och produktion är planerad att starta i mitten av 2025. Cinis Fertilizers tillväxtplan omfattar 1,5 miljoner ton av miljövänligt mineralgödsel i sex anläggningar i slutet av 2030, där tre anläggningar nu är platsangivna.

Fortsätt läsa

Populära