De låga priset på sojabönor avskräcker många brasilianska jordbrukare från att sälja sina skördar. Producenterna vill inte sälja sojabönor till dagens priser, vilket har gjort att spannmålsförsäljningen är på de lägsta nivåerna på de senaste 5 åren.

Mato-Grosso är den delstat med den högsta volymen sojabönproduktion och regionen med största exporten i Brasilien. Från denna delstat fraktas 42 procent av produktionen genom hamnen i Santos.

Enligt data från IMEA (Mato Grosso Institute of Agricultural Economics) är årets försäljning av sojabönor den lägsta under de senaste fem åren. Den brasilianska bönderna har endast sålt 46 procent av årets produktion, vilket skall ställas mot ett historiskt genomsnitt på 65 procent.

Producenterna vägrar sälja

Den främsta orsaken till den långsamma försäljningen av grödan är det låga priset. Höga produktionskostnader och låga priser har påverkat producentens avkastningsmarginal. Producenterna låste in priserna på insatsvaror i mars-maj året före skörden, när sojabönorna var nära nivåer som setts på toppar under pandemin.

De hoppades på en marginal som nu inte längre går att uppnå. De låga priserna har pressat producenterna att inte sälja sina sojabönor, vilket hållit tillbaka produktionen i hopp om bättre marginaler.

Är det värt att hålla fast vid sojabönan?

Om man tittar på sojabönspriserna ur producentens perspektiv måste vissa saker tas i beaktande. Även om kontrakten för juli och augusti handlas till högre priser jämfört med frontmånaden, spelar carry cost en stor roll i beslutet.

Carry cost är hur mycket det kostar producenten att ”äga” denna råvara in i framtiden och lagra sojabönor i väntan på bättre priser. Således måste lagerkostnader, försäkringar, räntor och alternativkostnader inkluderas i beräkningen.

Kurvan för de kommande två kontrakten handlas till contango, det vill säga det senare priset är högre än spotpriset. Detta uppmuntrar lagring av sojabönor eftersom det indikerar att det nuvarande utbudet enligt det nuvarande kontraktet är större än efterfrågan. Cost of carry gör dock inte denna operation lönsam.

Producenter som håller fast vid sina sojabönor tror att priset kommer att stiga och att ökningen kommer att räcka för att täcka deras cost of carry, eftersom det nuvarande priset fortfarande är otillräckligt för att garantera goda avkastningsmarginaler.