Nyheter
Kakaobönder i Brasilien gör sig redo för en comeback
En gång var Brasilien en framstående global leverantör av kakao, men sedan förlorade landet allt till en träddödande sjukdom som decimerade skördarna på 1980-talet. Nu gör kakaobönderna i Brasilien sig redo för en comeback. Det strömmar in nya pengar i kakaoindustrin, producenter ger sig in i nya områden och traditionella odlare får ekonomiskt stöd. De har stöd av jättar som Cargill och en investeringsfond skapad av Vale.
Brasilien strävar efter att fördubbla kakaoproduktionen i landet till 2030. Det är ett av målen från en plan som landets kakaokommission Ceplac tillkännager denna vecka. Redan 2025 borde Brasilien producera tillräckligt för att tillfredsställa den inhemska efterfrågan. Det skulle minska Brasiliens behov av att importera kakaobönor, och hjälpa till att lindra en allvarlig global brist på chokladingrediensen.
Av alla kakaoproducerande länder har Brasilien den största tillväxtpotentialen
Utvecklingen innebär en välbehövlig lättnad för kakaomarknaden, som har drabbats av dåligt väder och växtsjukdomar hos toppodlarna Elfenbenskusten och Ghana. Bakslag har dramatiskt krympt de globala lagren, vilket gör att kakaoterminerna stigit med nästan 70 procent i år. Priset för det mest aktiva kontraktet i London stängde i fredags så högt 3 476 GBP per ton.
CocoaAction Brasil kartlade minst 24 pågående projekt för att hjälpa den lokala kakaoförsörjningskedjan, med en total investering på över 150 miljoner brasilianska reais (30,6 miljoner USD).
Brasiliens kakaoboom är redan mer än bara ett löfte. Bönder i olika delar av landet planterar nya träd, som kommer att bära frukt under de kommande två till tre åren. Kakao har blivit ett så hett ämne att även ett biobränsleföretag nu är ute efter att producera chokladingrediensen. Brasil Biofuels fokuserar på bränsle tillverkat av palmolja, men började lägga till kakaoväxter till sin plantskola i hopp om att odla 1 000 hektar nästa år.
Den brasilianska kakaoproduktionen är fortfarande en bråkdel av vad som odlas i Afrika, en kontinent som står för nästan tre fjärdedelar av den globala tillgången. Det som gör Brasilien relevant är det faktum att åtminstone några av dess bönder har möjlighet att svara på en ökad global efterfrågan genom att öka utbudet. Många bönder i Afrika lever under fattigdomsgränsen och deras lön bestäms av myndigheterna, så de kan inte dra nytta av högre terminspriser. Producenterna behöver pengar för att investera, särskilt som nya europeiska regler kräver utgifter för spårbarhet för att bevisa att grödor inte odlades i avskogad mark.
En större brasiliansk produktion kan få ner kakaopriserna, även om det bara skulle vara en faktor på lång sikt. För närvarande fortsätter priserna att drivas av de dåliga utsikterna i Västafrika.
Det kanske största hotet mot Brasiliens ambitiösa kakaoplaner ligger fortfarande i trädhälsan. Mer än 30 år efter det första dödliga utbrottet förföljer en ny sjukdom som kallas witch’s broom landets kakaobönder.
Nyheter
Sommarväder skapar prisrally på elbörsen
Det råder speciella förutsättningar på elmarknaden just nu och allt styrs till största delen av vädret. Sol och bitvis god vindkraftsproduktion under maj, i kombination med svag hydrologi och begränsad kärnkraft har lett till stora svängningar i elpriset. Juni inleds liknande och idag tangerar elpriserna nivåer från krisåret 2022. Dock förväntas elpriserna gå ner då kärnkraften ökar.

Juni börjar med höga elpriser och orsakerna är brist på vindkraft, torra väderprognoser och mindre kärnkraft. Prisuppgången i maj var särskilt tydlig i norra Sverige, elområde 1 och 2, och ligger just nu nära en krona per kWh. I elområdena 3 och 4, södra Sverige, blev månadsmedelspotpriset för maj 35–40 procent högre jämfört med april men har rusat idag till nivåer på mellan 130–160 öre/kWh.
– Dagens höga priser visar tydligt på hur snabbt förändrade väderprognoser får genomslag på elpriset. Sommarens väder påverkar även priserna inför hösten och vintern. Ska det bli mer stabila elpriser behövs ett typiskt svenskt sommarväder, dvs. en blandning av regn, vind och sol, snarare än extremvärme och högtryck. Särskilt viktig är nederbörden i Norge och norra Sverige där vattenkraften dominerar, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
Den hydrologiska balansen, dvs. det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är väldigt ansträngt efter en snöfattig vinter. Det stora underskottet håller i sig och är starkt beroende av mer nederbörd i närtid. På grund av pågående revisioner, bland annat Ringhals 3 och Forsmark 2, är elproduktionen från svensk kärnkraft begränsad just nu. Oskarshamn 3 har planerad återstart den 10 juni och Ringhals 4, som för närvarande producerar med halv effekt, går upp till full effekt den 12 juni. Det innebär att den installerade effekten då kommer att stiga från 40 till 60 procent i Sverige.
Det geopolitiska läget är fortsatt ett orosmoment men ryktet om ett fredsförslag har lugnat marknaden något. Gas- och oljepriserna fortsätter att falla och de stigande temperaturerna på kontinenten och den stora andelen solkraft kan ha en stabiliserande effekt.
| Medelspotpris | Elområde 1, Norra Sverige | Elområde 2, Norra Mellansverige | Elområde 3, Södra Mellansverige | Elområde 4, Södra Sverige |
| Maj 2026 | 46,36 öre/kWh | 48,95 öre/kWh | 70,86 öre/kWh | 87,05 öre/kWh |
| Maj 2025 | 14,09 öre/kWh | 15,09 öre/kWh | 42,94 öre/kWh | 60,01 öre/kWh |
Nyheter
Solkraften pressar elpriserna dagtid
Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.

Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.
– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.
Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.
– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.
De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.
– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.
| Medelspotpris | April 2025 | April 2026 |
| Elområde 1, Norra Sverige | 14,39 öre/kWh | 26,09 öre/kWh |
| Elområde 2, Norra Mellansverige | 14,21 öre/kWh | 26,85 öre/kWh |
| Elområde 3, Södra Mellansverige | 37,61 öre/kWh | 56,08 öre/kWh |
| Elområde 4, Södra Sverige | 58,35 öre/kWh | 66,55 öre/kWh |
*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.
Nyheter
Michel Gubel ger sin syn på oljemarknaden
Råvaran olja handlas fortsatt över 100 USD per fat och det är något stökigt med prissättningen. Michel Gubel ger sin syn på läget för oljan, att priskurvan kan vara i contango och backwardation, samt vad som kan hända med olja på längre sikt.

