Följ oss

Nyheter

Ost-terminer, ingen leverans, ren cash settlement

Publicerat

den

Ost-hjul

Chicago Mercantile Exchange startade sin verksamhet 1898 som Chicago Butter and Egg Board, vilket var de enda varorna som då handlades på marknadsplatsen. År 1919 bytte börsen namn till Chicago Mercantile Exchange, men utbudet var fortfarande begränsat. 1961 ökade börsen på detta genom införandet av terminskontrakt på grismagar, så kallade frozen pork belly futures.

Ost tillhör kanske inte de vanligaste kontrakten att handla i, men då mejerinäringen på den amerikanska marknaden är betydande, så har vi valt att ta med dessa kontrakt i vår serie av olika jordbruksrelaterade råvaror. Det finns ett par villkor som kan vara värda att notera i dessa terminskontrakt.

Dels sker ingen leverans av ost, alla terminskontrakt avräknas kontant gentemot det av det amerikanska jordbruksverkets framräknade genomsnittliga och vägda priset för ost i USA. Det finns vidare positionsbegränsningar, ingen aktör tillåts att ha vare sig en lång eller kort position i ostfutures som är större än 1.000 kontrakt. För frontmånaden är begränsningen hälften, endast 500 kontrakt.

Kontraktsspecifikationer

Kontraktstorlek

Ett terminskontrakt på ost-terminer på Chicago Mercantile Exchange avser 20.000 pounds, cirka 9.000 kilo.

Daily Price Limit

0,075 USD per kilo, över eller under föregående dags stängningspris.

Trading Hours

Handeln på CME Globex elektroniska handelsplattform pågår från 5:00 PM söndag kväll till 1:55 PM fredag eftermiddag, US Central Time. Dagliga handelsstopp äger rum mellan 4:00 PM och 5:00 PM.

Last Trading Day

Handel med terminskontrakt avseende terminer i ost på Chicago Mercantile Exchange slutar på den bankdag som föregår den dag då USDA tillkännager det genomsnittliga och vägda priset i USA för ost för kontraktsmånaden.

Leveranskvalité

Då ingen leverans av ost sker finns inga krav på leveranskvalité för dessa terminskontrakt.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Nyheter

Vad den stora uppgången i guldpriset säger om Kina

Publicerat

den

Kinesisk guldtacka

Under 2024 har guldpriset nått rekordnivåer, delvis på grund av ökad efterfrågan från både centralbanker och konsumenter, särskilt i Kina. Kinas centralbank har köpt stora mängder guld för att diversifiera sina reserver från amerikanska dollar, mot bakgrund av ökade spänningar med USA och oro för potentiella sanktioner. Samtidigt har kinesiska konsumenter, pressade av en svag ekonomi och en krisdrabbad fastighetsmarknad, sökt guld som en trygg investering och symbol för rikedom.

Denna efterfrågan har drivit upp priserna, vilket i sin tur har lett till en mättnad på marknaden för guldsmycken i Kina, där försäljningen minskade kraftigt under hösten 2024. Även om guldpriset förblir nära rekordnivåer, har detta lett till att investerare i allt högre grad köper fysiska guldtackor och mynt, trots kostnader för förvaring.

Framtiden för guldpriserna påverkas av globala osäkerheter, inklusive potentiella amerikanska tullar mot Kina under Trumps nya administration och fortsatta geopolitiska spänningar. Guld förblir en attraktiv tillgång i tider av ekonomisk instabilitet och oro.

Bloomberg går igenom vad prisuppgången på guld säger om Kina.
Fortsätt läsa

Nyheter

Ingen vill bygga vindkraft till havs i Danmark

Publicerat

den

Vindkraftverk till havs, med en dansk flagga i bakgrunden

Idag gick tidsfristen för att lägga bud på rättigheterna att bygga vindkraft till havs i Danmark ut. Det handlade om de första 3 GW av totalt 6 GW i Nordsjön, där vinnarna har rätt att bygga upp till totalt 10 GW. Den danska energimyndigheten fick inte ett enda bud för något av de tre delområdena (North Sea I A1, A2 and A3). Danmark har idag 2,7 GW havsvindkraft.

Ministern för energi nu bett Energimyndigheten att inleda en dialog med marknaden för att identifiera varför inga bud har lämnats in.

Danska elkonsumenter har tidigare betalat för den instabilitet som de danska elbolagen orsakar med sin vindkraft. Tidigare i år infördes att elbolagen själva måste betala för kostnaderna de orsakar.

Fortsätt läsa

Nyheter

Supercykel för skog och skogsägare

Publicerat

den

Christian Kopfer

Den svenska marknaden för skogsråvara är i en supercykel. Det innebär goda utsikter för skogsägare, enligt Handelsbankens nya Skogsrapport.

”Råvaror generellt och skogsråvaror i synnerhet är väl positionerade för en fortsatt återhämtning under 2025”, säger Christian Kopfer, aktieanalytiker för skog och råvaror Handelsbanken.

Den svenska marknaden för skogsråvara är gynnsam för skogsägare. Handelsbankens experter bedömer att råvaror generellt är tillbaka efter de senaste årens berg-och dalbana.

”Råvaror är väl positionerade för en någorlunda normal konjunkturell återhämtning i slutet av första halvåret 2025”, säger Christian Kopfer.

Stora prisskillnader på skogsmark

Efter en prisnedgång på skogsmark, framför allt i norra Sverige, är prisskillnaderna stora inom landet. Enligt fastighetskonsultföretaget Svefas statistik rapporterades begränsade nedgångar inom flera län, och faktiska prisuppgångar i Östergötland, Kalmar, Södermanland och Stockholm.

”Vi bedömer att skogsmarkspriserna kommer att stiga generellt nästa år, eftersom vi nu befinner oss i ett lägre ränteläge samtidigt som efterfrågan överstiger utbudet på skogsråvara under en lång tid framöver”, säger Jesper Forsman, segmentsansvarig skog i Handelsbanken.

Allt som allt räknar Handelsbankens experter med att svensk skogsmark som helhet kommer stiga i värde igen under 2025.

Nya intäktsmöjligheter för skogsägare

Exakt hur nya policyinitiativ i EU och på global nivå kommer påverka hur skogen brukas i framtiden är fortfarande osäkert, där nationella beslut kring implementering har stor inverkan på effekter. Sammantaget görs ändå bedömningen att det blir svårt att öka avverkningsnivåer framöver om Sverige ska leverera på sina miljö- och klimatåtaganden. Hur regelverken kommer att påverka skogsägare beror bland annat på eventuell ersättning för koldioxidinlagring eller skydd av mark. Ett ökat fokus på skogens klimat-och miljörelaterade fördelar kan skapa nya möjliga intäkter, utöver inkomster från försäljning av virke.

I Sverige är marknader för kolkrediter och biokrediter i sin linda, även om det pågår arbete med att utveckla standarder för att främja marknadernas effektivitet och trovärdighet.

”Marknader för både kolkrediter och biokrediter ser ut att kunna växa framöver och skapa nya möjligheter för den som äger skog”, säger Josefin Johansson, hållbarhetsanalytiker på Handelsbanken.

Efterfrågan på skogsindustriella produkter ökar 2025

En normal konjunkturell återhämtning väntas för skogsindustriella produkter, som till exempel pappersmassa. Andra varor, exempelvis sågade trävaror och förpackningsmaterial, har varit betydligt senare ut ur startblocken.

”Vi förväntar oss att den underliggande efterfrågan på till exempel sågade trävaror och förpackningsmaterial också kommer förbättras generellt under nästa år”, säger Christian Kopfer.

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära