Nyheter
Bomull – mer än bara Cotton Club
Bomull är en grundläggande gröda som utgör en viktig faktor för textil-, jordbruks-och livsmedelsindustrin. 64 procent av all bomull används för kläder, 28 procent för heminredning, och 8 procent för industriprodukter. I USA beräknas marknaden omsätta cirka 120 miljarder USD årligen.
USA är en stor bomullsproducent, men den inhemska textilindustrin är relativt liten, varför landet exporterar mycket av den bomull som produceras. År 2007 importerades 97 procent av USA: s inhemska nettokonsumtion av bomull trots att uppskattningsvis 27 procent av de varor som konsumerades på den amerikanska marknaden innehöll amerikansk bomull.
Totalt sett är Kina den största producenten och konsumenten av bomull och står för 29 procent av världens produktion och 43 procent av världens användning av all behandlad bomull under 2007. Kina tillverkar kläder och andra textilprodukter från förädlad bomull, ofta för exportmarknaden. Efterfrågan på denna och andra tillväxtmarknader är en ledande drivkraft för priserna på bomull, vilket beror på säsongsbetonade odlingsförhållanden och priserna på konkurrerande grödor.
Högre priser på majs och sojabönor på grund av produktionen av biobränslen gör dessa grödor mer attraktiva för odlare, vilket har trängt undan bomullsproduktionen och drivit upp priserna. Under 2008 sjönk antalet hektar på vilket bomull odlades på med 30 procent, från 15 miljoner hektar 2007 ned till 11 miljoner hektar. Efterfrågan på bomullsfrön, en viktig biprodukt vid bomullsproduktionen som används inom livsmedelsindustrin och som djurfoder har också en stor betydelse för bomullspriserna.
Historia
Arkeologer har hittat bomullstyger i en grotta nära Tehuacán i Mexiko som har daterats till cirka 5.800 före Kristus. Säkerheten i denna observation är emellertid osäker på grund av att tygerna drabbats av fiberröta. Det finns emellertid andra källor som daterar mexikansk bomull till mellan 5.000 och 3.000 f. Kr.
Bomull började odlas i den gamla världen redan för 7.000 år sedan, mellan 5.000 och 4.000 f Kr, av invånarna i den gamla Induskulturen, vilket motsvarar stora delar av östra Pakistan och nordvästra Indien. Indus bomullsindustri var väl utvecklad och flera av de metoder som användes för bomullsspinning och tillverkning användes fram till den moderna industrialiseringen av Indien. Långt före vår tideräkning spred sig bomull från Indus till området kring Medelhavet.
[box border=”full”]Enligt Columbia Encyclopedia:
Bomull har spunnits, vävts och färgats sedan förhistorisk tid. Det klädde folket i det forntida Pakistan, Indien, Egypten och Kina. Hundratals år innan den kristna eran vävdes bomullstextiler i Indien med makalös skicklighet och användningen spred sig till Medelhavsländerna.[/box]
I Iran (Persien), går historien om bomull tillbaka till den akemenidiska eran (femhundratalet f.Kr.), men det finns få källor som refererar till plantering av bomull i det för-islamiska Iran. Plantering av bomull var vanligt i Merv, Ray och Pars i Iran. I dikter av persiska poeter, särskilt Ferdowsi s Shahname, finns hänvisningar till bomull (”panbe” på persiska). Marco Polo (1300-talet) hänvisar till de stora produkterna i Persien, inbegripet bomull. John Chardin, en fransk 1600-tals resenär som hade besökt Safavid Persien, har berättat om Persiens stora bomullsplantager.
Under Han-dynastin odlades bomull av de icke-kinesiska folkslagen som var bosatta i den sydkinesiska provinsen Yunnan. I Peru var odlingen av inhemsk bomull ryggraden i utvecklingen av de lokala kustkulturerna i regioner som Norte Chico, Moche och Nazca. Där odlades den uppströms, och användes sedan i bland annat de fiskenät som befolkningen använde för att byta till sig stora mängder fisk från kustbefolkningen i fiskelägena. Spanjorerna som kom till Mexiko och Peru på 1500-talet fann tidigt människor som odlade bomull och gjorde kläder av detta.
Under slutet av medeltiden blev bomull känt som ett importerat fiber i norra Europa, men då befolkningen inte hade några kunskaper om hur det utvunnits, annat än att det var en fiber samt uppmärksammade bomullens likheter med ull föreställde sig den tidens människor att bomull kom från växtburna får. Namnet bomull kommer från tyskans Baumwolle som betyder trädull.
Indiens bomullsförädlingssektor minskade successivt i betydelse under den brittiska expansionen i Indien och inrättandet av kolonialt styre under sent 1700- och tidigt 1800-tal. Detta berodde till stor del på den aggressiva kolonialistiska merkantila politik som det brittiska Ostindiska kompaniet drev som gjorde bomullsspinnerier och verkstäder i Indien olönsamma. Det slutade med att de indiska producenterna tvingades att leverera all sin bomull till Storbritannien och att den indiska befolkningen tvingades köpa färdiga textilier, tillverkade i Storbritannien.
Utbud och efterfrågan
Den globala konsumtionen är på väg att överstiga produktionen under 2008/2009, vilket skulle göra att världens bomullslager minskar med 6 % till 11,3 miljoner ton. Importen till det snabbväxande Kina har stadigt ökat och förväntas att svara för en 5 % ökning av den globala importen under 2008/2009, medan importen av resten av världen minskar.
Högre priser på bomull gynnar producenter och ETF:er
Bomullsodlare gynnas av högre priser på bomullsbörserna, men priserna på konkurrerande grödor som majs och sojabönor är också mycket attraktiva och har bidragit till minskad bomullsodling. Se Faktorer som styr bomullspriset.
Polyester är en syntetfiber som blir mer attraktivt med högre bomullspriser. Stora tillverkare av polyesterfiber är Nan Ya Plastics Corp, Sarla Performance Fibers Ltd och Wellman Inc (OTC: WMANQ).
Bland de börshandlade fonder (ETF: er) som följer bomullspriset utmärker sig bland annat LON: COTN.
Faktorer som styr bomullspriset
Spannmålspriser: Högre spannmålspriser gör dessa grödor mer attraktiva för bomullsodlare, vilket leder till en minskning av bomullsproduktionen. Amerikanska bönder planterade 10.540 tusen tunnland av bomull under 2007, en 30-procentig minskning jämfört med föregående år. Fler odlare planterade mer majs och sojabönor på bekostnad av bomull, särskilt för produktion av biodrivmedel.
Bomullsfröpriset: Bomullsfröolja är en biprodukt till bomullsproduktion och används inom jordbruket till djurfoder och i livsmedelsindustrin för att göra bomullsfröolja. Bomullsfröproduktionen minskade under 2007 till 6,60 miljoner ton, från 7.35 ton föregående år, vilket bidrog till att driva upp priset på både bomullsfrön och bomull.
Klimat: Skörden varierar mellan åren, och klimatet är en väsentlig drivkraft för alla typer av grödor däribland bomull. I synnerhet kan torka ha en förödande effekt på all typ av växtlighet vilket kan leda till högre priser. Naturen är en oförutsägbar komponent i jordbruket och en önskan att utjämna denna risk är en av anledningarna till att instrument som börshandlade råvarufonder finns.
Syntetmaterial: Konkurrerande fibrer som bland annat polyester har lett till en minskad efterfrågan på bomull. Många fabriker har övergått till bomulls-/polyesterblandningar som är mer hållbara och lättare att hålla rena än bomull. Under 2003 gick polyester om bomull som den mest använda fibern i världen.
Odling
Framgångsrik odling av bomull kräver långa frostfria perioder, mycket sol och en måttlig nederbörd, vanligen mellan 600 till 1200 mm. Jorden behöver i allmänhet vara ganska tung för att bomullen skall trivas, men nivån av näringsämnen behöver inte vara exceptionellt hög. I allmänhet är dessa villkor uppfyllda i det säsongsmässigt torra tropiska och subtropiska regionerna i norra och södra halvklotet, men en stor del av bomullen som odlas idag odlas i områden med mindre nederbörd och vattnas genom konstbevattning.
Produktionen av bomull startar vanligen ganska snabbt efter skörden som ägt rum på hösten. På det norra halvklotet sker planteringen vanligtvis under perioden februari till början av juni.
Området South Plains i USA är den största sammanhängande regionen i vilket det odlad bomull. Även om det förekommer odling av ”dryland cotton”, icke-bevattnad bomullsodling i området, så sker i princip all bomullsodling i området med hjälp av vatten från det så kallade Ogallala-akvifären.
Då bomull är relativt mottaglig för salt och torka är det en gröda som lämpar sig väl i torra och halvtorra områden. Då vatten blir en allt mer begränsad resurs i världen tvingas de lokala ekonomierna att se till att undvika de svårigheter och konflikter som bomullsodling kan föra med sig.
Så har till exempel felaktig beskärning och bevattningspraxis lett till ökenspridning i delar av Uzbekistan, där bomullsproduktionen är viktig för exporten. I Sovjetunionen användes Aralsjön för bevattning av jordbruksmark, främst av bomull, och nu är försaltningen i dess närhet utbredd.
Bomull kan ha andra färger än den gulaktiga benvita nyans som är typisk för den moderna kommersiellt odlade bomullsfibern. Naturligt färgad bomull kan komma i rött, grönt och flera nyanser av brunt.
Generellt skördas den mesta bomullen i Europa, USA och Australien mekaniskt varvid jordbrukaren använder en bomullsplockare, en maskin som tar bort bomullen utan att skada plantan. Alternativt används en bomullsryck som drar bort hela bomullsbollen från plantan. Bomullsryckare används ofta i sådana regioner som är blåsiga, eller i samband med att kemisk avlövning skett eller en frostknäpp. Bomull är en flerårig gröda i tropikerna, och utan avlövning eller frost, kommer plantorna att fortsätta att växa. Bomull fortsätter att plockas för hand i utvecklingsländerna. Bomull fortsätter att plockas för hand i utvecklingsländerna.
Global produktion av bomullsfrön
De största producenterna av bomull är för närvarande Kina och Indien med en årlig produktion om 34 respektive 24 miljoner balar, som till största delen används av den inhemska textilindustrin.
De största exportörerna av råbomull är USA, med en försäljning på $ 4,9 miljarder USD, och länderna i Afrika, med en försäljning på 2,1 miljarder USD. Den totala internationella handeln uppskattas till 12 miljarder USD årligen.
De afrikanska ländernas andel av bomullshandeln har fördubblats sedan 1980, men ingenstans i regionen finns det någon inhemsk textilindustri av betydelse. Större delen av all produktion går därför på export till östra och södra Asien såsom Indien och Kina.
De 25.000 bomullsodlarna i USA är kraftigt subventionerade, med belopp som uppgår till cirka 2 miljarder USD per år. Framtiden för dessa subventioner är osäker och har lett till förebyggande expansion av bomullmäklarnas verksamhet i Afrika. En av dessa firmor, Dunavant, har expanderat sin verksamhet till Afrika genom att köpa upp lokala verksamheter. Detta är endast möjligt i tidigare brittiska kolonier och Moçambique då de före detta franska kolonierna fortsätta att utöva ett strängt monopol, ett arv från deras tidigare koloniala mästare, om bomullsinköp på låga fasta priser.
Global produktion av bomull 2009
Ledande producenter, världens tio största producenter 2011
*En bal avser 480 pund, cirka 218 kilogram.
De fem ledande exportörerna av bomull under 2011 är (1) USA, (2) Indien (3) Brasilien, (4) Australien, och (5) Uzbekistan. De största icke-producerande importörerna är Sydkorea, Taiwan, Ryssland, Hongkong och Japan.
I Indien står ett par regioner för i princip all bomullsproduktion. I huvudsak sker all produktion av bomull i de indiska delstaterna Maharashtra (26,63 %), Gujarat (17,96 %) och Andhra Pradesh (13,75 %) samt i viss mån även i Madhya Pradesh. Det som är kännetecknande för samtliga dessa stater är att de har ett övervägande tropisk vått och torrt klimat.
I USA leder delstaten Texas i den totala produktionen medan staten Kalifornien har den högsta avkastningen per hektar.
Handel i bomullsterminer
Bomull köps och säljs av investerare och spekulanter som en råvara på två olika börser i USA och som två olika sorters bomull.
- Bomull handlas på New York Mercantile Exchange (NYMEX) under kortnamnet TT. Dessa terminskontrakt förfaller till leverans varje år i mars, maj, juli, oktober och december.
- Bomull # 2 handlas på New York Board of Trade (NYBOT) under kortnamnet CT. Dessa terminskontrakt förfaller till levereras varje år i mars, maj, juli, oktober och december.
Bomull prissätts i cent och hundradels cent per pound.
Leveransdatum
Bomullsterminer går till leverans årligen i, mars, maj, juli, oktober och december.
*2 avser årtalet, vilket betyder att tickern CTZ2 avser leverans av bomull i december 2012.
Kontraktsspecifikationer
Kontraktstorlek
Ett terminskontrakt på bomull på New Board of Trade avser 50.000 pounds bomull.
Tick Value
1/100 av en cent (one ”point”) per pound motsvarande 5.00 USD per kontrakt.
Daglig prisavvikelse
5 cent över eller under föregående dags stängningskurs. Sedan den 3 februari 2011 tillåter US Commodity Furures Trading Commission för bomull som handlas på ICE Futures. Den dagliga tillåtna prisavvikelsen är 7 cent över eller under föregående dags stängningskurs, givet att bomullen handlas högre än 1.7001 USD per pound eller högre.
Sista handelsdagen
Sista handelsdagen i bomullsterminer är den affärsdagen som stänger 17 handelsdagar innan månadsskiftet.
Trading hours
På CME Globex elektroniska handelsplattform sker handel från 2:30 AM till 2:45 PM New York Time.
Leveranskvalité
Bomull med en fiberlängd om 2/32 tum
Det råder speciella förutsättningar på elmarknaden just nu och allt styrs till största delen av vädret. Sol och bitvis god vindkraftsproduktion under maj, i kombination med svag hydrologi och begränsad kärnkraft har lett till stora svängningar i elpriset. Juni inleds liknande och idag tangerar elpriserna nivåer från krisåret 2022. Dock förväntas elpriserna gå ner då kärnkraften ökar.
Juni börjar med höga elpriser och orsakerna är brist på vindkraft, torra väderprognoser och mindre kärnkraft. Prisuppgången i maj var särskilt tydlig i norra Sverige, elområde 1 och 2, och ligger just nu nära en krona per kWh. I elområdena 3 och 4, södra Sverige, blev månadsmedelspotpriset för maj 35–40 procent högre jämfört med april men har rusat idag till nivåer på mellan 130–160 öre/kWh.
– Dagens höga priser visar tydligt på hur snabbt förändrade väderprognoser får genomslag på elpriset. Sommarens väder påverkar även priserna inför hösten och vintern. Ska det bli mer stabila elpriser behövs ett typiskt svenskt sommarväder, dvs. en blandning av regn, vind och sol, snarare än extremvärme och högtryck. Särskilt viktig är nederbörden i Norge och norra Sverige där vattenkraften dominerar, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
Den hydrologiska balansen, dvs. det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är väldigt ansträngt efter en snöfattig vinter. Det stora underskottet håller i sig och är starkt beroende av mer nederbörd i närtid. På grund av pågående revisioner, bland annat Ringhals 3 och Forsmark 2, är elproduktionen från svensk kärnkraft begränsad just nu. Oskarshamn 3 har planerad återstart den 10 juni och Ringhals 4, som för närvarande producerar med halv effekt, går upp till full effekt den 12 juni. Det innebär att den installerade effekten då kommer att stiga från 40 till 60 procent i Sverige.
Det geopolitiska läget är fortsatt ett orosmoment men ryktet om ett fredsförslag har lugnat marknaden något. Gas- och oljepriserna fortsätter att falla och de stigande temperaturerna på kontinenten och den stora andelen solkraft kan ha en stabiliserande effekt.
| Medelspotpris | Elområde 1, Norra Sverige | Elområde 2, Norra Mellansverige | Elområde 3, Södra Mellansverige | Elområde 4, Södra Sverige |
| Maj 2026 | 46,36 öre/kWh | 48,95 öre/kWh | 70,86 öre/kWh | 87,05 öre/kWh |
| Maj 2025 | 14,09 öre/kWh | 15,09 öre/kWh | 42,94 öre/kWh | 60,01 öre/kWh |
Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.
Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.
– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.
Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.
– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.
De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.
– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.
| Medelspotpris | April 2025 | April 2026 |
| Elområde 1, Norra Sverige | 14,39 öre/kWh | 26,09 öre/kWh |
| Elområde 2, Norra Mellansverige | 14,21 öre/kWh | 26,85 öre/kWh |
| Elområde 3, Södra Mellansverige | 37,61 öre/kWh | 56,08 öre/kWh |
| Elområde 4, Södra Sverige | 58,35 öre/kWh | 66,55 öre/kWh |
*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.
Råvaran olja handlas fortsatt över 100 USD per fat och det är något stökigt med prissättningen. Michel Gubel ger sin syn på läget för oljan, att priskurvan kan vara i contango och backwardation, samt vad som kan hända med olja på längre sikt.
Sommarväder skapar prisrally på elbörsen
Oil product price pain is set to rise as the Strait of Hormuz stays closed into summer
Solkraften pressar elpriserna dagtid
Michel Gubel ger sin syn på oljemarknaden