Följ oss

Nyheter

Bomull – mer än bara Cotton Club

Publicerat

den

Bomull - En marknad av fiber

Bomull - En marknad av fiberBomull är en grundläggande gröda som utgör en viktig faktor för textil-, jordbruks-och livsmedelsindustrin. 64 procent av all bomull används för kläder, 28 procent för heminredning, och 8 procent för industriprodukter. I USA beräknas marknaden omsätta cirka 120 miljarder USD årligen.

USA är en stor bomullsproducent, men den inhemska textilindustrin är relativt liten, varför landet exporterar mycket av den bomull som produceras. År 2007 importerades 97 procent av USA: s inhemska nettokonsumtion av bomull trots att uppskattningsvis 27 procent av de varor som konsumerades på den amerikanska marknaden innehöll amerikansk bomull.

Totalt sett är Kina den största producenten och konsumenten av bomull och står för 29 procent av världens produktion och 43 procent av världens användning av all behandlad bomull under 2007. Kina tillverkar kläder och andra textilprodukter från förädlad bomull, ofta för exportmarknaden. Efterfrågan på denna och andra tillväxtmarknader är en ledande drivkraft för priserna på bomull, vilket beror på säsongsbetonade odlingsförhållanden och priserna på konkurrerande grödor.

Högre priser på majs och sojabönor på grund av produktionen av biobränslen gör dessa grödor mer attraktiva för odlare, vilket har trängt undan bomullsproduktionen och drivit upp priserna. Under 2008 sjönk antalet hektar på vilket bomull odlades på med 30 procent, från 15 miljoner hektar 2007 ned till 11 miljoner hektar. Efterfrågan på bomullsfrön, en viktig biprodukt vid bomullsproduktionen som används inom livsmedelsindustrin och som djurfoder har också en stor betydelse för bomullspriserna.

Historia

Arkeologer har hittat bomullstyger i en grotta nära Tehuacán i Mexiko som har daterats till cirka 5.800 före Kristus. Säkerheten i denna observation är emellertid osäker på grund av att tygerna drabbats av fiberröta. Det finns emellertid andra källor som daterar mexikansk bomull till mellan 5.000 och 3.000 f. Kr.

Bomull började odlas i den gamla världen redan för 7.000 år sedan, mellan 5.000 och 4.000 f Kr, av invånarna i den gamla Induskulturen, vilket motsvarar stora delar av östra Pakistan och nordvästra Indien. Indus bomullsindustri var väl utvecklad och flera av de metoder som användes för bomullsspinning och tillverkning användes fram till den moderna industrialiseringen av Indien. Långt före vår tideräkning spred sig bomull från Indus till området kring Medelhavet.

[box border=”full”]Enligt Columbia Encyclopedia:

Bomull har spunnits, vävts och färgats sedan förhistorisk tid. Det klädde folket i det forntida Pakistan, Indien, Egypten och Kina. Hundratals år innan den kristna eran vävdes bomullstextiler i Indien med makalös skicklighet och användningen spred sig till Medelhavsländerna.[/box]

I Iran (Persien), går historien om bomull tillbaka till den akemenidiska eran (femhundratalet f.Kr.), men det finns få källor som refererar till plantering av bomull i det för-islamiska Iran. Plantering av bomull var vanligt i Merv, Ray och Pars i Iran. I dikter av persiska poeter, särskilt Ferdowsi s Shahname, finns hänvisningar till bomull (”panbe” på persiska). Marco Polo (1300-talet) hänvisar till de stora produkterna i Persien, inbegripet bomull. John Chardin, en fransk 1600-tals resenär som hade besökt Safavid Persien, har berättat om Persiens stora bomullsplantager.

Under Han-dynastin odlades bomull av de icke-kinesiska folkslagen som var bosatta i den sydkinesiska provinsen Yunnan. I Peru var odlingen av inhemsk bomull ryggraden i utvecklingen av de lokala kustkulturerna i regioner som Norte Chico, Moche och Nazca. Där odlades den uppströms, och användes sedan i bland annat de fiskenät som befolkningen använde för att byta till sig stora mängder fisk från kustbefolkningen i fiskelägena. Spanjorerna som kom till Mexiko och Peru på 1500-talet fann tidigt människor som odlade bomull och gjorde kläder av detta.

Under slutet av medeltiden blev bomull känt som ett importerat fiber i norra Europa, men då befolkningen inte hade några kunskaper om hur det utvunnits, annat än att det var en fiber samt uppmärksammade bomullens likheter med ull föreställde sig den tidens människor att bomull kom från växtburna får. Namnet bomull kommer från tyskans Baumwolle som betyder trädull.

Indiens bomullsförädlingssektor minskade successivt i betydelse under den brittiska expansionen i Indien och inrättandet av kolonialt styre under sent 1700- och tidigt 1800-tal. Detta berodde till stor del på den aggressiva kolonialistiska merkantila politik som det brittiska Ostindiska kompaniet drev som gjorde bomullsspinnerier och verkstäder i Indien olönsamma. Det slutade med att de indiska producenterna tvingades att leverera all sin bomull till Storbritannien och att den indiska befolkningen tvingades köpa färdiga textilier, tillverkade i Storbritannien.

Utbud och efterfrågan

Den globala konsumtionen är på väg att överstiga produktionen under 2008/2009, vilket skulle göra att världens bomullslager minskar med 6 % till 11,3 miljoner ton. Importen till det snabbväxande Kina har stadigt ökat och förväntas att svara för en 5 % ökning av den globala importen under 2008/2009, medan importen av resten av världen minskar.

Index - Prisutveckling på bomull

Högre priser på bomull gynnar producenter och ETF:er

Bomullsodlare gynnas av högre priser på bomullsbörserna, men priserna på konkurrerande grödor som majs och sojabönor är också mycket attraktiva och har bidragit till minskad bomullsodling. Se Faktorer som styr bomullspriset.

Polyester är en syntetfiber som blir mer attraktivt med högre bomullspriser. Stora tillverkare av polyesterfiber är Nan Ya Plastics Corp, Sarla Performance Fibers Ltd och Wellman Inc (OTC: WMANQ).

Bland de börshandlade fonder (ETF: er) som följer bomullspriset utmärker sig bland annat LON: COTN.

Faktorer som styr bomullspriset

Spannmålspriser: Högre spannmålspriser gör dessa grödor mer attraktiva för bomullsodlare, vilket leder till en minskning av bomullsproduktionen. Amerikanska bönder planterade 10.540 tusen tunnland av bomull under 2007, en 30-procentig minskning jämfört med föregående år. Fler odlare planterade mer majs och sojabönor på bekostnad av bomull, särskilt för produktion av biodrivmedel.

Bomullsfröpriset: Bomullsfröolja är en biprodukt till bomullsproduktion och används inom jordbruket till djurfoder och i livsmedelsindustrin för att göra bomullsfröolja. Bomullsfröproduktionen minskade under 2007 till 6,60 miljoner ton, från 7.35 ton föregående år, vilket bidrog till att driva upp priset på både bomullsfrön och bomull.

Klimat: Skörden varierar mellan åren, och klimatet är en väsentlig drivkraft för alla typer av grödor däribland bomull. I synnerhet kan torka ha en förödande effekt på all typ av växtlighet vilket kan leda till högre priser. Naturen är en oförutsägbar komponent i jordbruket och en önskan att utjämna denna risk är en av anledningarna till att instrument som börshandlade råvarufonder finns.

Syntetmaterial: Konkurrerande fibrer som bland annat polyester har lett till en minskad efterfrågan på bomull. Många fabriker har övergått till bomulls-/polyesterblandningar som är mer hållbara och lättare att hålla rena än bomull. Under 2003 gick polyester om bomull som den mest använda fibern i världen.

Odling av bomull skördas med maskin

Odling

Framgångsrik odling av bomull kräver långa frostfria perioder, mycket sol och en måttlig nederbörd, vanligen mellan 600 till 1200 mm. Jorden behöver i allmänhet vara ganska tung för att bomullen skall trivas, men nivån av näringsämnen behöver inte vara exceptionellt hög. I allmänhet är dessa villkor uppfyllda i det säsongsmässigt torra tropiska och subtropiska regionerna i norra och södra halvklotet, men en stor del av bomullen som odlas idag odlas i områden med mindre nederbörd och vattnas genom konstbevattning.

Produktionen av bomull startar vanligen ganska snabbt efter skörden som ägt rum på hösten. På det norra halvklotet sker planteringen vanligtvis under perioden februari till början av juni.

Området South Plains i USA är den största sammanhängande regionen i vilket det odlad bomull. Även om det förekommer odling av ”dryland cotton”, icke-bevattnad bomullsodling i området, så sker i princip all bomullsodling i området med hjälp av vatten från det så kallade Ogallala-akvifären.

Då bomull är relativt mottaglig för salt och torka är det en gröda som lämpar sig väl i torra och halvtorra områden. Då vatten blir en allt mer begränsad resurs i världen tvingas de lokala ekonomierna att se till att undvika de svårigheter och konflikter som bomullsodling kan föra med sig.

Så har till exempel felaktig beskärning och bevattningspraxis lett till ökenspridning i delar av Uzbekistan, där bomullsproduktionen är viktig för exporten. I Sovjetunionen användes Aralsjön för bevattning av jordbruksmark, främst av bomull, och nu är försaltningen i dess närhet utbredd.

Bomull kan ha andra färger än den gulaktiga benvita nyans som är typisk för den moderna kommersiellt odlade bomullsfibern. Naturligt färgad bomull kan komma i rött, grönt och flera nyanser av brunt.

Generellt skördas den mesta bomullen i Europa, USA och Australien mekaniskt varvid jordbrukaren använder en bomullsplockare, en maskin som tar bort bomullen utan att skada plantan. Alternativt används en bomullsryck som drar bort hela bomullsbollen från plantan. Bomullsryckare används ofta i sådana regioner som är blåsiga, eller i samband med att kemisk avlövning skett eller en frostknäpp. Bomull är en flerårig gröda i tropikerna, och utan avlövning eller frost, kommer plantorna att fortsätta att växa. Bomull fortsätter att plockas för hand i utvecklingsländerna. Bomull fortsätter att plockas för hand i utvecklingsländerna.

Global produktion av bomullsfrön

Global produktion av bomullsfrön

De största producenterna av bomull är för närvarande Kina och Indien med en årlig produktion om 34 respektive 24 miljoner balar, som till största delen används av den inhemska textilindustrin.

De största exportörerna av råbomull är USA, med en försäljning på $ 4,9 miljarder USD, och länderna i Afrika, med en försäljning på 2,1 miljarder USD. Den totala internationella handeln uppskattas till 12 miljarder USD årligen.

De afrikanska ländernas andel av bomullshandeln har fördubblats sedan 1980, men ingenstans i regionen finns det någon inhemsk textilindustri av betydelse. Större delen av all produktion går därför på export till östra och södra Asien såsom Indien och Kina.

De 25.000 bomullsodlarna i USA är kraftigt subventionerade, med belopp som uppgår till cirka 2 miljarder USD per år. Framtiden för dessa subventioner är osäker och har lett till förebyggande expansion av bomullmäklarnas verksamhet i Afrika. En av dessa firmor, Dunavant, har expanderat sin verksamhet till Afrika genom att köpa upp lokala verksamheter. Detta är endast möjligt i tidigare brittiska kolonier och Moçambique då de före detta franska kolonierna fortsätta att utöva ett strängt monopol, ett arv från deras tidigare koloniala mästare, om bomullsinköp på låga fasta priser.

Global produktion av bomull 2009

Global produktion av bomull 2009

Ledande producenter, världens tio största producenter 2011

Ledande producentländer av bomull

*En bal avser 480 pund, cirka 218 kilogram.

De fem ledande exportörerna av bomull under 2011 är (1) USA, (2) Indien (3) Brasilien, (4) Australien, och (5) Uzbekistan. De största icke-producerande importörerna är Sydkorea, Taiwan, Ryssland, Hongkong och Japan.

I Indien står ett par regioner för i princip all bomullsproduktion. I huvudsak sker all produktion av bomull i de indiska delstaterna Maharashtra (26,63 %), Gujarat (17,96 %) och Andhra Pradesh (13,75 %) samt i viss mån även i Madhya Pradesh. Det som är kännetecknande för samtliga dessa stater är att de har ett övervägande tropisk vått och torrt klimat.

I USA leder delstaten Texas i den totala produktionen medan staten Kalifornien har den högsta avkastningen per hektar.

Handel i bomullsterminer

Bomull köps och säljs av investerare och spekulanter som en råvara på två olika börser i USA och som två olika sorters bomull.

  • Bomull handlas på New York Mercantile Exchange (NYMEX) under kortnamnet TT. Dessa terminskontrakt förfaller till leverans varje år i mars, maj, juli, oktober och december.
  • Bomull # 2 handlas på New York Board of Trade (NYBOT) under kortnamnet CT. Dessa terminskontrakt förfaller till levereras varje år i mars, maj, juli, oktober och december.

Bomull prissätts i cent och hundradels cent per pound.

Leveransdatum

Bomullsterminer går till leverans årligen i, mars, maj, juli, oktober och december.

Terminer på bomull - Leveransdatum och tickersymboler

*2 avser årtalet, vilket betyder att tickern CTZ2 avser leverans av bomull i december 2012.

Kontraktsspecifikationer

Kontraktstorlek

Ett terminskontrakt på bomull på New Board of Trade avser 50.000 pounds bomull.

Tick Value

1/100 av en cent (one ”point”) per pound motsvarande 5.00 USD per kontrakt.

Daglig prisavvikelse

5 cent över eller under föregående dags stängningskurs. Sedan den 3 februari 2011 tillåter US Commodity Furures Trading Commission för bomull som handlas på ICE Futures. Den dagliga tillåtna prisavvikelsen är 7 cent över eller under föregående dags stängningskurs, givet att bomullen handlas högre än 1.7001 USD per pound eller högre.

Sista handelsdagen

Sista handelsdagen i bomullsterminer är den affärsdagen som stänger 17 handelsdagar innan månadsskiftet.

Trading hours

På CME Globex elektroniska handelsplattform sker handel från 2:30 AM till 2:45 PM New York Time.

Leveranskvalité

Bomull med en fiberlängd om 2/32 tum

Fortsätt läsa
Annons
Klicka för att kommentera

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Londons roll som ett globalt nav inom råvaruhandeln

Publicerat

den

London

London, känt för sin historia och strategiska positionering, har alltid haft en betydande roll i världen av råvaruhandel. Staden är känd för sin finansiella expertis och solida infrastruktur och fungerar som en avgörande bro som förbinder producenter och konsumenter över hela världen, men exakt vad gör London till ett så avgörande nav för råvaruhandeln?

Historien om råvaruhandel i London

Råvaruhandel i London har djupa rötter som går tillbaka till slutet av 1500-talet när staden etablerade sig som ett nyckelnav för global handel.

På 1800-talet hade London blivit en framträdande plats som världens ledande råvarumarknad, specialiserad på metaller, textilier och jordbruksvaror. De mest omsatta råvarorna var bomull, ull, socker och kaffe.

London Metal Exchange (LME) grundades 1877 för att underlätta handeln med icke-järnmetaller som koppar och bly.

Under åren fortsatte London att utöka sina handelsmöjligheter och locka handlare från alla hörn av världen.

Utveckling av London som ett globalt nav för råvaruhandel

Londons status som ett globalt nav för råvaruhandel befästes i början av 1900-talet när staden blev centrum för internationell finans. Etableringen av London Metal Exchange (LME) 1877 och London International Financial Futures and Options Exchange (LIFFE) 1982 cementerade ytterligare stadens dominans inom råvaruhandel.

Dessa börser utgjorde en plattform för handlare att köpa och sälja råvaror på en global skala, vilket gjorde London till en integrerad del av leveranskedjan för olika industrier runt om i världen.

Under de senaste åren har London också sett en ökning av elektroniska handelsplattformar, vilket ytterligare ökar dess tillgänglighet och attraktivitet för råvaruhandlare.

Faktorer som bidrar till Londons framgång inom råvaruhandel

Londons framgång inom råvaruhandel tillskrivs flera nyckelfaktorer. Stadens strategiska geografiska läge gör att den fungerar som en central mötesplats för köpare och säljare över hela världen. Vilket väl dock får anses vara mer av en historisk fördel.

Stadens stabila politiska och ekonomiska miljö ger den attraktionskraft och erbjuder handlare en säker och pålitlig marknad för investeringar.

Närvaron av skickliga proffs, förstklassig infrastruktur och strömlinjeformade handelsprocesser befäster Londons position som en främsta destination för råvaruhandel.

Dessutom säkerställer dess robusta rättsliga ram och etablerade tillsynsorgan rättvisa och transparenta handelsmetoder.

Londons roll i global råvaruhandel

Londons position som ett globalt nav för råvaruhandel har haft långtgående effekter på världsekonomin.

Staden fungerar som en viktig länk mellan producenter och konsumenter, vilket underlättar handel och leverans av viktiga råvaror som metaller, energiresurser och jordbruksprodukter.

Detta skapar en konkurrensutsatt marknad som driver innovation och effektivitet, vilket i slutändan gynnar både producenter och konsumenter.

Dessutom har den höga volymen av råvaruhandel i London också en betydande inverkan på de globala priserna, vilket gör den till en inflytelserik aktör i den globala ekonomin.

London vs New York: Kampen om råvaruhandeln

Även om London länge har ansetts vara det ledande globala navet för råvaruhandel, har New York också en betydande position på denna marknad.

Båda städerna har sina styrkor och svagheter, med London som utmärker sig inom områden som metall- och energimarknader, medan New York dominerar inom jordbruksprodukter. Men Londons historiska dominans och väletablerade infrastruktur ger det ett försprång framför New York, vilket gör det till den föredragna destinationen för de flesta handlare. Men eftersom de globala råvarumarknaderna fortsätter att utvecklas, förväntas konkurrensen mellan dessa två städer intensifieras.

Teknikens inverkan

Teknikens framväxt har revolutionerat råvaruhandelslandskapet, och London har inte lämnats på efterkälken. Under de senaste åren har betydande investeringar gjorts i teknik, med elektroniska handelsplattformar och avancerad dataanalys som ligger i spetsen för denna transformation.

Detta har inte bara ökat effektiviteten och hastigheten på handelsutförandet utan också öppnat nya möjligheter för handlare att få tillgång till globala marknader.

Dessutom har användningen av teknik också förbättrat riskhanteringsmetoderna, vilket gör råvaruhandeln i London säkrare och pålitligare.

Londons rika historia och expertis inom råvaruhandel, tillsammans med dess robusta infrastruktur och tekniska framsteg, positionerar den som föregångare i kampen om råvaruhandelns överlägsenhet. Att vara i en global tidszon ger London ett försprång framför New York, vilket gör att handlare kan komma åt marknader i både Asien och Amerika inom en enda dag.

Trots New Yorks starka närvaro på jordbruksmarknaderna och dess pågående tekniska framsteg, förväntas rivaliteten mellan dessa två städer intensifieras i framtiden. När de globala råvarumarknaderna utvecklas kommer det att vara spännande att observera hur London och New York anpassar sig och konkurrerar i detta dynamiska landskap.

Fortsätt läsa

Nyheter

Oljan letar efter en högre botten

Publicerat

den

Teknisk analys på brent blend-olja av Ingemar Carlsson

Ingemar Carlsson har gjort en teknisk analys på oljepriset, närmare bestämt på brentolja. Just nu letar oljan fortfarande efter en ny lågpunkt, som dock ligger högre än den tidigare. Lågpunkten bör hittas innan kristi himmelsfärdshelgen i början av maj och till dess är det avvakta som gäller.

Fortsätt läsa

Nyheter

Börsveckan ger en köprekommendation till aktien i oljeservicebolaget Beerenberg

Publicerat

den

Börsveckan ger en köprekommendation till Beerenberg-aktien som noterades på Euronext Growth Oslo i slutet av förra året. Beerenberg är ett norskt servicebolag inom olje- och gassektorn med låg värdering och hög utdelning. Bolaget erbjuder olika tjänster för olje- och gasfält samt andra tekniska produkter och service för krävande miljöer.

Historiken är inte den bästa, där fjolårets omsättning på 2 343 miljoner NOK faktiskt är snäppet lägre än 2015. Sedan 2019, när en stor återhämtning skedde, har tillväxten inte varit högre än en dryg procentenhet årligen. Bolaget fokuserar på service och har stabila kundrelationer, vilket bidrar till en stadig kassaflödesgenerering.

Trots en nedgång i orderingången förväntas Beerenberg ha hygglig tillväxt de kommande åren med förbättringar i lönsamheten. Även om marknaden är osäker på lång sikt, kan bolaget använda sina kassaflöden för att diversifiera sig mot andra hållbara sektorer.

Beerenberg får anses vara ett stabilt bolag med goda framtidsutsikter, trots att det inte förväntas ha höga multiplar. Deras strategi att använda stabila kassaflöden för att diversifiera sig mot hållbara sektorer kan vara långsiktigt lovande. I bokslutsrapporten för 2023 ökade omsättningen med 5 procent till 2 343 miljoner NOK, och rörelsemarginalen förbättrades till 5,6 procent.

Fortsätt läsa

Populära