Från kläder till kosmetika, bomull finns i fler produkter än du kan föreställa dig. Listan är lång. Det sträcker sig från väsentliga föremål som tvål till papperspengar och biobränsle, för att bara nämna några exempel.

Den globala efterfrågan på bomull har varit i stort sett stabil under de senaste två decennierna, runt 25 miljoner ton per år.

Brasilien är en av de största leverantörerna. Landet borde producera nästan 3,2 miljoner ton bomull i år, 24,3 procent mer än förra skörden. Sedan 2009/2010 har produktionen av brasiliansk bomull ökat med 166 procent. Utsikterna är också positiva för utlandsförsäljningen. Brasilien spås snart bli den största exportören av bomullsbalar i världen och överträffa USA. 2023/2024 bör Brasilien exportera nästan 2,57 miljoner ton bomull. USA förväntas i sin tur leverera cirka 2,66 miljoner ton.

Texas drabbades av torka

En av huvudfaktorerna gäller väderförhållandena i den huvudsakliga amerikanska producentstaten, Texas, som drabbades av en långvarig torka i år. Bomullsgrödor kommer under de kommande åren att fortsätta att i viss mån möta produktions- och kvalitetsutmaningar på grund av den värmebölja som amerikanska plantager nyligen har upplevt.

Samtidigt drabbades världens största producent (och konsument) av bomull av ogynnsamma förhållanden denna säsong. En allvarlig torka har drabbat Xinjiang-provinsen i Kina, den största bomullsproducerande regionen i landet, vilket ökar efterfrågan på import. I denna mening är Brasilien väl positionerat.

Idag står Brasilien för cirka 30 procent av Kinas bomullsimport, jämfört med mindre än 10 procent för fem år sedan, och stjäl marknadsandelar från USA, Brasiliens främsta konkurrent. Under de kommande åren bör den brasilianska exporten till Kina överträffa den amerikanska, av skäl som sträcker sig från kvalitet till pris och geopolitiska frågor, med ett större närmande mellan Kina och Brasilien.

Om klimatet fortsätter att gynna Brasilien och skada USA, vilket har varit fallet, kan det finnas fler chanser för Brasilien att ta täten i bomullsexporten under de kommande åren.

Har gjort stora investeringar i produktionen

En annan viktig faktor är Brasiliens investeringar i produktivitet. En tidigare kris inom bomullsodlingen, ledde till att flera brasilianska bönder gick i konkurs eller fick avsevärda förluster på grund av tropiska skadedjur och hanteringssvårigheter. Efter detta började de producenter som fanns kvar, i allmänhet stora bönder, att investera mer i teknik och program för bomullsodling. Olika insatser för bekämpning och hantering av skadedjur har genomförts av forskningsinstitut och regeringen. Med allt detta ökade produktiviteten, liksom intresset för större investeringar i hållbarhet.

Nu är brasilianska bönder mer exalterade än någonsin. Den ökade produktionen och förväntningarna på ökad export har uppmuntrat brasilianska producenter att investera i att öka den planterade arealen. Under skörden 2023/2024 bör arealen öka med 8,4 procent och nå 1,81 miljoner hektar.

I den nuvarande cykeln bör produktiviteten också växa och nå cirka 1 930 kg/hektar, 21 procent högre än det som erhölls under föregående säsong, enligt Abrapa (Brazilian Association of Cotton Producers).

Det är värt att komma ihåg att Brasilien i denna aspekt skiljer sig från andra stora globala producenter, som Indien, som har den största bomullsodlade ytan i världen, motsvarande cirka 12,6 miljoner hektar. Det är fyra gånger mer än länder som USA och Kina.

Men Indiens skörd är mycket lägre än i andra länder, inklusive Brasilien. Den kommande skörden förväntas enligt det amerikanska jordbruksverket, USDA, nå en skörd på 446 kg/hektar. I Indien lämnar bönder vanligtvis större luckor mellan raderna av växter för att möjliggöra skadedjursbekämpning och för tjurar att passera, vilket skadar avkastningen.

För att göra saken värre förväntas produktionen i Indien också vara den lägsta under de senaste 15 åren. Vädret hjälpte inte heller; Indien, den tredje exportören globalt, påverkades av El Niño.

Priset kommer att påverkas

I det här sammanhanget kommer priset på bomull också att påverkas, med mindre lovande uppskattningar för USA, Brasiliens huvudkonkurrent. Amerikansk bomull kommer sannolikt inte att få draghjälp i år. I oktober låg priserna runt 87 cent per pound, mycket lägre än vid tidigare skördar. Preliminära uppskattningar tyder på att nedgången kan nå upp till 40 procent i förhållande till 2022 års värden.

Det finns en annan faktor som bidrar till attraktionskraften hos brasiliansk bomull på den internationella marknaden. Idag är cirka 84 procent av den brasilianska bomullen hållbarhetscertifierad, enligt Abrapa.

Om hållbarhet värderas på den inhemska marknaden har det på den utländska marknaden praktiskt taget blivit en förutsättning, särskilt vid försäljning till stora företag inom klädsektorn som Adidas och Nike, samt detaljhandelsvarumärken. När det gäller Brasilien går cirka 70 procent av bomullen till andra länder, med tonvikt på Kina, Bangladesh och Pakistan.

Brasilianska bönder började fokusera på frågor som rör hållbarhet för länge sedan. Det fanns ett moln av hot över bomullsexporten på grund av oegentligheter i användningen av arbetskraft och kemiska produkter. Brasilianska producenter var medvetna om denna fälla och bestämde sig för att investera i hållbarhet för att inte tappa marknadsandelar.

I Brasilien gick bomullsproduktionen igenom flera upp- och nedgångar tills den nådde sina nuvarande nivåer. På 1980-talet skadade vivelinsekten kraftigt plantager i nordost, som var ett viktigt produktionsnav. Ekonomiska kriser och landets öppnande för import av textilier och andra produkter drabbade också bönderna. För drygt tjugo år sedan återupptogs produktionen, med stora gårdar i Mellanvästern som odlade bomull i rotation med spannmål.

Samtidigt började oron för ESG-initiativ öka. 2010 blev Brasilien partner i programmet Better Cotton, ett globalt hållbarhetsinitiativ i bomullskedjan. Landet anses vara ledande inom sektorn, tillsammans med Australien, Grekland och Israel, med 370 registrerade bönder.

Hållbarhetsåtgärder vinner också mark och sträcker sig till andra grödor. Czarnikows VIVE, ett ständigt förbättringsprogram för ingrediensförsörjningskedjan, har partners i mer än hundra länder, inklusive stora företag och landsbygdsproducenter från olika länder, inklusive Brasilien.

Bomullskedjan är dock inte immun mot utmaningar. Produktionsökningar kräver bättre logistik för att få bomullen till hamnarna och ut på världsmarknaden. Den goda nyheten är att investeringar i hamnterminaler och järnvägsfilialer lovar att mildra flaskhalsar inom en snar framtid – det är vad bomullsproducenter och hela lantbrukskedjan i Brasilien hoppas på.

Användningen av bomullsfrön för att tillverka biobränsle och andra produkter, såsom olja för tillverkning av kosmetika och mjöl för tillverkning av djurfoder, har också stimulerat producenterna. Produktionen är dock avsedd för den inhemska marknaden.

Globalt sett, även om det finns indikationer på en liten ökning av bomullsproduktionen fram till 2030, förväntas utbudet förbli relativt stabilt. Även med en växande världsbefolkning och ett större behov av bomull för att tillverka en serie produkter, har konkurrensen med syntetiska fibrer, som används av klädindustrin, hållit tillbaka efterfrågan. Inget tyder än så länge på att det kommer att ske betydande förändringar på den utländska marknaden.