Följ oss

Nyheter

Timmer – om du känner dig avsågad

Publicerat

den

Timmer, skog och virke - Handla växande råvarorVirke, timmer eller träd odlas och skördas för kommersiella ändamål och används i en rad olika industrier. Slutprodukterna är bland de mest grundläggande av alla varor i världen och inkluderar virke, byggnadsmaterial, papper, kartong och olika behållare och förpackningsmaterial. Utöver dessa dagligvaror, har timmer nyligen börjat användas i produktionen av cellulosaetanol, en lovande källa till förnybar energi.

Träindustri är unik på flera sätt då olika ändamål kräver olika typer av träd. Den geografiska placeringen avgör till viss del vilken typ av träd som timmerföretagen kan producera, vilket i sin tur begränsar vilka industrier dessa kan sälja sina produkter till. Ett skogsföretag som verkar i ett område där det endast växer träd som lämpar sig för pappersmassa kan inte sälja sina produkter som virke.

Ett annat anmärkningsvärt inslag i träindustrin är att dess produkter fortsätter att växa tills de är skördade. Till skillnad från andra varor från levande källor har träd en extremt lång hållbarhet, vilket gör att träindustrin kan hantera perioder med dåligt väder och dåliga konjunkturlägen med relativ lätthet.

På grund av sin roll som leverantör till många olika branscher, är träindustrin själv beroende av ett antal externa marknadskrafter.

Villkor på marknaderna för papper, virke eller andra trävaror avgör till stor del efterfrågan, och därmed prissättning inom träindustrin som helhet. Förutom händelser som är specifika för de enskilda marknaderna kan allmänna förändringar i de makroekonomiska villkoren såsom en räntehöjning få konsekvenser för skogsindustrin.

Terminskontrakt på virke handlas bland annat på Chicago Mercantile Exchange, under kortnamnet LB och levereras i januari, mars, maj, juli, september och november årligen.

Företag som gynnas av fallande timmerpriser

The New York Times Company (NYSE: NYT), News Corporation (NYSE: NWS), Dow Jones (NYSE: DJ), Gannett (NYSE: GCI) och andra företag som publicerar tidningar, tidskrifter eller andra trycksaker får lägre priser. Priserna på tidningspapper är en viktig kostnadsfaktor för tidningar, och priset på papper stiger och faller i linje med virkespriser.

Skanska, NCC, Peab, Toll Brothers (NYSE: TOL), Lennar Corp (NYSE: LEN) och Pulte Homes (NYSE: PHM) är alla ledande företag inom bostadsbyggandet. De använder stora mängder virke och drar nytta av fallande virkespriser.

SunOpta Inc. (NasdaqGS: STKL), Iogen Corporation, Abengoa Bioenergy, och Du Pont (NYSE: DD) är alla involverade i utveckling och produktion av cellulosaetanol, en potentiell källa till förnybar energi. Fallande virkespriser gör det billigare för företag som dessa att producera etanol.

Företag som gynnas av stigande priser på virke

Plum Creek Timber Company (NYSE: PCL), Universal Forest Products, Inc. (NYSE: UFPI), Weyerhaeuser (NYSE: WY), Rayonier Inc. REIT (RYN), Louisiana-Pacific (LPX) och Potlatch (NYSE: PCH) skulle gynnas av stigande virkespriser. Som leverantörer av virke till olika sekundära, industrikunder, skulle stigande virkespriser öka vinsten för vart och ett av dessa företag.

Vad påverkar priserna på virke

Bostadsmarknaden

Den största delmarknaden för trävaror är byggmarknaden, särskilt marknaden för bostadsbyggande. En genomsnittlig nybyggd bostad i USA innehåller över 14.000 kubikmeter virke, vilket gör att förutsättningarna på bostadsmarknaden har en betydande inverkan på virkespriserna. Ett ökat bostadsbyggande skulle kunna öka efterfrågan och priset på virke, medan minskade bostadsinvesteringar kan pressa ned priserna när efterfrågan minskar.

Räntor

Räntorna kan påverka virkespriser på flera sätt. Stigande räntor kan ha en negativ inverkan på konsumtionen, särskilt på bostadsmarknaden. Om räntorna stiger och det blir dyrare att köpa bostäder, kommer bostadsbyggandet sannolikt sakta minska, vilket ger en minskad efterfrågan på virke, något som sannolikt leder till lägre virkespriser. Fallande räntor kan å andra sidan stimulera bostadsmarknaden och öka bostadsbyggandet genom att göra det billigare för människor att köpa hus. Den ökade efterfrågan skulle kunna driva priserna uppåt.

Kinesisk överkapacitet

Vikande efterfrågan leder inte nödvändigtvis till lägre priser. Träföretag kan till viss del uppväga en lägre efterfrågan genom att minska produktionen och därmed trimma leveransen av trävaror.

På grund av den organiska naturen av sina produkter, har skogsindustrin ett visst incitament att minska produktionen och vänta ut perioder med låg efterfrågan. Istället för att fälla fler träd och producera mer för att kompensera för de lägre priserna, kan företagen istället minska sin produktion och vänta ut bättre priser för att förbättra sina resultat.

När efterfrågan på trävaror återigen ökar kommer bolagens skogstillgångar ha vuxit i både storlek och värde. Trots att detta kräver tålamod och en tro på att virkesmarknaden kommer återhämta sig har många skogsföretag anammat detta synsätt eftersom det maximerar lönsamhet. Förfarandet gör att hela skogsindustrin är att betrakta som synnerligen cyklisk.

Den kinesiska träindustrin har emellertid inte dragit ner produktionen i tider av låg efterfrågan. De har i stället ökat sin produktionskapacitet och byggt fler anläggningar samt fabriker trots vikande global efterfrågan.

Den kinesiska efterfrågan på trävaror, i synnerhet pappersprodukter, är för närvarande starkare än vad den är på den globala marknaden, och mycket av den extra produktionen konsumeras inom landet. Trots detta förvärrar det faktum att Kina importerar mindre papper från andra länder den redan minskade efterfrågan för skogsföretagen utanför Kinas gränser. En ökad kinesisk produktionskapacitet kan således komma att sätta en negativ press på priserna på virke och papper runt om i världen. På lång sikt, och med den tillväxt som vi fortfarande ser i den kinesiska ekonomin är det emellertid tveksamt om vi kommer att fortsätta se dessa effekter.

Kina har en stor brist på timmer i en tid då det är den inhemska efterfrågan på virke till bostäder ökat dramatiskt. Historiskt har Kina importerat timmer och gjort konverteringen till virke. Även detta har förändrats snabbt och i dag är Kinas behov mer skiftande vilket medfört att landet importerar mer virke än någonsin tidigare.

Detta är en betydande trendbrott och importen av mjukt virke till Kina har ökat med 81 % under 2009. Det är inte otroligt att Kina i framtiden kommer att importera mer timmer än Japan , något som aldrig skett förr.

Det är framförallt kanadensiska sågverk som är de stora vinnarna på denna snabbt växande marknad, rapporterar Wood Resource Quarterly.

Naturkatastrofer

Virkespriser kan påverkas avsevärt av naturkatastrofer. Timmer från olika regioner utsätts för risken av olika typer av naturkatastrofer, till exempel skogsbrand, skadeinsekter och orkaner. Exempelvis har mer än 17 miljoner hektar virke förstörts av skalbaggar i kanadensiska British Columbia. Samtliga dessa händelser kan var och en för sig minska utbudet av tillgängligt timmer.

När det gäller orkaner och skogsbränder ger detta en ökad efterfrågan på timmer då det uppstår ett behov av att byta ut eller reparera skadad egendom, vilket kan få virkespriset att skjuta ännu högre.

Intressant är att dessa typer naturkatastrofer är mer sannolikt förekommande i regioner med högre temperaturer, vilket tyder på att den globala uppvärmningen kan bli en växande faktor när det gäller priset på trävaror.

Miljölagstiftning

Miljövårdsgrupperna kritiserar ofta träindustrin och påstår att deras metoder är skadliga för naturen. Dessa lobbygrupper verkar för ökad lagstiftning kring de åtgärder skogsbolag kan vidta och skydda vissa områden av skogsmark.

Ungefär en tredjedel av skogsmarken i USA är offentligt ägd och har tagits ur produktion. Av de återstående 500.000 hektar, är 29 % i offentlig ägo och bidrar mycket lite till den amerikanska timmerproduktionen. Träindustrin löper alltid risken för ökad statlig reglering, även om det har varit få fall av detta under senare år. En demokratisk seger i presidentvalet i USA 2008 kunde sporra en ökning av antalet lagförslag som syftar till att bevara skog. En förändrad lagstiftning skulle sannolikt minska storleken på kommersiellt avverkningsbart virke och driva timmerpriserna uppåt.

Lumber futures

Terminerna avseende timmer av slumpmässig längd handlas på Chicago Mercantile Exchange under akronymen LB. Timret prissätts i dollar per kvadratfot.

Leveransdatum

Timmerterminerna förfaller årligen i januari, mars, maj, juli, september och november, således alla ojämna månader på året.

Lumber futures - Terminer på skogstimmer

*2 avser årtalet, vilket betyder att tickern LBF2 avser leverans av timmer i januari 2012.

Kontraktsspecifikationer

Kontraktstorlek

Terminerna avseende timmer av slumpmässig längd på Chicago Mercantile Exchange avser 110,000 kvadratfot.

Daglig prisavvikelse

10 USD per mbf över eller under föregående dags stängningskurs, vilket under vissa perioder tillåts stiga till 10 USD per mbf.

Sista handelsdagen

Sista handelsdagen avseende timmerterminer på Chicago Mercantile Exchange är den handelsdag som föregår den 16 kalenderdagen i kontraktsmånaden. Den dagen avslutas handeln 12:05 PM.

Leveranskvalité

Slumpvis plank av storleken 2 tum 4, i varierande längder mellan 8 och 20 fot.

Fortsätt läsa
Annons
1 kommentar

1 kommentar

  1. Per-Åke Bergh

    19 november, 2012 vid 15:05

    En genomsnittlig nybyggd bostad i USA innehåller över 14.000 kubikmeter virke

    WOW!

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Gruvstart under 2024 för Botnia Exploration

Publicerat

den

Guld på Botnia Explorations marker

Med förväntningar om produktionsstart under 2024 och goda möjligheter för positiva nyheter när den nya lönsamhetsstudien presenteras gör Analysguiden fortsatt positiv till aktien.

Nu är arbetet med att starta guldbrytning i Fäbodtjärn i full gång efter att alla tillstånd är på plats. Positivt är att ett avtal om anrikning av malmen tecknades under januari med Dragon Mining. Botnia tar nu steget från att vara ett prospekteringsbolag till gruvdrift och guldproduktion. Efter att Botnias start av malmbrytning i Fäbodtjärn förskjutits under flera år, främst på grund av långsam hantering från berörda myndigheter, har nu knutarna lösts.

Miljötillståndet för guldfyndigheterna Fäbodtjärn och Vargbäcken vann laga kraft redan i slutet av 2021. Konstruktion och uppstart sinkades dock, bland annat av att Bergsstaten dröjde med återkoppling för markanvisning. Markanvisning, ett krav för att påbörja markarbeten, vann laga kraft i mars 2023. Botnia bedömer nu att rampdrivning kommer starta under våren 2024.

Under andra kvartalet 2023 ställde Botnia ut en säkerhet för efterbehandling och återställning motsvarande 4,4 Mkr som har godkänts och vunnit laga kraft av Mark- och miljödomstolen. Därmed har markberedningsarbeten kunnat påbörjas.
Botnia bedömer nu att malmleveranser kan komma att starta under hösten 2024. Fäbodtjärn klassas som en av Sveriges mest höghaltiga guldfyndigheter.

Ny genomförbarhetsstudie på gång

Botnia uppdaterar för närvarande den genomförbarhetsstudie (feasibility study) som gjordes under 2018 och som befintliga beräkningar kring intäkter, kostnader och kassaflöden baseras på. Sedan studien gjordes för fem år sedan har ett flertal parametrar väsentligt förändrats. Det guldpris den befintliga studien baseras på uppgick till 364 tkr/kg. Nuvarande guldpris är omkring 690 tkr/kg. Den uppdaterade studien väntas vara klar under våren.

Ett grundantagande vid 2018 års studie var att malmen skulle bearbetas i Bolidenägda Rönnskärsverken. Nu har i stället ett avtal tecknats om bearbetning i Svartlidenverket som ägs av Dragon Mining. Vidare har brytningsplanerna modifierats sedan 2018. Kostnadskalkylen för brytning och produktion har också förändrats, drivet av en högre inflation. Sammantaget är vår bedömning att den uppdaterade studien kommer att visa att det högre guldpriset mer än väl kommer att kompensera för prognosticerade kostnadsökningar.

Produktionsstart 2024 ger potential

Aktien har tappat initialt under 2024 men visar en uppgång om cirka 50% sedan ett år. Med förväntningar om produktionsstart under 2024 och goda möjligheter för positiva nyheter när den nya lönsamhetsstudien presenteras gör oss fortsatt positiva och vi ser en potential i aktien. Vi avvaktar dock den uppdaterade studien för att redovisa nya prognoser över kassaflödesutvecklingen.

Fortsätt läsa

Nyheter

Kakao spränger 6000 USD-nivån med bred marginal

Publicerat

den

Kakaoträd

Kakaopriset fortsätter att rusa i höjden som att det inte finns någon begräsning alls. Nu kostar kakao i form av mars-terminen på ICE-börsen hela 6401 USD per ton. Om vi pratar nominella priser så har kakao aldrig varit dyrare i modern tid. Det var en pristopp år 1977 på 5379 USD, men sedan föll priset och kring millennieskiftet så var priset nere kring 1000 USD.

Mars 2024-terminen på kakao, USD per ton

Det finns dock en naturlig förklaring till det höga priset och det är det låga priset för 20-30 år sedan. Priserna var då så låga att odlarna inte såg någon anledning till att satsa sin framtid på att plantera kakao. En stor del av de kakaoproducerande träden idag är därför gamla, vilket innebär att de både producerar mindre och är mer känsliga för ofördelaktigt väder.

På toppen av detta kan sedan läggas andra faktorer, som att befolkningen i världen har växt och dessutom blivit mycket rikare, samt även satsningar från bland annat EU att kakao-odlingar inte ska anläggas genom att hugga ner skog.

Men situationen lyfter fram det man ofta upprepar, vad som får ner höga priser är höga priser. Nu har priset kommit upp och det kommer göra att odlare åter blir intresserade av att investera i odlingar och med tiden kommer det göra att utbudet ökar.

Fortsätt läsa

Nyheter

Saharas solparker kan påverka klimat och energiproduktion globalt

Publicerat

den

Solceller i Sahara

Byggandet av stora solenergiparker i Saharaöknen kan ha oväntade effekter på solenergin i världen – även i länder långt från Sahara. Solparkerna kan enligt nya simuleringar minska produktionen av solenergi i länder som USA, Indien och Kina. Det visar forskning vid Lunds universitet.

Att storskaliga solenergiparker kan påverka klimatet och ekosystemet i närområdet är välkänt. Detta då solpanelerna är mörkare än Saharas ljusa sand, vilket leder till att de absorberar extra energi som avges som värme. Det som förvånade forskarna i det här fallet var att byggandet av omfattande solenergiparker kan ha långtgående och varierande effekter på både klimat och produktionen av solenergi globalt. 

– Vår modell visar att effekterna på klimatet och ekosystemet är ganska långtgående, särskilt i några av de mest sårbara regionerna, som Arktis och Amazonas, säger Zhengyao Lu, forskare vid Lunds universitet och en av forskarna bakom artikeln ”Large-scale photovoltaic solar farms in the Sahara affect solar power generation potential globally” publicerad i tidskriften Communications Earth & Environment.

Forskningen visar att solenergiparkerna kan leda till mindre solenergi i områden som Nordafrika, Mellanöstern, södra Europa, Indien, östra Kina, Japan, östra Australien och sydvästra USA. Forskarna fann att dessa effekter beror på förändringar i ytans albedo, ett mått på ljus som reflekteras av ytan viket hör ihop med de mörka solpanelerna, samt påverkan på atmosfäriska cirkulationsmönster och molnbildning.

Å andra sidan kan vissa områden gynnas av dessa förändringar, med ökad solenergiproduktion som resultat. Forskningen pekar på att delar av Central- och Sydamerika, Karibien, centrala och östra USA, Skandinavien och Sydafrika kommer kunna se positiva effekter för energiproduktionen som en följd av utbyggnaden av solenergiparker i Sahara. Detta då exempelvis molntäckets minskning påverkar förutsättningarna för solenergiproduktion positivt, medan en ökning av detsamma påverkar det negativt. Färre moln ger mer sol, helt enkelt.

–  Det har inte tidigare uppmärksammats att en massiv utbyggnad av solenergi kan ha global påverkan. I detta avseende kan solenergiproduktionen bli en geopolitisk fråga. Om ett land bygger många solparker kan det potentiellt skada solenergiproduktionen i grannländer eller till och med i avlägsna länder, säger Zhengyao Lu.

Påverkan på solenergiproduktionen uppgår enligt studien till plus eller minus fem procent i ett scenario där en femtedel av Saharaöknen täcks med solenergiparker.  

– Effekterna kanske inte verkar så stora, men i en framtida värld där varje region bygger fler parker och blir mer beroende av dem behövs både kunskap och insatser. Vi hoppas att studien kan bidra till samarbeten mellan världens stater för att säkerställa att fördelarna med solenergi delas rättvist över hela världen, säger Zhengyao Lu.

Fortsätt läsa

Populära