Kaffe – svart som synden

Kaffet har en tusenårig historia. Ursprungligen var kaffet en religiös dryck, men idag är det religiösa ursprunget ett minne blott. Kaffet är istället en populär sällskapsdryck; inte ens kyrkkaffet har någon annan uppgift än att främja det sociala samspelet mellan besökarna, efter mässans slut.

Den globala kaffeexporten uppgick i juli 2008 7.970.000 säckar, en minskning från 8.310.000 i juli 2007. Totalt under 2008 minskade produktionen i kombination med stigande globala efterfrågan på kaffe vilket dramatiskt har ökat priset på denna råvara. Under samma period steg kaffepriserna cirka 21 procent.

I kaffets ursprungsregion vid Afrikas horn heter kaffeplantan, -bönan och -drycken bun, bunna, eller liknande (tigrinska, amhariska och andra etiopiska språk). Ordet bunn används också i arabiskan, men drycken kallas vanligen för qahwa [qɒhwæ]. Det ordet spred sig tillsammans med drycken först till Persien och Turkiet (kahve) och sedan till Italien och på andra vägar till Europa. Där ersattes sekvensen [hw] eller [hv] med [f:], så att det blev [kaf:e] i italienskan liksom även i svenskan. Närmare originaluttalet kunde man inte komma. Européerna gjorde sedan drycken och dess namn – ett av de mest spridda internationella orden – känd i alla delar av världen som araberna ännu inte hade nått. Den finska formen kahvi, som är inlånad från svenskan, är mer lik det turkiska uttalet.

Kaffemarknaden

De största konsumenterna av kaffe är utvecklade länder som USA, Tyskland och Italien, som står för majoriteten av världen kaffeimport, men räknat per capita är det länder såsom Finland, Aruba och Island som leder konsumtionen. I tillväxtmarknader som Brasilien, Vietnam och Colombia har kaffe blivit en allt viktigare inkomstkälla, där export av kaffe i vissa fall genererar 80 procent av all utländsk valuta som flyter in i landet.

Näst efter råolja är kaffet världens mest handlade råvara. Kaffe handlas på större råvarubörser, till exempel New York Board of Trade (NYBOT), Kansai i Osaka, Japan, råvarubörsen SICOM i Singapore och Londonbaserade Euronext. På senare tid har även den vietnamesiska kaffebörsen Buon Ma Thuot Exchange fått en allt viktigare roll. De allra viktigaste marknaderna är emellertid sedan lång tid tillbaka London och New York.

Rörelserna på kaffemarknaden styrs till största delen av fundamenta, och bestäms av utbud och efterfrågan. Det betyder att priset på kaffe stiger när det finns fler köpare än säljare och vice versa. Det är däremot sällan som det stiger på grund av spekulationer om framtida leveransbrister.

Det finns två olika typer av kaffe som handlas på den globala råvarumarknaden, Arabica och Robusta, medan den tredje av det cirka hundra arter som odlas kommersiellt, Liberica, inte handlas på råvarubörserna. Priset på Robusta ligger normalt på 70 % av kursen på Arabica. ”The Big Four”, kafferosteriföretagen Kraft, Nestlé, Procter & Gamble och Sara Lee köper cirka 50 % av allt det kaffe som produceras i världen.

Vilka företag gynnas av lägre kaffepriser?

Samtliga de företag som på detaljhandelsnivå säljer kaffe till slutkonsumenterna gynnas av lägre priser på kaffebönor. Företagens kostnad för sålda varor minskar och rörelsemarginalerna ökar. Det tydligaste exemplet såg vi 2001 då kaffepriserna sjönk med cirka 15 % vilket ledde till att Starbucks bruttomarginal ökade med cirka 5 %.

Nedanstående företag säljer samtliga kaffe till konsumenter och skulle sannolikt gynnas av lägre priser på kaffemarknaderna:

• Starbucks (SBUX)
• Kraft Foods (KFT) – Maxwell House. Kraft Foods äger sedan 1971 även svenska Gevalia.
• JM Smucker Company (SJM) – Folgers
• Nestle (NSRGY)
• Sara Lee (SLE)
• Tim Hortons (THI)
• Peet’s Coffee & Tea (PEET)
• Dunkin Donuts

Vilka företag gynnas av stigande kaffepriser?

Generell sett så finns det inga företag bland de utvecklade länderna som direkt skulle gynnas av högre priser kaffe eftersom dessa inte är producenter av kaffe. De jordbrukare som producerar kaffe finns främst i utvecklingsländer och är de som har mest att vinna på ökade kaffepriser då deras produktionskostnader sannolikt skulle förbli de samma och därför skulle vinsterna öka.

Det går emellertid att hävda att det finns indirekta fördelar för bolag som Deere & Co som tillverkar jordbruksmaskiner och har en dominerande marknadsandel för jordbruksutrustning. Enligt detta argument så skulle högre kaffepriser leda till att jordbrukarnas vinster ökar, vilket kommer att locka fler bönder till att odla kaffe samtidigt som de odlare som finns kommer att ha råd att investera i nya maskiner och bättre utrustning.

Kaffeproducenter

De tio största kaffeproducerande länderna 2007.

 

Vart finns konsumtionen?

De tio länder med högst konsumtion per capita.

 

Vilka faktorer påverkar kaffepriset?

Vädret

En viktig faktor som påverkar kaffepriserna är väder, som är en okontrollerbar kraft som allvarligt kan skada skördarna av kaffe under ett enskilt år. I de fall som bönderna inte kan producera så pass mycket kaffe som efterfrågas leder detta till en obalans i fråga om utbud och efterfrågan vilket i detta exempel leder till stigande kaffepriser.

Diagrammet ovan visar att under 2004 översteg efterfrågan på kaffe avsevärt utbudet, delvis beronde på att de brasilianska kaffefälten drabbades av extremt dåligt väder och inte kunde producera tillräckligt med kaffe för att möta den globala efterfrågan. Eftersom Brasilien står för 29 % av kaffeproduktionen leder en minskad brasiliansk produktion ofelbart till ett bristande utbud.

Arabica vs. Robusta

Prisskillnaden mellan de olika kaffesorterna Arabica och Robusta har historiskt sett varit mycket större än den är idag. Att priserna närmat sig varandra beror på att de stora kafferosterierna gick över till att enbart köpa Robusta-bönor, vilket drev upp priserna på dessa. Som en följd av detta ökade Robusta priser, medan efterfrågan på Arabica minskade med följd av att kursen på Arabica-bönor föll kraftigt.

Då Arabica-bönor produceras i större mängder än Robusta-bönorna sjönk det genomsnittliga priset på kaffe, vilket ledde till betydligt längre inkomster för jordbrukarna i utvecklingsländerna.

Eftersom kaffe är en perenn växt tar det tid att ställa om produktionen från en typ av kaffe till en annan. Detta skapade en världsomspännande kaffekris eftersom många jordbrukare bokstavligen inte hade råd att producera något mer då deras marginaler minskat och i vissa fall till och med försvunnit.

Under 2007 och 2008 hade jordbrukarna börjat anpassa sig till den nya efterfrågan på marknaden och fokuserat mer av sina resurser på Robusta vilket har lett till att prisskillnaden mellan Arabica och Robusta priserna fortsatt att minska.

Kaffe-futures

Kaffe handlas i huvudsak på New York Mercantile Exchange. Handeln sker under kortnamnet KC och kaffet prissätts i dollar per pund (cirka 0,4535 kilo).

Leveransdatum

Kaffeterminerna går till leverans årligen i mars, maj, juli, september och december.

*2 avser årtalet, vilket betyder att tickern KCH2 avser leverans av kaffe i mars 2012.

Kontraktsspecifikationer

Kontraktstorlek

På New York Mercantile Exchange avser ett futureskontrakt på 37.500 pund kaffe, cirka 17.000 kilo kaffe.

Tick Size

.05 eller 5/100 cent per pund (motsvarande 18,75 USD/kontrakt). 1 cent per pund motsvarar 375 USD per kontrakt

Daglig prisavvikelse

Ingen

Trading Hours

Kaffefutures handlas på CME Globex handelsplattform från 18:00 söndagar till 17:15 på fredagar, östkusttid med ett dagligt avbrott på 45 minuter mellan 17:15 och 18:00.

Sista handelsdagen

Handeln i kaffefutures på New York Mercantile Exchange upphör direkt efter den sista handelsdagen som föregår lösenmånaden på New York Bord of Trade (NYBOT).

Leveranskvalité

Leveransbetyget på det kaffe som handlas som futures på New York Mercantile Exchange baseras på en certifiering som görs baserat på tester av kaffebönorna och genom att avsmaka kaffet koppvis.

Råvarubörsens kontrollanter använder vissa sorters kaffe för att fastställa en standard. Kaffe som betygssätts bättre premieras medan de som bedöms som sämre handlas med rabatt.

• Bas: Mexiko, El Salvador, Guatemala, Costa Rica, Nicaragua, Kenya, Nya Guinea, Panama, Tanzania, Uganda, Honduras och Peru.
• Plus 200 poäng: Colombia, minus 100 poäng: Venezuela, Burundi och Indien
• Minus 300 poäng: Rwanda; Minus 400 poäng: Dominikanska republiken och Ecuador

 

Visste Du detta om kaffe?

En del forskningsrön har visat att lågpriskaffe innehåller mer nickel än etablerade märken – bra att veta för dig som är storkonsument.

Konstigt nog tycks alla – oavsett hemland – blint acceptera McDonald’s kaffe.