Nyheter
Havre – ogräset som blev en eftertraktad råvara

Havre (Avena sativa) är en ettårig stråväxt med flerblommiga ax som sitter samlade i en vippa. Växten blommar under högsommaren och är självbefruktande.
Havre går bra att odla på mager jord långt norrut och dess korn innehåller mer fett än andra sädesslag, vilket gör den lämplig som foder åt framför allt hästar. Havre används också som livsmedel, framförallt till gryn och mjöl.
Havre har odlats i minst 2000 år och spår av tidiga odlingar har hittats i Medelhavsområdet. Näst efter vallväxter är havre den vanligaste odlingsgrödan i Sverige. Det engelska ordet för havre är oat. Men notera att i Skottland händer det ibland att havre kallas för corn, som alltså inte skall förväxlas med majs som på engelska kallas för just corn. Det skall inte heller förväxlas med det vi på svenska kallar korn, vilket handlas på råvarubörserna under namnet Barley.
Global produktion 2005
Den vilda förfadern till Avena sativa och den närbesläktade mindre odlade A. byzantina, är vildhavren A. sterilis. Det finns genetiska bevis för våra förfäders odling av A. sterilis i det område som brukar benämnas ”den bördiga halvmånen” i Mellanöstern. Havre förefaller ha börjat odlas relativt sent, först i bronsålderns Europa. Havre, precis som råg, brukar anses som en sekundär gröda, det vill säga det härrör från ett ogräs av de primära spannmålsorterna vete och korn. I takt med att dessa grödor spred sig västerut in i svalare, fuktigare områden, kan detta ha gynnat detta ogräs, vilket lett till havrens slutliga domesticering.
Producentländer
Havre odlas framförallt i tempererade zoner, då det har ett lägre krav på sommarvärme och högre tolerans för regn än andra spannmål, som vete, råg eller korn. Havre är därför vanligt i områden med svala, fuktiga somrar, som nordvästra Europa. Intressant är att havre även odlas framgångsrikt så pass långt norrut ut som på Island. Havre är en ettårig växt, och kan sås antingen på hösten, vilket ger en sensommarskörd eller på våren, vilket ger en tidig höstskörd.
I Skottland betraktades, och fortfarande betraktas, havre som en stöttepelare i den nationella kosten.
Användningsområden
Havre har många användningsområden inom livsmedelsindustrin, oftast är havrekornen rullade eller krossade och kan då användas till havregryn, eller så mals de till fint havremjöl. Havremjöl äts huvudsakligen som gröt, men kan också användas i en mängd olika bakverk, såsom kakor, havregryn och havrebröd. Havre är också en ingrediens i många kalla flingor, särskilt müsli. Havre kan också konsumeras rå, och kakor med rå havre har blivit populära på vissa platser runt om i världen.
Havre används ibland i flera olika drycker. I Storbritannien används de för att brygga öl. Havremjöls-stout är en sorts öl som bryggs med hjälp av en procentandel av havre istället för vört. Den mer sällan använda havremalten producerades av Thomas Fawcett & Sons Maltings, och användes i Maclay havre-Malt Stout innan Maclays Brewery upphörde som ett oberoende bryggeri. En kall, söt dryck gjord på havre och mjölk är en populär förfriskning i hela Latinamerika. Oatmeal Caudle, gjord av ale och havregrynsgröt med kryddor, var en traditionell brittisk drink och en av Oliver Cromwells favoritdrycker.
I Skottland finns det en maträtt som kallas sowans som görs genom att blötlägga fröskidorna från havre i en vecka så att den fina, mjölig del av dessa blev kvar som sediment att tillreda, koka och äta. Havre, tillrett på olika sätt används också allmänt som ett förtjockningsmedel i soppor och grytor, precis som korn eller ris används i andra länder.
Havre används ofta som foder till hästar – som skårade eller havregryn eller som del av blandade pellets. Havren måste krossas för att hästen ska kunna smälta spannmålen. Nötkreatur brukar också matas med havre, antingen hel eller efter att den har malts till ett grovt mjöl.
Havrehalm är uppskattad av uppfödare av nötkreatur och hästar som strö, på grund av dess mjuka, relativt dammfria, och absorberande natur. Denna halm kan också användas för att göra majshäckar. Inbunden i ett tunt muslintyg var havrehalm historiskt sett vanligt som mjukgörare i badvattnet.
Olika typer av havreextrakt kan också användas mot hudsjukdomar. Havregräs har traditionellt använts för medicinska ändamål, bland annat för att utjämna menstruationscykeln, behandla dysmenorré och mot urinvägsinfektioner.
Agronomi
Havre sås vanligen tidigt på våren eller försommaren, så snart jorden kan bearbetas. En tidig start är avgörande för en god skörd, eftersom havre vilar under sommaren värme. I varmare områden sås havre på sensommaren eller tidig höst. Havre är tolerant mot kyla och påverkas inte av sen frost eller snö.
Normalt sås mellan 125 och 175 kilogram havre per hektar, motsvarande 2,75 till 3,25 hektoliter per hektar. Den lägre mängden utsäde används när havre odlas tillsammans med baljväxter, medan högre mängder används på mycket bra jordmån eller då det finns problem med ogräs. Överdriven sådd kommer att leda till problem och kan minska avkastningen.
Vinterhavre kan odlas som en marktäckare under lågsäsong och därefter plöjas ned under våren som ett grönt gödningsmedel, som vinterfoder, eller skördas i början av sommaren.
Sjukdomar
Havre är relativt fritt från sjukdomar och skadedjur, med undantag för bladsjukdomar, såsom bladrost och svartrost. Några fjärilslarver livnär sig på växten, men dessa utgör sällan några större problem.
Skörd
Modern skördeteknik är en fråga om tillgänglig utrustning, lokala traditioner och prioriteringar. Jordbrukare som söker den högsta skörden väljer att skörda denna när kärnorna har nått 35 % fuktighet, eller när de grönaste kärnorna börjar få en krämaktig färgning. Därefter sveps och klipps plantorna cirka 10 centimeter ovanför markens yta.
Förvaring
Efter skörden transporteras havren till en silo för förvaring. Ibland, när det inte finns tillräckligt utrymme kan havren förvaras i mobila enheter, eller direkt på marken eftersom havre kan lagras i en luftfuktighet upp till 12 procent utan att den tar skada. Vid högre luftfuktighet än så måste den torkas.
Skörd och kvalité
I USA väger No. 1 Havre 42 pounds per bushel, cirka 2,2 kilo per 35,2391 liter. No.3 havre måste väga minst 38 pounds per bushel, och överstiger vikten 36 pounds per bushel klassificeras den som No- 4 Havre. Understiger vikten 36 pounds per bushel klassas den som ”lätt”. I Kanada motsvarar en bushel havre alltid 34 pounds per bushel.
På råvarubörserna, där handeln i havre sker standardiserat, anses en bushel alltid vara lika stor, och följa de amerikanska måtten.
Havre avkastar i intervallet 60 till 80 hektoliter per hektar på olönsam mark och 100 till 150 hektoliter per hektar på högproducerande mark. Den genomsnittliga produktionen är 100 hektoliter per hektar, eller 3,5 ton per hektar, vilket skall ställas mot det utsäde som läggs ned, 2,75 till 3,25 hektoliter havre per hektar.
Terminshandel i havre
Terminskontrakt på havre handlas på Chicago Board of Trade, under symbolen O, där havren prissätts i enheten cent per bushel. I den elektroniska handeln används symbolen ZO.
Leveransdatum
Havre går till leverans årligen i mars, maj, juli, september och december.
*2 avser årtalet, vilket betyder att tickern OK2 avser leverans av havre i maj 2012.
Kontraktstorlek
På Chicago Board of Trade (CBOT) avser ett futureskontrakt på havre 5.000 bushels.
Daglig prisavvikelse
0,20 USD per bushel, som kan utökas till 0,30 USD per bushel eller 0,45 USD om handeln stänger på endera köp eller säljkursen. Det finns inga givna begränsningar i handeln efter det att den första handelsdagen i leveransmånaden har avslutats.
Sista handelsdagen
Handeln i havre-futures på Chicago Board of Trade (CBOT) upphör i slutet av den handelsdag som föregår den femtonde kalenderdagen i lösenmånaden.
Leveranskvalité
Leveransbar havre på terminskontrakt på Chicago Board of Trade är:
- Nr 2 Heavy och nr 1 till par,
- Nr 1 Extra Heavy med ett premium om 7 cent per bushel över avtalade priset
- Nr 2 Extra Heavy med ett premium på 4 cent per bushel över avtalade priset
- Nr 1 Heavy med ett premium på 3 cent per bushel över avtalade priset
- Nr 2 (36 pounds totalt minsta godkända testvikten) med en rabatt på 3 cent per bushel under kontraktspris och
- Nr 2 (34 pounds totalt minsta godkända testvikt) med en rabatt om 6 cent per bushel under kontraktspriset.
Nyheter
Mjölkpriset har gått upp 80 procent på fem år – nu mår bönderna bra

Mjölkpriset i Sverige är på en historiskt hög nivå, det har gått upp omkring 80 procent på fem år. Nu känner mjölkbönderna att priset är på en nivå som fungerar för dem. Här blir Thomas Åkerlund på Brorsans Lantbruk intervjuad om utvecklingen och sin verksamhet.
Nyheter
Den viktiga råvaruvalutan USD faller kraftigt

En stor del av all råvaruhandel och -affärer prissätts i amerikanska dollar. Därför ser man exempelvis ofta att när dollarkursen går ner så går guldpriset upp, den ena förändringen tar ut den andra.
Valutor är något knepigt eftersom alla priser är relativa. För att få en bättre uppfattning om hur USD utvecklas så brukar man använda ett index som mäter USD mot ett flertal andra valutor. Ett av de vanligaste indexen är DXY.
Nedan är en graf över utvecklingen på DXY under handelstimmarna i april. Trumps agerande har fått dollarn att falla kraftigt, där framför allt tre händelser har lett till branta fall.

En svagare dollar gör att råvaror vid samma pris i dollar blir billigare för alla kunder utanför USA. För länder som importerar mycket råvaror är en svagare USD oftast positivt, som exempelvis Indien. För länder som exporterar mycket råvaror är en svagare USD oftast dåligt, som exempelvis Brasilien och Ryssland.
Det finns en stor allmän efterfrågan på guld just nu, men det får även understöd av en svagare USD. För oljeproducenter är utvecklingen desto tråkigare. Samtidigt som USD går ner så går också priset på olja i USD ner. De drabbas av en dubbel negativ effekt.
Trump har hela tiden pratat om att han vill få ner priset på USD då han anser att det är konstgjort högt, så ur det perspektivet är utvecklingen en stor framgång. Sedan var nog inte tanken att det skulle gå ner på detta sätt utan att det skulle ske genom att andra länder tvingades att skriva på avtal om att höja priset på sina valutor.
Nyheter
Ingenting stoppar guldets uppgång, nu 3400 USD per uns

Den allt större geopolitiska oron och Trumps ekonomiska kaos har gett bränsle till guldpriset. Tidigare idag tangerade spotpriset på guld 3400 USD och terminspriset var uppe på 3402 USD. Just nu finns det ingenting som stoppar guldpriset, det tillkommer hela tiden fler köpare. Vi ser dock inte bara en kraftigt uppgång det senaste året, priset har stigit kraftigt under en period på 20 år. Det är egentligen inte så konstigt, för 20 år sedan var världen väldigt mycket fattigare än idag, flera miljarder människor har fått det avsevärt bättre, och om de ekonomierna lägger en liten andel av sin ökade rikedom på guld så slår det igenom.


-
Analys4 veckor sedan
Crude prices hold gains amid fresh tariff threats
-
Nyheter4 veckor sedan
Tysklands SEFE skriver avtal om att köpa 1,5 miljarder ton LNG per år från Delfin i USA
-
Nyheter3 veckor sedan
Danska Seaborg Technologies siktar på serieproduktion av smältsaltsreaktorer till mitten av 2030-talet
-
Analys4 veckor sedan
Brent Edges Lower After Resisting Equity Slump – Sanctions, Saudi Pricing in Focus
-
Nyheter3 veckor sedan
Oljepriserna slaktas på samtidiga negativa faktorer
-
Nyheter3 veckor sedan
Guld kostar över 3100 USD per uns och 1 miljoner kronor per kilo
-
Analys3 veckor sedan
Tariffs deepen economic concerns – significantly weighing on crude oil prices
-
Nyheter2 veckor sedan
Två samtal om det aktuella läget på råvarumarknaden