Nyheter
Havre – ogräset som blev en eftertraktad råvara
Havre (Avena sativa) är en ettårig stråväxt med flerblommiga ax som sitter samlade i en vippa. Växten blommar under högsommaren och är självbefruktande.
Havre går bra att odla på mager jord långt norrut och dess korn innehåller mer fett än andra sädesslag, vilket gör den lämplig som foder åt framför allt hästar. Havre används också som livsmedel, framförallt till gryn och mjöl.
Havre har odlats i minst 2000 år och spår av tidiga odlingar har hittats i Medelhavsområdet. Näst efter vallväxter är havre den vanligaste odlingsgrödan i Sverige. Det engelska ordet för havre är oat. Men notera att i Skottland händer det ibland att havre kallas för corn, som alltså inte skall förväxlas med majs som på engelska kallas för just corn. Det skall inte heller förväxlas med det vi på svenska kallar korn, vilket handlas på råvarubörserna under namnet Barley.
Global produktion 2005
Den vilda förfadern till Avena sativa och den närbesläktade mindre odlade A. byzantina, är vildhavren A. sterilis. Det finns genetiska bevis för våra förfäders odling av A. sterilis i det område som brukar benämnas ”den bördiga halvmånen” i Mellanöstern. Havre förefaller ha börjat odlas relativt sent, först i bronsålderns Europa. Havre, precis som råg, brukar anses som en sekundär gröda, det vill säga det härrör från ett ogräs av de primära spannmålsorterna vete och korn. I takt med att dessa grödor spred sig västerut in i svalare, fuktigare områden, kan detta ha gynnat detta ogräs, vilket lett till havrens slutliga domesticering.
Producentländer
Havre odlas framförallt i tempererade zoner, då det har ett lägre krav på sommarvärme och högre tolerans för regn än andra spannmål, som vete, råg eller korn. Havre är därför vanligt i områden med svala, fuktiga somrar, som nordvästra Europa. Intressant är att havre även odlas framgångsrikt så pass långt norrut ut som på Island. Havre är en ettårig växt, och kan sås antingen på hösten, vilket ger en sensommarskörd eller på våren, vilket ger en tidig höstskörd.
I Skottland betraktades, och fortfarande betraktas, havre som en stöttepelare i den nationella kosten.
Användningsområden
Havre har många användningsområden inom livsmedelsindustrin, oftast är havrekornen rullade eller krossade och kan då användas till havregryn, eller så mals de till fint havremjöl. Havremjöl äts huvudsakligen som gröt, men kan också användas i en mängd olika bakverk, såsom kakor, havregryn och havrebröd. Havre är också en ingrediens i många kalla flingor, särskilt müsli. Havre kan också konsumeras rå, och kakor med rå havre har blivit populära på vissa platser runt om i världen.
Havre används ibland i flera olika drycker. I Storbritannien används de för att brygga öl. Havremjöls-stout är en sorts öl som bryggs med hjälp av en procentandel av havre istället för vört. Den mer sällan använda havremalten producerades av Thomas Fawcett & Sons Maltings, och användes i Maclay havre-Malt Stout innan Maclays Brewery upphörde som ett oberoende bryggeri. En kall, söt dryck gjord på havre och mjölk är en populär förfriskning i hela Latinamerika. Oatmeal Caudle, gjord av ale och havregrynsgröt med kryddor, var en traditionell brittisk drink och en av Oliver Cromwells favoritdrycker.
I Skottland finns det en maträtt som kallas sowans som görs genom att blötlägga fröskidorna från havre i en vecka så att den fina, mjölig del av dessa blev kvar som sediment att tillreda, koka och äta. Havre, tillrett på olika sätt används också allmänt som ett förtjockningsmedel i soppor och grytor, precis som korn eller ris används i andra länder.
Havre används ofta som foder till hästar – som skårade eller havregryn eller som del av blandade pellets. Havren måste krossas för att hästen ska kunna smälta spannmålen. Nötkreatur brukar också matas med havre, antingen hel eller efter att den har malts till ett grovt mjöl.
Havrehalm är uppskattad av uppfödare av nötkreatur och hästar som strö, på grund av dess mjuka, relativt dammfria, och absorberande natur. Denna halm kan också användas för att göra majshäckar. Inbunden i ett tunt muslintyg var havrehalm historiskt sett vanligt som mjukgörare i badvattnet.
Olika typer av havreextrakt kan också användas mot hudsjukdomar. Havregräs har traditionellt använts för medicinska ändamål, bland annat för att utjämna menstruationscykeln, behandla dysmenorré och mot urinvägsinfektioner.
Agronomi
Havre sås vanligen tidigt på våren eller försommaren, så snart jorden kan bearbetas. En tidig start är avgörande för en god skörd, eftersom havre vilar under sommaren värme. I varmare områden sås havre på sensommaren eller tidig höst. Havre är tolerant mot kyla och påverkas inte av sen frost eller snö.
Normalt sås mellan 125 och 175 kilogram havre per hektar, motsvarande 2,75 till 3,25 hektoliter per hektar. Den lägre mängden utsäde används när havre odlas tillsammans med baljväxter, medan högre mängder används på mycket bra jordmån eller då det finns problem med ogräs. Överdriven sådd kommer att leda till problem och kan minska avkastningen.
Vinterhavre kan odlas som en marktäckare under lågsäsong och därefter plöjas ned under våren som ett grönt gödningsmedel, som vinterfoder, eller skördas i början av sommaren.
Sjukdomar
Havre är relativt fritt från sjukdomar och skadedjur, med undantag för bladsjukdomar, såsom bladrost och svartrost. Några fjärilslarver livnär sig på växten, men dessa utgör sällan några större problem.
Skörd
Modern skördeteknik är en fråga om tillgänglig utrustning, lokala traditioner och prioriteringar. Jordbrukare som söker den högsta skörden väljer att skörda denna när kärnorna har nått 35 % fuktighet, eller när de grönaste kärnorna börjar få en krämaktig färgning. Därefter sveps och klipps plantorna cirka 10 centimeter ovanför markens yta.
Förvaring
Efter skörden transporteras havren till en silo för förvaring. Ibland, när det inte finns tillräckligt utrymme kan havren förvaras i mobila enheter, eller direkt på marken eftersom havre kan lagras i en luftfuktighet upp till 12 procent utan att den tar skada. Vid högre luftfuktighet än så måste den torkas.
Skörd och kvalité
I USA väger No. 1 Havre 42 pounds per bushel, cirka 2,2 kilo per 35,2391 liter. No.3 havre måste väga minst 38 pounds per bushel, och överstiger vikten 36 pounds per bushel klassificeras den som No- 4 Havre. Understiger vikten 36 pounds per bushel klassas den som ”lätt”. I Kanada motsvarar en bushel havre alltid 34 pounds per bushel.
På råvarubörserna, där handeln i havre sker standardiserat, anses en bushel alltid vara lika stor, och följa de amerikanska måtten.
Havre avkastar i intervallet 60 till 80 hektoliter per hektar på olönsam mark och 100 till 150 hektoliter per hektar på högproducerande mark. Den genomsnittliga produktionen är 100 hektoliter per hektar, eller 3,5 ton per hektar, vilket skall ställas mot det utsäde som läggs ned, 2,75 till 3,25 hektoliter havre per hektar.
Terminshandel i havre
Terminskontrakt på havre handlas på Chicago Board of Trade, under symbolen O, där havren prissätts i enheten cent per bushel. I den elektroniska handeln används symbolen ZO.
Leveransdatum
Havre går till leverans årligen i mars, maj, juli, september och december.
*2 avser årtalet, vilket betyder att tickern OK2 avser leverans av havre i maj 2012.
Kontraktstorlek
På Chicago Board of Trade (CBOT) avser ett futureskontrakt på havre 5.000 bushels.
Daglig prisavvikelse
0,20 USD per bushel, som kan utökas till 0,30 USD per bushel eller 0,45 USD om handeln stänger på endera köp eller säljkursen. Det finns inga givna begränsningar i handeln efter det att den första handelsdagen i leveransmånaden har avslutats.
Sista handelsdagen
Handeln i havre-futures på Chicago Board of Trade (CBOT) upphör i slutet av den handelsdag som föregår den femtonde kalenderdagen i lösenmånaden.
Leveranskvalité
Leveransbar havre på terminskontrakt på Chicago Board of Trade är:
- Nr 2 Heavy och nr 1 till par,
- Nr 1 Extra Heavy med ett premium om 7 cent per bushel över avtalade priset
- Nr 2 Extra Heavy med ett premium på 4 cent per bushel över avtalade priset
- Nr 1 Heavy med ett premium på 3 cent per bushel över avtalade priset
- Nr 2 (36 pounds totalt minsta godkända testvikten) med en rabatt på 3 cent per bushel under kontraktspris och
- Nr 2 (34 pounds totalt minsta godkända testvikt) med en rabatt om 6 cent per bushel under kontraktspriset.
Nyheter
Christian Kopfer kommenterar läget på oljemarknaden och Anders Wennberg halvmetallen antimon
Christian Kopfer svarar på frågor om oljemarknaden med anledning av kriget i Iran vilket har skapat ett stort kaos på marknaden och priser som går upp kraftigt. Han kommenterar om konflikten var inprisad och vad som kan hända framåt. Han kommenterar även vissa andra råvarubolag som påverkas av oroligheterna.
Halvmetallen Antimon
Vidare berättar även Anders Wennberg från Öresund om halvmetallen antimon. Det är en råvara som används inom försvarsindustrin samtidigt som Kina kontrollerar större delen av produktionen. Han tar upp ett antal företag i västvärlden som håller på att åtgärda den tillgångssituationen. Han tar bland annat upp Alkane från Australien, där det faktiskt finns en svenskkoppling då bolaget även har Björkdalsgruvan med guld.
Nyheter
Rekorddyr februari i norr, fortsatt höga elpriser i mars
I norra Sverige blir elpriset det högsta någonsin för en februarimånad och systempriset landar i snitt på 1,10 kronor per kWh, nästan dubbelt så högt som i fjol. Trots mildare väder väntas priserna fortsätta ligga högt i mars, runt 80 öre per kWh. Det visar Bixias prognos.

För många svenskar har februari inneburit betydligt högre elräkningar än under fjolårsvintern. Kylan och det torra vädret har fått förbrukningen att öka med 10 procent och pressat upp elpriset till 1,10 kronor per kWh i system. I fjol var motsvarande siffra 68 öre per kWh, då omvända väderförhållanden med mildare och blötare väder pressade elpriserna till extremt låga nivåer.
– Att vi haft den kallaste vintern på femton år och att tillgången på vatten och snö är betydligt sämre än i fjol har drivit upp februaripriserna på el i hela landet. I norra Sverige har februaripriset aldrig varit så högt som i år, säger Johan Sigvardsson, elmarknadsanalytiker på Bixia.
I SE1 och SE2 i norr landar elpriset på runt 1 krona per kWh för februari, vilket är betydligt högre än samma period i fjol då elpriset var 13 respektive 15 öre per kWh. I SE3 och SE4 i syd kommer elpriset ligga något över systempriset, på cirka 1,15 kronor per kWh.
Fortsatt högt pris i mars
Bixias prognos pekar på fortsatt höga elpriser under våren, trots högre temperaturer, mer vind och mindre förbrukning. Systempriset i mars väntas bli nästan dubbelt så högt som i fjol, runt 80 öre per kWh.
– Den värsta kylan lär inte komma tillbaka under några längre perioder, men vi går in i våren med en ovanligt svag hydrologisk balans, vilket fortsätter att pressa elpriserna uppåt. Vårfloden väntas bli beskedlig och ger inte heller någon tydlig prispress. Hur priserna utvecklas längre fram beror mycket på hur mycket nederbörd vi får, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.
Elproduktionen i syd är mer begränsad sedan i tisdags när kärnkraftverket Oskarshamn 3 tvingades till en oplanerad nedstängning som tillsammans med ordinarie revisionsperiod håller verket borta till 22 maj.
– Att Oskarshamn 3 tas ur drift en månad tidigare än planerat påverkar inte nämnvärt i det stora hela, men i södra Sverige kan det bli större inslag av kontinentala priser. Samtidigt blir det mer inlåst kraft och lägre priser i norr när överföringskapaciteten minskar, säger Johan Sigvardsson, elmarknadsanalytiker på Bixia.

Andrum för producenterna
Vinterns höga elpriser kommer efter ett och ett halvt år med ovanligt låga elpriser, vilket gynnat konsumenterna men pressat lönsamheten för många producenter.
– Höga elräkningar slår hårt mot många hushåll, men för producenterna som under lång tid haft svårt att bära sina kostnader innebär dagens prisnivåer ett visst andrum. Det kan göra det lättare att räkna hem investeringar i ny elproduktion, inte minst förnybart, så att produktionen byggs ut i takt med behovet och elektrifieringen och den gröna omställningen kan fortsätta. Det minskar risken för ännu högre elpriser på lång sikt till följd av bristande produktionskapacitet, säger Johan Sigvardsson, elmarknadsanalytiker på Bixia.
Nyheter
Världens största batterisystem ska byggas i Minnesota, på massiva 30 gigawattimmar
Ett batterisystem för att lagra elektricitet ska byggas i Minnesota, närmare bestämt i Pine Island, som är större än alla andra batterisystem som byggts i världen.
Med järn-luft-batterier från Form Energy ska en anläggning byggas som kan mata ut 300 MW från ett lager på 30 GWh. Vill man mata ut maximalt med elektricitet så kan man alltså mata ut 300 MW kontinuerligt under mer än fyra dygn. Det är någonting helt annat än att flytta lite solenergi från mitten av dagen till en enstaka topplasttimme under tidig kväll.
Google bygger ett datacenter och tar kostnaderna för elnätet
Det är Xcel Energy som ska leverera elektricitet till ett nytt datacenter från Google där företaget ska driva sina välkända tjänster.
Xcel Energy och Google har ingått ett partnerskap där Excel Energy ska addera 1600 MW ny förnybar energi till elnätet (1400 MW vindkraft och 200 MW solenergi, samt ovan beskrivna energilagring). Google ska stå för alla nya infrastrukturkostnader som kan tillkomma för elnätet på grund av det nya datacentrets energibehov.
-
Nyheter2 veckor sedanLappland Guldprospektering säkrar kapital för en påskyndad tidsplan
-
Analys4 veckor sedanPhysical easing. Iran risk easing. But Persian Gulf risk cannot fully fade before US war ships are pulled away
-
Nyheter2 veckor sedanEtt samtal om ädelmetaller ur ett längre perspektiv
-
Analys2 veckor sedanBrent above USD 71: Options skew and geopolitics argue against short positioning
-
Nyheter1 vecka sedan1,5 timmar om varför guld och silver kommer att fortsätta att gå upp i pris
-
Nyheter2 veckor sedanDatacenter på 300 MW byggs i Långsele
-
Nyheter1 vecka sedanRekorddyr februari i norr, fortsatt höga elpriser i mars
-
Nyheter1 vecka sedanVärldens största batterisystem ska byggas i Minnesota, på massiva 30 gigawattimmar





