Följ oss

Nyheter

Hedgefondsförvaltare försökte överta kakaomarknaden

Publicerat

den

Kakao

Under sommaren 2010 satsade en brittisk hedgefondsförvaltare, företaget Armajaro, allt i sitt försök att manipulera en råvarumarknad. Genom att köpa 241.000 ton kakaobönor från Elfenbenskusten skulle bolaget tjäna stora pengar, men marknaden gick emot dem. Den mängd kakao som köptes motsvarade 5 MILJARDER chokladkakor, eller 7 procent av den totala kakaoskörden 2010.

Grundaren, Anthony Ward, började arbeta som handlare i te, ris, kakao och gummi på handelshuset Sime Darby 1979. Han grundade tillsammans med en partner hedgefonden Armajaro 1998. Till en början koncentrerade sig detta bolag uteslutande på kakao. Ward ansågs vara en av kakaomarknadens kunnigaste aktörer.

I och med att kakao är en mycket klimatberoende råvara och att större delen av produktionen kommer från två länder, Elfenbenskusten och Ghana, styrs produktionen av det lokala vädret. För att få ett komparativt övertag gentemot övriga handlare hade Armanjo monterat upp egna väderstationer vilka visade att prognosen för regn var mycket stor. En kraftig nederbörd skulle leda till betydligt mindre skördar, och få kakaopriset att stiga ytterligare.

Trots att kakaopriset hade stigit oavbrutet sedan 2008, och hade visat en uppgång på 150 procent valde Armajaro att satsa hårt. För att klara de fysiska leveranserna av all den kakao som Armajaro köpt på terminsmarknaden, hade bolaget hyrt praktiskt taget all godkänd lagerplats för kakao i Europa.

Istället visade det sig att kakaoprisets uppgång, där råvaran noterade ett 33-årigt all-time-high bröts och att kakaopriset gick i fritt fall. Under juli och augusti 2008 föll kakaopriset med en fjärdedel, 26 procent,

Wards försök att göra en kupp mot kakaomarknaden fick den tyska organisationen för kakaohandlare att skriva ett ilsket brev till den brittiska råvarubörsen, och krävde att något skulle göras för att förhindra både Ward, Armajaro och möjligheterna att manipulera kakaopriset i framtiden.

Att de stora hedgefonderna blivit så dominerande i råvaruhandeln är förhållandevis nytt. För många råvaror, till exempel olja, är handeln så stor att en enskild aktör inte kan påverka marknaden. Det sista egentliga försöket var bröderna Hunts agerande på silvermarknaden som även detta slutade i ett kraftigt prisfall för den underliggande råvaran. Råvarumarknaden.se kommer att återkomma till bröderna Hunts silveraffärer i en senare artikel.

Läs även vår övergripande artikel om kakaomarknaden

Nyheter

Chile vill öka antalet litiumprojekt i landet med 200 procent till år 2026

Publicerat

den

Litium-tillgångar hos Albemarle

För närvarande är det bara SQM och Albemarle som producerar litium i Chile, ett land som har betydande tillgångar. Bloomberg rapporterar att Chiles finansminister under lördagen berättade att landets regering hoppas att tre till fyra nya litiumprojekt ska vara igång vid 2026.

Chile har infört en modell för strategiska råvaror, där litium ingår, som går ut på att det statliga företaget Codelco förhandlar fram individuella avtal med externa företag som vill vara verksamma i landet. Målet är att hitta en balans där landet får ut ordentligt med värde samtidigt som villkoren fortfarande är attraktiva för externa företag.

För tillfället är USA:s finansminister Janet Yellen i Chile då USA vill öka sin närvaro i värdekedjan för råvaror, både inom USA och med länder som USA har frihandelsavtal med. Hon besökte även Albemarles litiumprojekt tillsammans med Mario Marcel, Chiles finansminister.

Fortsätt läsa

Nyheter

Upprörda känslor när Ghana godkänner import av 3500 ton kakao

Publicerat

den

Kakao i närbild

Ett brev från Ghana Cocoa Board (COCOBOD) som godkänner importen av kakaobönor har väckt uppståndelse i världens näst största kakaoproducerande land. I brevet daterat den 25 januari 2024 godkänner ledningen för COCOBOD Afrotropic Cocoa Processing Company import av totalt 3 500 ton kakaobönor från Elfenbenskusten och Nigeria.

Även om brevet inte anger orsakerna bakom importen, vände sig den ghanesiska befolkningen till sociala medier för att beklaga utvecklingen. Reaktioner påstod generellt en möjlig kollaps av kakaoproduktionen i Ghana, en sektor som anses vara ryggraden i den västafrikanska statens ekonomi.

På sociala medier förutspåddes att detta skulle leda till en möjlig kollap av kakaoproduktionen i Ghana, en sektor som anses vara ryggraden i den västafrikanska landets ekonomi. Vilket uppenbart är obegripligt med tanke på att priserna är rekordhöga och bristen stor.

Men enligt branschexperter är import av kakaobönor från andra länder ingenting nytt. En källa sa att Ghanas kakaoregulator i flera år har godkänt importen av vissa kvantiteter av varan för användning av kakaoförädlingsföretag. Det finns tolv kakaoförädlingsföretag verksamma i Ghana, med en sammanlagd installerad kapacitet på cirka 500 000 ton.

De inkluderar bland annat Barry Callebaut, Niche Cocoa, Cocoa Touton, Cargill, Chocomac, Olam, Afrotropic, WAMCO och CPC. Alla dessa förädlare har en klausul i sitt kakaoleveransavtal med COCOBOD som tillåter dem att importera kakaobönor med förhandsgodkännande.

COCOBOD-uttalande

Ett uttalande från COCOBODs Public Affairs-enhet betonade att utvecklingen var en branschpraxis. Det sa att detta förfarande ”har funnits i över 20 år för att tillåta fabriker att importera från andra länder, inklusive Elfenbenskusten, Togo, Nigeria och Ecuador.”

”Ghanas kakao är en premiumkakao, och som en del av kostnadshantering och operativ strategi blandar företag ofta premium Ghana kakao med kakaobönor från andra producerande länder som inte håller lika hög standard” förklarade Cocobod. ”Ingen konfektyr- eller chokladtillverkare i Europa, Japan eller USA har råd att tillverka produkter med 100 procent premiumkakao från Ghana och förbli i branschen”

Till exempel är vissa europeiska chokladtillverkare kända för att importera 100 procent halvfabrikat av premiumkakaoprodukter från Ghana blanda dem med liknande produkter från andra håll i sina fabriker för att uppnå vissa receptstandarder.

Fortsätt läsa

Nyheter

Mjölkpriset till Arlabönderna höjs i mars

Publicerat

den

Mjölk-splash

Från och med den 1 mars 2023 får bönderna inom Arla mer betalt för sin mjölk. Priset höjs med 11,1 öre både för konventionell och ekologisk mjölk. Det är den andra gången i år som Arla höjer mjölkpriset till bönderna.

Efter att ha lämnat priset oförändrat i februari, höjer nu Arla kilopriset med 11,1 öre för både konventionell och ekologisk mjölk. Det betyder att det så kallade a contopriset i mars blir 494,6 öre per kilo för konventionell mjölk och 561,6 öre per kilo för ekologisk.

De globala mjölvolymerna fortsätter att minska, men ökar i vissa regioner. Mjölkvolymerna inom EU väntas öka mot bakgrund av de förväntade säsongsökningarna under våren.

Marknadsöversikt

Invägd mjölkråvara: De globala mjölkvolymerna fortsätter att minska, men ökar i vissa delar av världen. Nedgången i EU och Storbritannien var större än väntat i november. Produktionen sjönk med 1,7 procent jämfört med samma månad förra året. I USA ökade invägningen i december med 0,6 procent, och på Nya Zeeland med 2,6 procent jämfört med i fjol.

Ost: Marknaden för hårdost är stabil. 

Mjölkpulver: Priserna på mjölkpulver går åt olika håll i olika delar av världen. På Nya Zeeland pekar trenden uppåt för både helmjölks- och skummjölkspulver, i takt med att volymerna minskar säsongsmässigt och El Niño börjar påverka betesmarkerna. I Europa har priserna däremot gått ner lite på senare tid, eftersom högsäsongen snart börjar.

Smör: Smörpriserna fortsätter att vara volatila. Ett mycket starkt resultat vid det senaste handelstillfället på Global Dairy Trade, GDT, gav Oceanien förstaplatsen med det dyraste smöret i världen.

Fortsätt läsa

Populära