Följ oss

Nyheter

Fyra skäl till att guldpriset skall över 2.000 USD

Publicerat

den

Stigande guldpris

Stigande guldprisPå Råvarumarknaden.se får vi med jämna mellanrum frågor om vad vi tror om den kommande utvecklingen på vissa råvaror. Guldet är antagligen den råvara som lockar till flest frågor, och det finns en rad olika faktorer som pekar på att priset skall stiga ytterligare – det är i alla fall vår uppfattning. Vi avhåller oss emellertid från att komma med rena köp- eller säljrekommendationer i vare sig guld eller andra råvaror, utan hänvisar till att det är upp till var och en att besluta om sina egna investeringar. Vi skriver enbart vad vi tror, och argumenterar för detta.

Guldpriset har under de senaste fem åren stigit med mer än 900 USD per ounce, och handlas nu till cirka 1.540 USD per ounce. Bara det senaste året har guldpriset stigit med mer än 300 USD per ounce. Detta gör att det finns gott om förståsigpåare som anser att uppgången är avslutad, att det nu är dags för ett prisfall och att de som köpt i början av denna uppgång nu kommer att vilja ta hem sina vinster.

Inflationen spås visserligen gå ned, men det finns likväl många faktorer som talar för en uppgång:

1) Svajig återhämtning i ekonomin, vilket ger fortsatt låga räntor. Guld är då en alternativ investering som ser lockande ut.

2) Grekland och andra perifera EMU-länder, till exempel Portugal, fortsätter att tampas med konkurrenskraftsproblem så länge de är kvar i valutaunionen. Oron för att eurozonen ska brytas upp kommer därför att finnas kvar.

3) Världens centralbanker visar fortsatt stort intresse för guld och har de senaste åren gått från att vara säljare till att bli nettoköpare. De senaste månaderna har bland annat centralbankerna i Mexico, Thailand och Ryssland köpt stora mängder guld.

4) Efterfrågan från kinesiska hushåll fortsätter att öka.

Sammantaget ser det således ljust ut, och till detta kan vi addera oron för tillståndet i världsekonomierna och de statliga finanserna. Vi ser också en ökad oro för att den amerikanska centralbanken, Federal Reserve, kommer att lansera ytterligare program för stödköp av statsobligationer. Sannolikheten för att vi kommer att få se Quantitative Easing 3, eller QE 3, med vars hjälp FED låter tryckpressarna gå varma för att på detta sätt kunna stimulera den amerikanska ekonomin ser vi som ganska stor. Det nuvarande programmet, QE 2, löper ut vid halvårsskiftet och vi har inte sett att detta, trots nollräntor, klarat av att bringa ordning i ekonomins draglok.

FED är numera den störste långivaren i USA, till och med större än vad både Japan och Kina har varit, och det är Quantitative Easing 2, eller QE 2, som med hjälp av tryckpressarna som lett till detta. Mer än 14 procent av den amerikanska statskulden ägs numera av den amerikanska centralbanken FED. Kina, som ofta sagts vara det land som håller USA under armarna äger ”endast” 12 procent eller 1.145 miljarder USD av den amerikanska statskulden.

Nyheter

USA ska införa 50 procent tull på koppar

Publicerat

den

Borrkärnor med koppar

USA:s president Donald Trump har precis meddelat att landet ska införa en tull på 50 procent på basmetallen koppar. Priset på råvarubörsen i USA stiger omgående med 10 procent.

USA har viss inhemsk produktion av koppar, men den inhemska efterfrågan överstiger produktionen. Därför måste landet importera koppar för att täcka behovet, särskilt för användning inom elnät, elektronik, byggindustri och fordonssektorn. De största exportörerna till USA är Chile, Kanada, Mexiko och Peru.

När tullar av denna typ införs uppstår prisskillnader i världen. Handlar man koppar på börsen är det därför viktigt att veta vilken börs man handlar på eller om man använder certifikat så är det viktigt att veta vilka underliggande värdepapper de följer.

Sedan är det som alltid med Trump, begreppet är som bekant TACO, Trump Always Chickens Out. Man ska alltså inte ta några definitiva stora beslut baserat på vad han säger. Saker och ting kan ändra sig från dag till dag.

Fortsätt läsa

Nyheter

Ryska staten siktar på att konfiskera en av landets största guldproducenter

Publicerat

den

Guldtacka från Scottsdale Mint

En våg av panik sprider sig bland Moskvas elit sedan Vladimir Putins regim inlett en dramatisk offensiv för att beslagta tillgångarna hos Konstantin Strukov – en av Rysslands rikaste affärsmän och ägare till landets största guldgruvföretag, Yuzhuralzoloto. Åtgärden ses som ett tydligt tecken på hur långt Kreml är villigt att gå för att säkra ekonomiska resurser i takt med att kostnaderna för kriget i Ukraina stiger.

Strukovs förmögenhet, som uppskattas till över 3,5 miljarder dollar, byggdes upp under decennier i nära relation med maktens centrum i Ryssland. Men den 5 juli stoppades hans privatjet från att lyfta mot Turkiet. Enligt flera ryska medier deltog den federala säkerhetstjänsten FSB i ingripandet, och Strukovs pass beslagtogs. Händelsen ska vara kopplad till en omfattande rättsprocess där åklagare kräver att hela hans företagsimperium förverkas – med hänvisning till påstådd korruption och användning av skalbolag och familjemedlemmar för att dölja tillgångar.

Företaget själva förnekar att något inträffat och kallar rapporteringen för desinformation. De hävdar att Strukov befann sig i Moskva hela tiden. Trots det bekräftar rättsdokument att både han och hans familj förbjudits att lämna landet, och att myndigheterna snabbt verkställt beslutet.

Det som nu sker är en del av ett större mönster i ett Ryssland präglat av krigsekonomi: staten tar tillbaka kontrollen över strategiska sektorer som guld, olja och försvarsindustri – industrier som nu allt mer mobiliseras för att finansiera och stödja krigsinsatsen. Intressant nog handlar det inte om att Strukov ska ha varit illojal mot regimen – tvärtom har han varit en lojal allierad, med politiska uppdrag knutna till Putins parti. Men lojalitet räcker inte längre som skydd.

Medan tidigare utrensningar ofta riktade sig mot krigskritiker eller de som flydde landet, drivs dagens tillgångsövertaganden av något mer fundamentalt: ekonomisk nöd. De växande sanktionerna har nästan helt strypt inflödet av utländskt kapital. Statens oljeintäkter minskar och budgetunderskotten växer. Putins lösning är att vända sig inåt – till de oligarker han själv lyfte fram – för att fylla statskassan.

Det här är inte ett enskilt fall. På senare tid har flera framstående affärspersoner hamnat i plötsliga rättsliga tvister, omkommit under mystiska omständigheter eller sett sina bolag tas över av staten. Den oskrivna överenskommelsen som länge gällde i Putins Ryssland – rikedom i utbyte mot lojalitet – håller på att kollapsa.

Den 8 juli väntar en rättsförhandling som kan avgöra framtiden för Strukovs affärsimperium. Men budskapet till Rysslands näringslivselit är redan tydligt: ingen är för rik, för lojal eller för nära den politiska makten för att gå säker. I ett Ryssland där kriget kräver allt större uppoffringar riskerar oligarker att snabbt förvandlas till måltavlor.

Fortsätt läsa

Nyheter

Hur säkrar vi Sveriges tillgång till kritiska metaller och mineral i en ny geopolitisk verklighet?

Publicerat

den

Svemin-seminarie i Almedalen

När världsläget förändras ställs Europas beroende av metaller och mineral på sin spets. Geopolitiska spänningar, handelskonflikter och ett mer oförutsägbart USA gör att vi inte längre kan ta gamla allianser för givna. Samtidigt kontrolleras en stor del av de kritiska råvarorna vi är beroende av av andra makter – inte minst Kina. Vad händer med Sveriges industriella förmåga i ett läge där importen stryps? Hur påverkas försvarsindustrin av Kinas exportrestriktioner? Är EU:s nya råvarupolitik tillräcklig för att minska sårbarheten – eller krävs ytterligare statliga insatser och beredskapslagring? Svemin anordnade den 25 juni ett seminarium som bestod av bestod av deltagare från myndigheter, politik och industri. Man diskuterar Sveriges och EU:s strategiska vägval i en ny global verklighet – och vad som krävs för att säkra tillgången till metaller när vi behöver dem som mest.

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära