Följ oss

Nyheter

Naturgas – Drottningen av råvaror

Publicerat

den

Pipeline för naturgas

Naturgas, som genom tiderna också benämnts jordgas eller fossilgas, utgörs av en blandning av olika sorters gaser, främst kolväten som till exempel metan. Naturgas förekommer ofta i jordskorpan, men utvinns också i anslutning till oljeproduktion då de kolvätefällor som innehåller olja även kan innehålla eller angränsa till fyndigheter med naturgas. Detta är vanligt förekommande bland annat i Nordsjön.

I och med att oljan är en ändlig tillgång har alltmer fokus lagts på alternativa energikällor, bland annat naturgas. I dag är de kända reserverna av naturgas de facto större än motsvarande reserver för olja vilket gör denna råvara betydligt intressantare än tidigare. Teknikens framsteg har också bidragit till att det går att utvinna denna, varför företagen inte längre bränner upp denna, något som faktiskt förekom till relativt nyligen.

I vårt grannland Norge förväntas faktiskt naturgasen ta över oljans dominerande roll under de närmaste decennierna. I Sverige används naturgas i huvudsak från den danska delen av Nordsjön. Gasen levereras via det danska naturgasnätet. De största fyndigheterna av naturgas finns i Ryssland, Iran, Algeriet och Nordsjön. Den ryska naturgasen svarar för drygt 40 procent av världens samlade naturgasreserver och är anledningen till att Gazprom kunnat växa till ett av världens största företag.

Råolja brukar ofta benämnas som Kungen av råvarorna, vilket gör att naturgasen på samma sätt kan kallas för Drottningen. I Sverige är inte gas så vanligt förekommande, men internationellt sett är naturgas en mycket eftertraktad råvara. Hela 25 procent av konsumtionen av energi på den amerikanska marknaden kommer från naturgas, att jämföra med 40 procent för råolja. Motsvarande siffra för naturgas i Europa är 20 procent. Norden använder en betydligt mindre mängd, 7 procent, medan energiförbrukningen i Sverige endast utgörs av naturgas till två procent.

Naturgas är, precis som kol och olja, ett fossilt, icke förnyelsebart bränsle. Skillnaden ligger i huvudsak i den form de förekommer som. Olja är, för det mesta, flytande medan kol i naturen förekommer i fast form. Naturgas är just gas, och av denna anledning måste denna kylas ned för att kunna hanteras i samband med produktionen.

Det allra största användningsområdet för naturgas är uppvärmning, det förekommer uppgifter om att så pass stor andel som 50 procent av de amerikanska hushållen valt naturgas som källa till uppvärmning. Naturgas är också vanligt förekommande i kök internationellt sett. I Sverige är det inte längre lika vanligt förekommande, även om efterfrågas allt mer. Enligt de uppgifter som Råvarumarknaden.se förfogar över förekommer det gasspisar i så pass mycket som 70 procent av de amerikanska hushållen. Även kylanläggningar är något som oftast drivs med hjälp av naturgas. En starkt bidragande orsak till den höga förekomsten i boendemiljö är att naturgas är renare än olja då denna förbränns samt att den på ett betydligt enklare sätt kan transporteras. Så till vida är naturgas betydligt mer miljövänlig än råolja. Förvisso bidrar även naturgas till koldioxidutsläpp, men dessa är endast hälften så stora som motsvarande mängd olja och kol ger upphov till.

Naturgas är en betydligt mer kostnadseffektiv lösning för industrin än exempelvis olja. På lång sikt förväntas därför industrin successivt växla över från olja till naturgas som primär energikälla.

Naturgas transporteras liksom olja genom så kallade pipelines eller i flytande form via tankfartyg och lastbilar. För att omvandla gasen till flytande form krävs en avancerad och kostsam teknik. På grund av detta används metoden främst till transport av större kvantiteter över längre avstånd, oftast i samband med export. I Europa finns flera hamnar specialiserade att hantera naturgas, och från dessa distribueras gasen vidare till konsumenterna genom ett nätverk av pipelines.

Naturgas har varit en av de mer debatterade råvarorna under senare år, bland annat för att priset tangerat 2002 års nivåer. Vid detta tillfälle handlades oljan kring 26 USD/fat att jämföra med dagens mycket högre nivåer. Under mitten av 2011 ser vi att oljan handlas till en ratio om 20:1 till 30:1 jämfört med priset på naturgas, trots att det endast krävs sex till åtta enheter ytterligare naturgas för att skapa samma energi som ett fat olja. Det finns därför gott om bedömare som anser att naturgasen, baserat på dessa siffror, är fundamentalt undervärderad. Andra faktorer som talar för en kommande prisuppgång på naturgasen är dess ökade popularitet och prognoser om kalla amerikanska vintrar. Även stormar i Mexikanska Golfen styr utvecklingen av priset på naturgas då det finns många raffinaderier i denna region. Stormarna gör att fartygen inte kan leverera vare sig oja eller naturgas vilket medför att produktionen minskar varvid priserna stiger.

Fakta som talar för naturgas

  • Naturgas står för runt en fjärdedel av världens energiförsörjning, men förväntas att ta över oljans betydelse i framtiden.
  • Stor säsongsvariation, produktion som sker under sommaren lagras för användning under vintern.
  • Priset på naturgas som fallit med 80 procent sedan toppen under sommaren 2008, har till skillnad från oljan, inte återhämtat sig.
  • Priset på naturgasen är 1/20 – 1/30 av det på olja, trots att den historiska relationen mellan dessa två råvaror varit 8:1.
  • 60 procent av alla amerikanska bostäder värms av naturgas, vilket får till effekt att en kall vinter leder till en ökad efterfrågan vilket bör ge högre priser.

Nyheter

Stor uppsida i Lappland Guldprospekterings aktie enligt analys

Publicerat

den

Guld

Impala Nordic har gjort en uppdragsanalys på Lappland Guldprospektering, som noterades på Spotlight förra hösten, där man ser en rejält uppsida i aktien.

Lappland Guldprospektering är ett svenskt bolag verksamt inom guldprospektering med fokus på att utveckla och bedriva guldbrytning i större skala i Sverige och övriga Norden. Bolaget har som målsättning att bli en betydande guldproducent, där bolagets nyckelpersoner besitter en mångårig erfarenhet av utveckling och drift av gruvor över hela världen.

Bolaget drivs med väldigt slimmad kostnadsbas, som understiger 1 miljon kronor per kvartal. Således har bolaget en betydande runway med nuvarande kassa, som uppgick till cirka 18 miljoner kronor i utgången av Q1 2025.

”Vi ser det som möjligt att Bolaget kan etablera en gruvverksamhet i huvudprojektet Stortjärnhobben inom 3–4 år, vilket skulle innebära kassaflöden under många år framöver. Om Bolaget lyckas med sitt mål att klassificera en mineralresurs på 500 000 troy ounce (uns) ser vi potential till betydande uppvärdering baserat på värderingen av bolag som varit i liknande skede. Vi bedömer att uppsidan motsvarar ett börsvärde på minst 500 MSEK, drygt 400 % över dagens värdering.”

Fortsätt läsa

Nyheter

Silverpriset släpar efter guldets utveckling, har mer uppsida

Publicerat

den

Olika råvaror

Guldpriset har stigit rejält det senaste året, men silver har inte hängt med. Samtidigt har den svenska kronan stärkts mot dollarn, vilket faktiskt gjort att silver t.o.m. har gått ner om man räknar i svenska kronor. Eric Strand säger i ett samtal att det finns uppsida i silver.

Eric Strand får sedan svara på hur han ser på guldmarknaden och vad som händer där. Det är positiva utsikter för innehavare av guld.

Innan och efter inspelen från Eric Strand så går Anna Stjernquist och Gabriel Mellqvist på EFN igenom vad som har hänt med flera olika råvaror på marknaden.

Fortsätt läsa

Nyheter

Brookfield ska bygga ett AI-datacenter på hela 750 MW i Strängnäs

Publicerat

den

Strängnäs med data

Brookfield Asset Management meddelade idag en omfattande satsning på upp till 10 miljarder USD (95 miljarder kronor) för att bygga ett AI-datacenter i Strängnäs. Investeringen är en av Brookfields största i Europa inom artificiell intelligens.

Kärnan i satsningen är etableringen av ett nytt stort AI-center i Strängnäs. Centret blir ett strategiskt infrastrukturprojekt som direkt stödjer Sveriges nationella AI-strategi.

Anläggningen förväntas skapa över 1 000 permanenta arbetstillfällen och ytterligare 2 000 jobb under den 10–15 år långa byggperioden. Antalet arbetstillfällen är trevligt för Strängnäs, men det viktiga för Sverige är att vi får ett stort datacenter, med stort fokus på AI. Det är inte rimligt att ett land som Sverige ska vara beroende av Nordamerika för att driva samhället.

Brookfield uppger att anläggningen blir det första AI-centret av sitt slag i Sverige och ett av de första i Europa. Det blir helt klart det största i Sverige. EcoDataCenter bygger dock en anläggning i Borlänge på 240 MW som kan utökas till 360 MW, som visserligen blir mindre men vem som är störst under kommande år återstår att se.

– Vi är glada att kunna fördjupa vårt partnerskap med Sverige och stödja landets ambitioner att bli ett ledande AI-nav i Europa, säger Sikander Rashid, Europachef på Brookfield. – För att kunna konkurrera inom AI-utveckling och ta del av dess ekonomiska potential krävs storskaliga investeringar i den underliggande infrastrukturen. Det handlar inte bara om datacenter, utan även om datatrafik, chipförvaring och energiproduktion. Dagens besked är ett viktigt steg mot att stärka Europas självförsörjande kapacitet inom AI.

Brookfield är en av världens största investerare inom AI:s värdekedja med över 100 miljarder euro investerade globalt inom digital infrastruktur, förnybar energi och halvledartillverkning. Tidigare i år presenterade bolaget ett investeringsprogram på 20 miljarder euro i Frankrike, där 10 miljarder euro går till etableringen av landets första AI-fabrik – en anläggning som kommer skapa 1 GW ny kapacitet och bli Europas största AI-kluster.

Brookfield har varit aktiv i Sverige sedan 2018 och har omfattande verksamhet inom telekomtorn, förnybar energi, social infrastruktur och logistik.

750 MW elektricitet dygnet runt i SE3

Ett datacenter på 750 MW är stort, speciellt för Europa. En stor kärnkraftsreaktor är på omkring 1000 MW.

Ett datacenter arbetar 24/7 under 365 dagar per år. Ett datacenter kanske inte pressar användningen till max hela tiden, men om vi leker med tanken så blir det 6 570 000 MWh per år. Om vi tänker oss att elpriset med tiden är 1000 kr per MWh så blir det en elräkning på 6,57 miljarder kronor per år, enbart för själva elektriciteten, sedan ska även överföringen betalas, och lite andra relaterade kostnader.

Det som är något överraskande är att man väljer att placera datacentret i Strängnäs, dvs i SE3, till skillnad från längre upp i Sverige. Brookfield verkar visserligen gilla infrastrukturen i staden och regionen, men priset på elektricitet är betydligt lägre i norr och utbudet mycket stabilare.

Datacenter är bra kunder till elproducenter

Många av de stora industrisatsningar som det planerats för i Sverige är problematiska för de blir bara lönsamma om elektriciteten kostar betydligt mindre än vad elproducenter behöver få betalt för att kunna bygga ut produktionen. AI-datacenter däremot klarar att betala betydligt mer, de kan betala priser som motiverar elproducenter att bygga ut produktionen.

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära