Nyheter
Är guldet en bubbla?
Är guldet en bubbla? Detta är en ständigt debatterad fråga och sanningen är naturligtvis att ingen med säkerhet kan veta svaret, men det finns ett antal argument att ta hänsyn till om man själv vill göra en bedömning. Den förra guldbubblan tog slut 1980 och guld toppade på $850/uns. Därefter följde en drygt tjugo år lång bear-market fram till 2001, då framförallt 9/11 blev startskottet för den bull-marknad vi nu befinner oss i. $850/uns motsvarar ungefär 2270 dollar 2011 justerat efter inflation. Med andra ord har guld en bra bit kvar att gå innan priset närmar sig guldets egentliga topp.
Under 1980 rådde total guldhysteri. Människor stod i kö för att köpa guldmynt och guldtackor och guldpriset skenade i höjden. När dammet skingrade sig blev det uppenbart att utbud/efterfrågan hade satts ur balans; alla satt med sitt guld och bara väntade på uppgången, men vem köper? Guldpriset rasade kraftigt och och 1990 kostade ett uns $399 – eller $671 i dagens dollar. Detta betyder att guld under de två senaste decenniumen stigit med enbart 112 % (inflationsjusterat). Med tanke på de enorma kapitalinjektioner som skett under samma period anser många att det är osannolikt att guldet är i en bubbla.
Hur många känner Du som köpt guld? Troligtvis inte många. Vi har ännu inte gått in i Fas 3 i den pågående bull-marknaden som kännetecknas av en enorm masshysteri á la IT-aktier år 1999 och bostäder år 2006. Fas 2 är när institutioner köper, och där är vi nu. Fonder, försäkringsbolag, hedgefonder och banker öser in guld. Till exempel köpte Indiens centralbank 200 ton guld år 2009.
“Bull markets are born on pessimism, grow on skepticism, mature on optimism, and die on Euphoria.”, är ett känt citat. Färre än 5 % av investerare äger guld eller guldaktier, och man kan knappast kalla 2011 för ett euforiskt guldparty även om priset nått rekordnivåer. Upptrenden är stabil och än har vi inte sett den klassiska hockeyklubban i kursgrafen som kännetecknar slutet på Fas 3, ungefär samtidigt som Lady Gaga går på röda mattan i en modedress i äkta guld och VD för Barrick Gold klär framsidan på Seventeen Magazine…
Guldskeptikerna har ett antal argument som också bör beaktas. Ett vanligt argument är att guld gått upp alldeles för snabbt, och att investerare och analytiker har och uppblåsta förväntningar angående gulds framtida tillväxt vilket snart kommer överhetta efterfrågan.
Ett annat argument är att tillväxtmarknaderna har vuxit alldeles för snabbt och förväntningarna på framtiden är alldeles för höga, och när verkligheten kommer ikapp i form av en hög inflation och högre räntor som följd, kommer råvarupriserna att gå ner och guld likaså. Tillväxtländer må ha råd att höja räntan framöver, men frågan är hur det kommer att gå för USA. FED injicerar mängder med kapital för att hålla den ekonomiska tillväxten i schack och undvika deflation, men samtidigt sjunker förtroendet för dollarn kraftigt och en fortsatt försvagning av USAs världsekonomiska status ter sig oundviklig.
En annan påverkande faktor är råvarubolagens stigande cash costs vid guldbrytning. Råvarubolagens genomsnittliga cash cost väntas nå $700/uns mot slutet av 2011, och så mycket som 10 % av produktionen har en cash cost på $1160/uns eller mer. Detta betyder att många gruvor tvingas stänga om guldpriset sjunker under $1200/uns. Detta skulle strama åt utbudet och tvinga banker att lätta på sina guldreserver för att hålla uppe efterfrågan. Guldpriset skulle gå ner.
Det är viktigt att komma ihåg den starka kulturella tilldragelsen många tillväxtländer har mot att investera i guld. Kina producerade 340,9 ton guld förra året, upp 8,6 % från året innan. Men detta var långt ifrån tillräckligt för att möta efterfrågan och guldimporten skjöt i höjden med hela 500 % till 209 ton för 2010. Mellan 1950-2003 var det förbjudet för den kinesiska befolkningen att äga guld, något som nu ändrats dramatiskt då Kina nu faktiskt uppmuntrar befolkningen att investera i den gyllene metallen. Detta är framförallt ett försök från regeringens sida att omplacera kapital från den överhettade bomarknaden till en mer inaktiv form av kapital: guld.
Frågan är då vilka argument som väger tyngst? Bara framtiden kan utvisa vilka världsekonomiska problem som kommer hamna i strålkastarljuset och hur länge bull-marknaden kan fortsätta. Men faktum kvarstår att den långsiktiga trenden är upp, och rekyler bör därmed ses som köplägen, tills dess att det riktiga partyt drar igång det vill säga!
Det råder speciella förutsättningar på elmarknaden just nu och allt styrs till största delen av vädret. Sol och bitvis god vindkraftsproduktion under maj, i kombination med svag hydrologi och begränsad kärnkraft har lett till stora svängningar i elpriset. Juni inleds liknande och idag tangerar elpriserna nivåer från krisåret 2022. Dock förväntas elpriserna gå ner då kärnkraften ökar.
Juni börjar med höga elpriser och orsakerna är brist på vindkraft, torra väderprognoser och mindre kärnkraft. Prisuppgången i maj var särskilt tydlig i norra Sverige, elområde 1 och 2, och ligger just nu nära en krona per kWh. I elområdena 3 och 4, södra Sverige, blev månadsmedelspotpriset för maj 35–40 procent högre jämfört med april men har rusat idag till nivåer på mellan 130–160 öre/kWh.
– Dagens höga priser visar tydligt på hur snabbt förändrade väderprognoser får genomslag på elpriset. Sommarens väder påverkar även priserna inför hösten och vintern. Ska det bli mer stabila elpriser behövs ett typiskt svenskt sommarväder, dvs. en blandning av regn, vind och sol, snarare än extremvärme och högtryck. Särskilt viktig är nederbörden i Norge och norra Sverige där vattenkraften dominerar, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
Den hydrologiska balansen, dvs. det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är väldigt ansträngt efter en snöfattig vinter. Det stora underskottet håller i sig och är starkt beroende av mer nederbörd i närtid. På grund av pågående revisioner, bland annat Ringhals 3 och Forsmark 2, är elproduktionen från svensk kärnkraft begränsad just nu. Oskarshamn 3 har planerad återstart den 10 juni och Ringhals 4, som för närvarande producerar med halv effekt, går upp till full effekt den 12 juni. Det innebär att den installerade effekten då kommer att stiga från 40 till 60 procent i Sverige.
Det geopolitiska läget är fortsatt ett orosmoment men ryktet om ett fredsförslag har lugnat marknaden något. Gas- och oljepriserna fortsätter att falla och de stigande temperaturerna på kontinenten och den stora andelen solkraft kan ha en stabiliserande effekt.
| Medelspotpris | Elområde 1, Norra Sverige | Elområde 2, Norra Mellansverige | Elområde 3, Södra Mellansverige | Elområde 4, Södra Sverige |
| Maj 2026 | 46,36 öre/kWh | 48,95 öre/kWh | 70,86 öre/kWh | 87,05 öre/kWh |
| Maj 2025 | 14,09 öre/kWh | 15,09 öre/kWh | 42,94 öre/kWh | 60,01 öre/kWh |
Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.
Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.
– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.
Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.
– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.
De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.
– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.
| Medelspotpris | April 2025 | April 2026 |
| Elområde 1, Norra Sverige | 14,39 öre/kWh | 26,09 öre/kWh |
| Elområde 2, Norra Mellansverige | 14,21 öre/kWh | 26,85 öre/kWh |
| Elområde 3, Södra Mellansverige | 37,61 öre/kWh | 56,08 öre/kWh |
| Elområde 4, Södra Sverige | 58,35 öre/kWh | 66,55 öre/kWh |
*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.
Råvaran olja handlas fortsatt över 100 USD per fat och det är något stökigt med prissättningen. Michel Gubel ger sin syn på läget för oljan, att priskurvan kan vara i contango och backwardation, samt vad som kan hända med olja på längre sikt.
Sommarväder skapar prisrally på elbörsen
Oil product price pain is set to rise as the Strait of Hormuz stays closed into summer
Solkraften pressar elpriserna dagtid
Michel Gubel ger sin syn på oljemarknaden