Följ oss

Nyheter

Är guldet en bubbla?

Publicerat

den

Guldtacka i närbild

Är guldet en bubbla? Detta är en ständigt debatterad fråga och sanningen är naturligtvis att ingen med säkerhet kan veta svaret, men det finns ett antal argument att ta hänsyn till om man själv vill göra en bedömning. Den förra guldbubblan tog slut 1980 och guld toppade på $850/uns. Därefter följde en drygt tjugo år lång bear-market fram till 2001, då framförallt 9/11 blev startskottet för den bull-marknad vi nu befinner oss i. $850/uns motsvarar ungefär 2270 dollar 2011 justerat efter inflation. Med andra ord har guld en bra bit kvar att gå innan priset närmar sig guldets egentliga topp.

Under 1980 rådde total guldhysteri. Människor stod i kö för att köpa guldmynt och guldtackor och guldpriset skenade i höjden. När dammet skingrade sig blev det uppenbart att utbud/efterfrågan hade satts ur balans; alla satt med sitt guld och bara väntade på uppgången, men vem köper? Guldpriset rasade kraftigt och och 1990 kostade ett uns $399 – eller $671 i dagens dollar. Detta betyder att guld under de två senaste decenniumen stigit med enbart 112 % (inflationsjusterat). Med tanke på de enorma kapitalinjektioner som skett under samma period anser många att det är osannolikt att guldet är i en bubbla.

Hur många känner Du som köpt guld? Troligtvis inte många. Vi har ännu inte gått in i Fas 3 i den pågående bull-marknaden som kännetecknas av en enorm masshysteri á la IT-aktier år 1999 och bostäder år 2006. Fas 2 är när institutioner köper, och där är vi nu. Fonder, försäkringsbolag, hedgefonder och banker öser in guld. Till exempel köpte Indiens centralbank 200 ton guld år 2009.

“Bull markets are born on pessimism, grow on skepticism, mature on optimism, and die on Euphoria.”, är ett känt citat. Färre än 5 % av investerare äger guld eller guldaktier, och man kan knappast kalla 2011 för ett euforiskt guldparty även om priset nått rekordnivåer. Upptrenden är stabil och än har vi inte sett den klassiska hockeyklubban i kursgrafen som kännetecknar slutet på Fas 3, ungefär samtidigt som Lady Gaga går på röda mattan i en modedress i äkta guld och VD för Barrick Gold klär framsidan på Seventeen Magazine…

Guldskeptikerna har ett antal argument som också bör beaktas. Ett vanligt argument är att guld gått upp alldeles för snabbt, och att investerare och analytiker har och uppblåsta förväntningar angående gulds framtida tillväxt vilket snart kommer överhetta efterfrågan.

Ett annat argument är att tillväxtmarknaderna har vuxit alldeles för snabbt och förväntningarna på framtiden är alldeles för höga, och när verkligheten kommer ikapp i form av en hög inflation och högre räntor som följd, kommer råvarupriserna att gå ner och guld likaså. Tillväxtländer må ha råd att höja räntan framöver, men frågan är hur det kommer att gå för USA. FED injicerar mängder med kapital för att hålla den ekonomiska tillväxten i schack och undvika deflation, men samtidigt sjunker förtroendet för dollarn kraftigt och en fortsatt försvagning av USAs världsekonomiska status ter sig oundviklig.

En annan påverkande faktor är råvarubolagens stigande cash costs vid guldbrytning. Råvarubolagens genomsnittliga cash cost väntas nå $700/uns mot slutet av 2011, och så mycket som 10 % av produktionen har en cash cost på $1160/uns eller mer. Detta betyder att många gruvor tvingas stänga om guldpriset sjunker under $1200/uns. Detta skulle strama åt utbudet och tvinga banker att lätta på sina guldreserver för att hålla uppe efterfrågan. Guldpriset skulle gå ner.

Det är viktigt att komma ihåg den starka kulturella tilldragelsen många tillväxtländer har mot att investera i guld. Kina producerade 340,9 ton guld förra året, upp 8,6 % från året innan. Men detta var långt ifrån tillräckligt för att möta efterfrågan och guldimporten skjöt i höjden med hela 500 % till 209 ton för 2010. Mellan 1950-2003 var det förbjudet för den kinesiska befolkningen att äga guld, något som nu ändrats dramatiskt då Kina nu faktiskt uppmuntrar befolkningen att investera i den gyllene metallen. Detta är framförallt ett försök från regeringens sida att omplacera kapital från den överhettade bomarknaden till en mer inaktiv form av kapital: guld.

Frågan är då vilka argument som väger tyngst? Bara framtiden kan utvisa vilka världsekonomiska problem som kommer hamna i strålkastarljuset och hur länge bull-marknaden kan fortsätta. Men faktum kvarstår att den långsiktiga trenden är upp, och rekyler bör därmed ses som köplägen, tills dess att det riktiga partyt drar igång det vill säga!

Nyheter

Nystart för koppargruvan Viscaria i Kiruna – en av Europas största

Publicerat

den

Viscaria i Kiruna

Gruvbolaget Viscaria kommer allt närmare att starta Viscariagruvan i Kiruna, vilken kommer att bli en av Europas största koppargruvor. Brytning påbörjas under 2026 och anrikningsverket tas i bruk under 2027 som då produceras det första koncentratet.

Bolaget har hittills satsat 1,8 miljarder kronor men kommer att behöva ytterligare 6 miljarder, där fördelningen är tänkt att vara 60 procent lån och 40 procent eget kapital.

EFN intervjuar Viscarias vice vd Anna Tyni.

Fortsätt läsa

Nyheter

Hur USA blev världens största exportör av propan

Publicerat

den

Export av propan från USA

USA har på 15 år gått från nästan ingen export alls av propan till att bli störst i världen. Det är en utveckling som följer den explosiva produktionsökningen av naturgas och olja. Propan är en biprodukt från naturgasbearbetning och oljeraffinering. Genom tekniker som fracking och horisontell borrning ökade den amerikanska olje- och gasproduktionen kraftigt från omkring 2008, särskilt i Permian (Texas/New Mexico). Det ledde till en kraftig ökning av propanproduktionen.

Trots ökande produktion har efterfrågan inom USA varit relativt stillastående eller minskat. Det skapade ett överskott som drev på exporten.

Företag som Enterprise Products Partners byggde ut terminaler för att exportera propan, särskilt från Houston. Priserna på amerikansk propan är lägre än i exempelvis Qatar eller Förenade Arabemiraten, vilket gör den konkurrenskraftig globalt.

Kina är en av de största importörerna, särskilt för sin kemikalieindustri. Mexiko är också starkt beroende av amerikansk propan, medan Kanada främst exporterar till USA. USMCA-avtalet undantar Kanada och Mexiko från tullar.

Handelstullar, särskilt från Kina, har skapat oro men påverkar inte efterfrågan nämnvärt eftersom Kina fortfarande är beroende av amerikansk propan. Alternativ från Mellanöstern är dyrare.

Amerikanska företag bygger ut exportkapaciteten. Även om andra länder ökar sin produktion, förväntas USA behålla ledningen. Då inhemsk konsumtion är begränsad, måste överskottet säljas internationellt.

Fortsätt läsa

Nyheter

Utbudsunderskott och stigande industriell efterfrågan av silver på marknaden

Publicerat

den

Representation av silvertackor

I denna presentation ger Jochen Staiger en omfattande analys av silvermarknaden och belyser det pågående utbudsunderskottet, den stigande industriella efterfrågan och framväxande faktorer som försvarsutgifter och grön teknik. Han diskuterar trendernas inverkan på silverpriset och ger insikter om specifika gruvbolag och deras framtidsutsikter.

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära