Följ oss

Nyheter

Historisk ökning i efterfrågan av järnmalm

Publicerat

den

Järnmalm bearbetas

Amerikanska stålföretag började efter andra världskriget i allt större utsträckning att investera i gruvdrift internationellt av rädsla för uttömning av inhemska järnmalmstillgångar.

USA: s andel av den totala världsproduktionen av järnmalm minskade från 40,5 procent 1950 till 9,9 procent 1977. Detta kan jämföras med att USA endast importerade 7,2 procent av järnmalmen till sin tillverkningsindustri under år 1950. År 1977 hade denna siffra stigit till 32,3 procent vilket bland annat hade sin grund i förändrade förhållanden på världsmarknaden för järnmalm.

En viktig orsak till den förändrade utvecklingen på den internationella järnmalmsmarknaden var kraftigt minskade kostnader för transporter. Nya malmfartyg framställdes med en betydligt större kapacitet än de fartyg som fanns tillgängliga före andra världskriget. Detta gjorde att handeln med järnmalm på mer långväga avstånd ökade. Det är således nu möjligt att konkurrera med producenter i andra världsdelar, något som inte alltid varit fallet tidigare.

Under de senaste årtiondena har vi märkt ett ökat inslag av statsägda företag inom gruvsektorn världen över. I såväl Brasilien, Chile, Indien, Liberia, Mauretanien, Peru, Sydafrika, Sverige och Venezuela har staten under efterkrigstiden involverade sig i gruvverksamhet dels för egen del eller i samarbete med något privat gruvföretag.

Det största statsägda företaget i världen inom järnmalmsektorn i slutet av 1970-talet var Comphanhia Vale do Rio Doce (CVDR) vilket bildades av brasilianska staten 1940. Företaget hade under 1978 en total järnmalmsproduktion på 50,7 miljoner ton järnmalm.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Den internationella järn- och stålindustrin efter andra världskriget förändrades alltså drastiskt under efterkrigstiden. Inslagen av vertikal integration mellan järnmalm och stål, som före andra världskriget hade varit vanligt förekommande, minskade.

Den internationella järnmalmsmarknaden efter andra världskriget blev inte någon helt fri marknad med ren konkurrens utan marknaden kännetecknades fortfarande av ett oligopol.

En effekt av utvecklingen på den internationella järnmalmsmarknaden var att ett allt större antal stål- och gruvföretag gick in i stora gruvprojekt världen över. Detta inverkade även på företagens val av strategier för direktinvesteringar i andra länder. Allt fler företag gjorde direktinvesteringar i gruvdrift utomlands för att diversifiera verksamheten snarare än för att säkra varutillgångar för sin tillverkning som låg längre fram i produktionskedjan. I dag ser vi att pendeln har svängt åt andra hållet. De företag som finns i dag söker i en allt större utsträckning att ersätta den malm som bryts genom ytterligare prospektering, alternativt köp av andra bolag och fyndigheter.

De studier som det amerikanska analysföretaget Metal Strategies Inc publicerat i STEEL INDUSTRY OUTLOOK visar på att efterfrågan på stål nästan fördubblats under de senaste tio åren. Vi konstaterar att det som kan komma att få denna efterfrågan att öka ytterligare är tillväxten i den kinesiska ekonomin, men också av Indien som seglar upp som en större köpare. Vi har valt att göra en jämförelse mellan ett antal produkter i Sverige, USA, Storbritannien och Kina.

De senaste data som vi fått tag på visar att det år 2006 fanns 75,000 kilometer järnväg i Kina. För att få ett bättre perspektiv på denna siffra ställer vid denna i proportion till det svenska järnvägsnätet. En uppskattning gjord i början av 2009 visar på att det finns ca 18,230 km tillståndspliktiga järnvägspår i Sverige. De siffror vi tagit del av indikerar att Kina planerade att addera ytterligare 16,000 kilometer järnväg under 2010.

Totalt sett visar den plan som härrör sig från 2008 att det kinesiska järnvägsnätet skall öka med 121,000 kilometer fram till 2020. Den totala kostnaden beräknas uppgå till 245 miljarder USD. Varje meter järnvägsspår innehåller mellan 57 och 70 kilo stål. De planer som finns innebär att det kommer att finnas en konstant efterfrågan på stål de närmaste åren, en produkt som kräver järnmalm.

I denna tabell har vi valt att innefatta även Ryssland då detta land relativt nyligen genomgått motsvarande utveckling som Kina nu står inför.

Vi har även tagit med motsvarande siffror för Moldavien. Orsaken att vi valde att ta med data från Moldavien i vår jämförelse är för att det visar hur situationen ser ut i Europas allra fattigaste land i dag. Vi tror att det kan ge en bra överblick hur utvecklingen i Kina kan komma att ske. Utvecklas Kina till en standard motsvarande Moldavien innebär detta att järnmalm och dess slutprodukt, stål, kommer att efterfrågas allt mer.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

För att Kina skall kunna redovisa samma siffror som genomsnittet i Moldavien, krävs det 43 miljoner bilar. För att landet skall kunna komma upp i de siffror som de kinesiska myndigheterna prognostiserat att de skall redovisa 2050 krävs det betydligt mer. Sammanlagt så krävs det att landet kommer upp i 450 miljoner fordon. Varje bil har en genomsnittlig vikt mellan 1,000 och 1,200 kilo, varav 65 procent utgörs av järn och stål. Till detta tillkommer i genomsnitt 2 procents koppar i varje fordon, motsvarande två kilo.

Är det då realistiskt att anta att det är Kina och Indien som kommer att bidra till att driva upp priserna på stål, och därmed järnmalm? Ja det är i alla fall vad vi anser. Nedanstående graf visar på att den utveckling som vi ser nu bär stora drag av upprepning av andra ekonomier. Går vi tillbaka så pass lång tid som 110 år och börjar med att jämföra med utvecklingen i USA och Kanada så ser vi att samma sak har hänt i snart sagt varje ekonomi som utvecklats till en betydande industrination sedan dess. Observera att det är stålproduktion som redogörs för i nedanstående bild.

Redan i dag ser vi att Kina är världens största nettoexportör av stål – en produkt som utvinns av järnmalm. Diagrammet visar hur efterfrågan på stål från Kina kan komma att förväntas minska i framtiden, men då ser vi hur tillväxten i den indiska ekonomin tar fart.

Observera att under 2007 exporterade Kina sammanlagt 70 miljoner ton stål, medan exporten endast uppgick till 17 miljoner ton. På endast några år har Kina därmed blivit en av världens största exportörer av stål, från att tidigare ha varit en nettoimportör. För att tillverka stål krävs järnmalm och vi gör bedömningen att vi kommer att tvingas vänja oss vid att det kommer vara den kinesiska och indiska marknaderna som kommer att styra priset på järnmalmen.

Nyheter

The Six Billion Dollar Gold Scam, en podd-miniserie om Bre-X-historien

Publicerat

den

The six billion dollar gold scam podcast

Det på 1990-talet börsnoterade företaget Bre-X ansågs då ha gjort världens största guldfyndighet, innan allt visade sig vara en bluff. ”The Six Billion Dollar Gold Scam” är en podd-miniserie producerad av BBC och CBC. Finns där poddar finns, exempelvis på länken till Spotify nedan.

”Det var historiens största guldfynd… tills det inte var det längre. År 1995 meddelade det kanadensiska gruvbolaget Bre-X för världen att man hade hittat en betydande mängd guld djupt inne i Indonesiens djungler. Aktiekurserna sköt i höjden när investerare över hela världen kämpade för att göra anspråk på fyndigheten. Men när Bre-X:s chefsgeolog mystiskt föll från en helikopter över djungeln började historien om miljardfyndet att nystas upp. Nästan tre decennier senare har ingen någonsin ställts till svars. Nu tar programledaren Suzanne Wilton med lyssnarna från Indonesiens djungler till småstaden Alberta i Kanada för att undersöka vad som egentligen hände och ta reda på mer om mannen bakom tidernas största guldgruvebedrägeri.”

Trailer för podden The six billion dollar gold scam
Fortsätt läsa

Nyheter

Mer värde i majs än socker framgent argumenterar Centaur Commodity Funds förvaltare

Publicerat

den

Ett fält fullt av majs, från ovan

Torbjörn Iwarson på Centaur Commodity Fund skriver i fondens månadsbrev om olika råvaror på marknaden. Ett stort fokus läggs denna gång på jordbruksråvaror.

Mer värde i majs än socker framgent

Iwarson skriver att priserna på softs, som t ex kakao, kaffe och socker, under förra året gynnades av torka kring ekvatorn orsakad av El Niño. El Niño är nu bakom oss och det har fått priserna att sjunka. Vad gäller socker är det en viktig råvara för tillverkning av etanol och alternativet är ofta majs. Jämfört med för några år sedan har priset på socker gått upp och priset på majs gått ner. Allt annat lika borde det tala för att det finns mer värde i majs än i socker framgent argumenterar Iwarson.

Priser har halverats från toppen, jordbrukarnas kostnader fortsatt höga

Iwarsson anser att det finns värde i alla åkergrödor. Priserna har halverats från toppen våren år 2022 och har inte återhämtat sig. Lantbrukares kostnader är höga i förhållande till prisnivån på produkterna. De första rapporterna om konditionen för amerikansk majs är mycket goda, bästa sedan år 2021, vilket tynger marknaden just nu. En trigger för prisuppgång vore starten av ett La Niña, men något sådant finns inte inom prognosfönstret som sträcker sig sex månader framåt.

Institutioners extremt hårda positionering i nedgång kan skapa asymmetri

Institutionella investerare är just nu extremt hårt positionerade för prisnedgångar i vissa råvaror, inklusive flera softs (jordbruksråvaror). Centaur Commodity Fund lyfter fram att denna extrema positionering hos institutionella investerare kan skapa en asymmetri i avkastningen, med större uppgångar än nedgångar.

Fortsätt läsa

Nyheter

Lundin-familjen satsar ännu mer på Fireweed Metals i en kapitalanskaffning

Publicerat

den

Fireweed Metals tillgång Macpass på karta

Fireweed Metals är ett av de nyare tillskotten i Lundin-sfären. Efter en första investering så ansågs bolaget inte riktigt ingå i Lundingruppen, men Lundin-släkten har sedan ökat sitt engagemang. Nu tar Lundin-släkten ett ännu större grepp om företaget. I torsdags meddelade Fireweed Metals att de ska göra en riktad emission på 30 miljoner CAD och att Lundin-sfären ville teckna hela emissionen. Dagen efter kom nyheten att emissionen utökas till 41,7 miljoner CAD. Emissionen görs till 1,10 CAD per aktie.

Peter Hemstead, interims-VD för Fireweed Metals, säger: ”Vi är glada över att ha fortsatt stöd från våra nyckelaktieägare; deras betydande engagemang i denna finansiering understryker hur spännande Macpass-distriktet är när vi fortsätter att integreras med Lundin-koncernen. Emissionslikviden kommer främst att finansiera våra prospekteringsinitiativ för 2024, särskilt genom ett omfattande 14 000 meter långt borrnings- och regionalt prospekteringsprogram vid Macpass. Denna finansiering gör det möjligt för Fireweed att genomföra årets planerade program utan behov av ytterligare kapital.”

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära