Nyheter

Mjölk – inte bara bra för benen…

Publicerat

14 år sedan

den

20 juli, 2011

En råvara som så gott som alla människor i västvärlden konsumerar dagligen är mjölk. Vad få vet är att det är en råvara som faktiskt handlas på råvarubörserna vid sidan av sådana grödor som kaffe, majs, vete och kakao. I USA står värdet på den årliga mejeriproduktionen endast tillbaka efter produktionen av nötkött när det gäller agrikulturella produkter. Trots den ökade effektiviteten i produktionen hos de amerikanska mjölkbönderna har det funnits få incitament till att exportera denna typ av produkter eftersom den inhemska efterfrågan i USA fortsatt stiga. Den enda betydande exporten är mjölkpulver och ost till Mexiko. Notabelt är emellertid att USA importerar betydande mängder mejeriprodukter, i första hand ost, från EU.

Överblick av handelsflöden för mejeriprodukter

Källa: Amerikanska jordbruksverket, USDA

Produktion och priser på mjölk

Källa: Amerikanska jordbruksverket, USDA

Mejeripriserna är historiskt sett varit relativt stabila, men även små förändringar i priset kan komma att ha en stor påverkan för de företag som är beroende av dessa produkter. Det amerikanska jordbruksverket gör bedömningen att projekt som innebär en ökning av antalet mjölkproducerande kor och effektivitetshöjningar på sikt kommer att leda till en nedgång i priserna på mejeriprodukter.

Precis som i Sverige finns det en stark lobbygrupp hos bönderna, vilket gör att de är garanterade ett minimipris på mjölkråvara, vilket just nu ligger på 9,90 USD per cental. Etableringen av Cooperatives Working Together (CWT), en sammanslutning av mjölkbönder, har emellertid lett till att priset skjutit i höjden och legat på nivåer kring 14 USD.

Historiska mjölkpriser 2003 – 2006

Observera att ovanstående diagram avser priserna på den amerikanska marknaden där mjölk de facto handlas på börsen. I och med de höga transportkostnaderna är det inte möjligt för svenska bönder att delta i denna handel. Svenska – och europeiska – mjölkpriser påverkas dessutom av olika typer av jordbruksstöd från EU varför denna råvara inte är lika handlad i Europa som på den amerikanska marknaden.

Vilka företag gynnas av lägre priser på mejeriprodukter?

McDonalds (MCD) och Yum! Brands (YUM) är exempel på stora snabbmatskedjor som använder stora mängder mejeriprodukter i sina restauranger.
Starbucks (SBUX), Peet Coffee & Tea (Peet), Friendly Ice Cream (FRN), och andra butiker med hög mejerikonsumtion får också bättre marginaler som en följd av lägre priser på mejeriprodukter.
Kraft Foods (KFT), Dannon (OTC: GDNNY) och Dean Foods Company (DF) är alla stora producenter av förpackade mejeriprodukter. Lägre priser på mejeriprodukter innebär potentiellt högre vinstmarginaler för dessa tillverkare.

Vilka företag gynnas av högre priser på mejeriprodukter?

Hain Celestial Group (Hain) är en stor producent av sojaprodukter, en vara som ofta konkurrerar med mejeriprodukter i fråga om både efterfrågan och konsumtion. Lägre priser på mejeriprodukter kan förvärra prisskillnaden och avskräcka konsumenter från att använda sig av det något dyrare sojaalternativet. Högre priser på mjölk gör att prisskillnaden inte är så stor, varför det blir enklare för konsumenterna att välja sojabaserade produkter utan att det känns ”dyrare”.
AspenBio Pharma (OTC: APNB) och andra företag som producerar mejerirelaterade nötkreaturshormoner påverkas indirekt av priserna på mejeriprodukter. En högre prisnivå på mejeriprodukter gör att mjölkbönderna ökar sin produktion, vilket ökar efterfrågan på hormonprodukter.

Nya exportmarknader

En växande exportmarknad kan motverka effekten av fallande priser på mejeriprodukter på den amerikanska marknaden. Den kinesiska mejeriproduktionen växer årligen med cirka 15 procent, och många andra utvecklingsländer når tillväxttal om tio procent per år, siffror som skall ställas mot västvärldens årliga ökningar om 0,4 procent.

Det finns således anledning att tro att Kina kan komma att bli en stor exportmarknad för det amerikanska mejeriöverskottet – i alla fall på kort sikt innan detta land byggt upp egna besättningar av mjölkkor.

Handel i mjölkterminer

Inte nog med att det handlas mjölk på råvarubörserna, främst i Chicago som har sitt ursprung i Mellanvästerns jordbrukssamhälle, det finns dessutom ett antal olika mejeriprodukter som handlas dagligen. Enbart mjölk finns för leverans i fyra olika kategorier, och då är ändå inte produkter som skummjölkspulver, fettfri mjölk i två olika klasser och smör eller ost medräknade. I denna artikel har vi valt att koncentrera oss på de två mest omsatta kontrakten, Class III milk och Class IV milk.

Klass I mjölk är mjölk för flytande livsmedel.
Klass II mjölk används för att producera mjuka varor såsom glass, keso och yoghurt.
Klass III mjölk används i allmänhet i produktionen av ost.
Mjölk klass IV används för att producera smör och fettfri torrmjölk.

I allmänhet är det Class III milk som refereras till inom råvaruhandeln.

Milk Class III

Futures på Class III milk handlas dagligen på Chicago Mercantile Exchange under kortnamnet DA, där det prissätts i cent per hundravikt. I den elektroniska handeln används symbolen DC.

Mjölk klass III går till leverans varje månad året om

*2 avser årtalet, vilket betyder att tickern DAM2 avser leverans av Mjölk klass III i juni 2012.

Kontraktsspecifikationer

Kontraktstorlek

Ett terminskontrakt på Klass III mjölk på Chicago Mercantile Exchange avser 200.000 pounds, cirka 90.600 kilo.

Annons

Daily Price Limit

0,75 USD per hundravikt, över eller under föregående dags stängningspris.

Trading Hours

Handeln på CME Globex elektroniska handelsplattform pågår från 9:05 AM måndag morgon till 1:15 PM fredag eftermiddag, New York Time.
Den fysiska handeln i de så kallade handelsgroparna, Open Outcry (Pit Sessions) äger rum mellan 9:05 AM och 1:10 PM New York Time på Chicago Mercantile Exchange

Last Trading Day

Handel med terminskontrakt avseende Klass III-mjölk på Chicago Mercantile Exchange slutar på den bankdag som föregår den dag då USDA tillkännager klass III-priset för kontraktsmånaden.

Leveranskvalité

Godkänd leveranskvalité för terminskontrakt avseende Klass III-mjölk på Chicago Mercantile Exchange är Klass III-mjölk enligt specifikationer från det amerikanska jordbruksverket.

Klass IV-mjölk

Futures på Class IV milk handlas dagligen på på Chicago Mercantile Exchange under kortnamnet DK där det prissätts i cent per hundravikt. I den elektroniska handeln används symbolen GDK.

Mjölk klass IV går till leverans varje månad året om

*2 avser årtalet, vilket betyder att tickern DKM2 avser leverans av Mjölk klass IV i juni 2012.

Kontraktsspecifikationer

Kontraktstorlek

Ett terminskontrakt på Klass IV mjölk på Chicago Mercantile Exchange avser 200.000 pounds, cirka 90.600 kilo.

Daily Price Limit

0,75 USD per hundravikt, över eller under föregående dags stängningspris.

Annons

Trading Hours

Handeln på CME Globex elektroniska handelsplattform pågår från 9:05 AM måndag morgon till 1:55 PM fredag eftermiddag, New York Time.
Den fysiska handeln i de så kallade handelsgroparna, Open Outcry (Pit Sessions) äger rum mellan 9:05 AM och 1:00 PM New York Time på Chicago Mercantile Exchange.

Last Trading Day

Handel med terminskontrakt avseende Klass IV-mjölk på Chicago Mercantile Exchange slutar på den bankdag som föregår den dag då USDA tillkännager klass IV-priset för kontraktsmånaden.

Leveranskvalité

Godkänd leveranskvalité för terminskontrakt avseende Klass IV-mjölk på Chicago Mercantile Exchange är Klass IV-mjölk enligt specifikationer från det amerikanska jordbruksverket.

Relaterade ämnen:mejeriprodukter mjölk usa

Nästa

Guld som investering – Boktips

Missa inte

Kinas nya ädelmetallbörs

Fortsätt läsa

Annons

Nyheter

Bill Gates kärnkraftsstartup TerraPower skriver avtal med datacenterföretag för storskalig etablering

Publicerat

1 dag sedan

den

24 januari, 2025

Redaktionen

Bill Gates var en av de första att satsa på en ny generation av kärnkraft. Länge mötte hans TerraPower lågt intresse, men eftersom han inte var beroende av investerare kunde utvecklingen fortgå. TerraPower är nyskapande på flera sätt. För det första är det en natrium-snabbreaktor (sodium fast reactor). För det andra så har kärnkraftverket en storskalig termisk energilagring, vilket gör att reaktorn kan producera på konstanta 345 MW, men vad som levereras ut kan skruvas upp till 500 MW vid behov och på samma sätt skruvas ner till 100 MW under drygt 5,5 timmar. Kärnkraftverket kan således matcha sol- och vindkraftens flyktighet och människors olika behov över dygnet. Den första anläggningen började byggas för ett halvår sedan i Wyoming och är planerad att vara i drift 2030.

Storskalig etablering med Sabey Data Centers

I tisdags meddelade TerraPower och Sabey Data Centers (SDC) att de har ingått ett omfattande samförståndsavtal i syfte att använda TerraPowers kärnkraftverk på både nuvarande och kommande datacenter som SDC driver. Företagen ska utforska flera olika samarbetsstrukturer på projekten.

”TerraPower är i grunden ett innovationsdrivet företag och vi är mycket glada över att samarbeta med Sabey för att möta datacenters ökande energibehov med rena, tillförlitliga och anpassningsbara lösningar som Natrium-tekniken”, säger Chris Levesque, TerraPowers VD och koncernchef. ”Energisektorn förändras i en aldrig tidigare skådad takt efter decennier av ”business as usual”, och meningsfulla framsteg kommer att kräva strategiskt samarbete mellan olika branscher. Tillsammans kan vi se till att avancerad kärnteknik spelar en viktig roll för att säkra ett rent och motståndskraftigt energinät.”

”Sabey Data Centers är dedikerade till att vara banbrytande inom hållbara energilösningar för att stödja våra kunders tillväxt”, säger Tim Mirick, President för Sabey Data Centers. ”Vårt strategiska samarbete med TerraPower innebär ett stort steg mot att integrera ren, innovativ energiteknik i hjärtat av vår verksamhet.”

”Den här strategiska relationen är ett exempel på det framåtblickande samarbete som är nödvändigt för att möta de förändrade energikraven i vår digitala framtid”, säger Jeffrey Kanne, vice ordförande för Sabey Data Centers och VD och koncernchef för National Real Estate Advisors.

Fortsätt läsa

Nyheter

Grafitgruva i Nunasvaara närmare att förverkligas – regeringen beslutar att detaljplan ska antas

Publicerat

2 dagar sedan

den

23 januari, 2025

Redaktionen

Talga fick för tre månader sedan miljötillstånd för en grafitgruva i Nunasvaara utanför Vittangi, vilket var ett av de mest avgörande stegen i processen. Nu har även en av de återstående stegen passerats. Regeringen har beslutat att Kiruna kommun ska anta en detaljplan som gör det möjligt att bedriva gruvverksamhet vid grafitfyndigheten. Enligt regeringen är det angeläget att en detaljplan antas så fort som möjligt och senast den 16 maj ska den vara antagen.

– Grafit är en viktig mineral i batteritillverkningen och den gröna omställningen. Den europeiska batteriindustrin är i dag beroende av import, samtidigt som Kina avser att införa exportrestriktioner som kan riskera hela batterivärdekedjan. Regeringen har fattat detta beslut utifrån att området utgör ett riksintresse för utvinning av värdefulla ämnen och material, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.

– Sverige har de mineral som behövs och är helt avgörande för digital och grön omställning. Vi är kända för att stå för hållbarhet och goda arbetsvillkor särskilt inom mineralsektorn. Den grafit som Talga tänker producera är ett nyckelmaterial vid tillverkning av batterier, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.

Fortsätt läsa

Nyheter

Elbolaget Santee Cooper ska återstarta byggandet av 2,2 GW kärnkraft

Publicerat

3 dagar sedan

den

22 januari, 2025

Redaktionen

Elbolaget Santee Cooper som ägs av delstaten South Carolina vill återstarta byggandet av två kärnkraftsreaktorer, närmare bestämt två stycken AP1000 på vardera 1100 MW. Byggandet inleddes 2008, men lades ner 2017. Kostnaderna hade då stigit rejält, samtidigt som fossilgas blivit extremt billig. Det var detta projekt som starkt bidrog till att Westinghouse gick i konkurs.

Tiderna har dock förändrats, AI kräver stora mängder stabil elektricitet. Teknikföretagen är därför villiga att betala.

Santee Cooper har därför anlitat Centerview Partners för att hitta partners som är intresserade av att hjälpa till att finansiera byggandet. Man vill sätta samman ett konsortium som bland annat skulle inkludera ett stort teknikbolag som är intresserat av att säkra tillgång på elektricitet. Intresserade aktörer ska inkomma med förslag senast den 5 maj till Centerview.

”Vi ser ett förnyat intresse för kärnkraft, som drivs av investeringar i avancerad tillverkning, efterfrågan på AI-drivna datacenter och teknikindustrins nollkoldioxidmål”, säger Jimmy Staton, vd och koncernchef. ”Med tanke på de långa tidsramar som krävs för att ta nya kärnkraftsenheter i drift har Santee Cooper en unik möjlighet att utforska alternativ för Summer-reaktor 2 och 3 och deras relaterade tillgångar som skulle kunna göra det möjligt för någon att generera tillförlitlig, koldioxidfri el på en meningsfullt förkortad tidsram.”

Fortsätt läsa