Nyheter

Mjölk – inte bara bra för benen…

Publicerat

15 år sedan

den

20 juli, 2011

En råvara som så gott som alla människor i västvärlden konsumerar dagligen är mjölk. Vad få vet är att det är en råvara som faktiskt handlas på råvarubörserna vid sidan av sådana grödor som kaffe, majs, vete och kakao. I USA står värdet på den årliga mejeriproduktionen endast tillbaka efter produktionen av nötkött när det gäller agrikulturella produkter. Trots den ökade effektiviteten i produktionen hos de amerikanska mjölkbönderna har det funnits få incitament till att exportera denna typ av produkter eftersom den inhemska efterfrågan i USA fortsatt stiga. Den enda betydande exporten är mjölkpulver och ost till Mexiko. Notabelt är emellertid att USA importerar betydande mängder mejeriprodukter, i första hand ost, från EU.

Överblick av handelsflöden för mejeriprodukter

Källa: Amerikanska jordbruksverket, USDA

Produktion och priser på mjölk

Källa: Amerikanska jordbruksverket, USDA

Mejeripriserna är historiskt sett varit relativt stabila, men även små förändringar i priset kan komma att ha en stor påverkan för de företag som är beroende av dessa produkter. Det amerikanska jordbruksverket gör bedömningen att projekt som innebär en ökning av antalet mjölkproducerande kor och effektivitetshöjningar på sikt kommer att leda till en nedgång i priserna på mejeriprodukter.

Precis som i Sverige finns det en stark lobbygrupp hos bönderna, vilket gör att de är garanterade ett minimipris på mjölkråvara, vilket just nu ligger på 9,90 USD per cental. Etableringen av Cooperatives Working Together (CWT), en sammanslutning av mjölkbönder, har emellertid lett till att priset skjutit i höjden och legat på nivåer kring 14 USD.

Historiska mjölkpriser 2003 – 2006

Observera att ovanstående diagram avser priserna på den amerikanska marknaden där mjölk de facto handlas på börsen. I och med de höga transportkostnaderna är det inte möjligt för svenska bönder att delta i denna handel. Svenska – och europeiska – mjölkpriser påverkas dessutom av olika typer av jordbruksstöd från EU varför denna råvara inte är lika handlad i Europa som på den amerikanska marknaden.

Vilka företag gynnas av lägre priser på mejeriprodukter?

McDonalds (MCD) och Yum! Brands (YUM) är exempel på stora snabbmatskedjor som använder stora mängder mejeriprodukter i sina restauranger.
Starbucks (SBUX), Peet Coffee & Tea (Peet), Friendly Ice Cream (FRN), och andra butiker med hög mejerikonsumtion får också bättre marginaler som en följd av lägre priser på mejeriprodukter.
Kraft Foods (KFT), Dannon (OTC: GDNNY) och Dean Foods Company (DF) är alla stora producenter av förpackade mejeriprodukter. Lägre priser på mejeriprodukter innebär potentiellt högre vinstmarginaler för dessa tillverkare.

Vilka företag gynnas av högre priser på mejeriprodukter?

Hain Celestial Group (Hain) är en stor producent av sojaprodukter, en vara som ofta konkurrerar med mejeriprodukter i fråga om både efterfrågan och konsumtion. Lägre priser på mejeriprodukter kan förvärra prisskillnaden och avskräcka konsumenter från att använda sig av det något dyrare sojaalternativet. Högre priser på mjölk gör att prisskillnaden inte är så stor, varför det blir enklare för konsumenterna att välja sojabaserade produkter utan att det känns ”dyrare”.
AspenBio Pharma (OTC: APNB) och andra företag som producerar mejerirelaterade nötkreaturshormoner påverkas indirekt av priserna på mejeriprodukter. En högre prisnivå på mejeriprodukter gör att mjölkbönderna ökar sin produktion, vilket ökar efterfrågan på hormonprodukter.

Nya exportmarknader

En växande exportmarknad kan motverka effekten av fallande priser på mejeriprodukter på den amerikanska marknaden. Den kinesiska mejeriproduktionen växer årligen med cirka 15 procent, och många andra utvecklingsländer når tillväxttal om tio procent per år, siffror som skall ställas mot västvärldens årliga ökningar om 0,4 procent.

Det finns således anledning att tro att Kina kan komma att bli en stor exportmarknad för det amerikanska mejeriöverskottet – i alla fall på kort sikt innan detta land byggt upp egna besättningar av mjölkkor.

Handel i mjölkterminer

Inte nog med att det handlas mjölk på råvarubörserna, främst i Chicago som har sitt ursprung i Mellanvästerns jordbrukssamhälle, det finns dessutom ett antal olika mejeriprodukter som handlas dagligen. Enbart mjölk finns för leverans i fyra olika kategorier, och då är ändå inte produkter som skummjölkspulver, fettfri mjölk i två olika klasser och smör eller ost medräknade. I denna artikel har vi valt att koncentrera oss på de två mest omsatta kontrakten, Class III milk och Class IV milk.

Klass I mjölk är mjölk för flytande livsmedel.
Klass II mjölk används för att producera mjuka varor såsom glass, keso och yoghurt.
Klass III mjölk används i allmänhet i produktionen av ost.
Mjölk klass IV används för att producera smör och fettfri torrmjölk.

I allmänhet är det Class III milk som refereras till inom råvaruhandeln.

Milk Class III

Futures på Class III milk handlas dagligen på Chicago Mercantile Exchange under kortnamnet DA, där det prissätts i cent per hundravikt. I den elektroniska handeln används symbolen DC.

Mjölk klass III går till leverans varje månad året om

*2 avser årtalet, vilket betyder att tickern DAM2 avser leverans av Mjölk klass III i juni 2012.

Kontraktsspecifikationer

Kontraktstorlek

Ett terminskontrakt på Klass III mjölk på Chicago Mercantile Exchange avser 200.000 pounds, cirka 90.600 kilo.

Annons

Daily Price Limit

0,75 USD per hundravikt, över eller under föregående dags stängningspris.

Trading Hours

Handeln på CME Globex elektroniska handelsplattform pågår från 9:05 AM måndag morgon till 1:15 PM fredag eftermiddag, New York Time.
Den fysiska handeln i de så kallade handelsgroparna, Open Outcry (Pit Sessions) äger rum mellan 9:05 AM och 1:10 PM New York Time på Chicago Mercantile Exchange

Last Trading Day

Handel med terminskontrakt avseende Klass III-mjölk på Chicago Mercantile Exchange slutar på den bankdag som föregår den dag då USDA tillkännager klass III-priset för kontraktsmånaden.

Leveranskvalité

Godkänd leveranskvalité för terminskontrakt avseende Klass III-mjölk på Chicago Mercantile Exchange är Klass III-mjölk enligt specifikationer från det amerikanska jordbruksverket.

Klass IV-mjölk

Futures på Class IV milk handlas dagligen på på Chicago Mercantile Exchange under kortnamnet DK där det prissätts i cent per hundravikt. I den elektroniska handeln används symbolen GDK.

Mjölk klass IV går till leverans varje månad året om

*2 avser årtalet, vilket betyder att tickern DKM2 avser leverans av Mjölk klass IV i juni 2012.

Kontraktsspecifikationer

Kontraktstorlek

Ett terminskontrakt på Klass IV mjölk på Chicago Mercantile Exchange avser 200.000 pounds, cirka 90.600 kilo.

Daily Price Limit

0,75 USD per hundravikt, över eller under föregående dags stängningspris.

Annons

Trading Hours

Handeln på CME Globex elektroniska handelsplattform pågår från 9:05 AM måndag morgon till 1:55 PM fredag eftermiddag, New York Time.
Den fysiska handeln i de så kallade handelsgroparna, Open Outcry (Pit Sessions) äger rum mellan 9:05 AM och 1:00 PM New York Time på Chicago Mercantile Exchange.

Last Trading Day

Handel med terminskontrakt avseende Klass IV-mjölk på Chicago Mercantile Exchange slutar på den bankdag som föregår den dag då USDA tillkännager klass IV-priset för kontraktsmånaden.

Leveranskvalité

Godkänd leveranskvalité för terminskontrakt avseende Klass IV-mjölk på Chicago Mercantile Exchange är Klass IV-mjölk enligt specifikationer från det amerikanska jordbruksverket.

Relaterade ämnen:mejeriprodukter mjölk usa

Nästa

Guld som investering – Boktips

Missa inte

Kinas nya ädelmetallbörs

Fortsätt läsa

Annons

Nyheter

Kriget i Iran skapar en gödselkris som vi inte har sett tidigare

Publicerat

3 dagar sedan

den

12 mars, 2026

Redaktionen

Kriget med Iran har fått oljepriserna att skjuta i höjden. Men det driver också upp kostnaderna för alla typer av kemikalier, inklusive gödningsmedel som urea, ammoniak och andra kväveprodukter som är nödvändiga för livsmedelsproduktion. Allt detta sker vid den värsta möjliga tidpunkten – strax före vårens sådd, när gödningsmedel behövs som mest. Och även om jordbrukarna har sett högre spotpriser på exempelvis urea tidigare, särskilt 2022, finns det redan tecken på att denna kris kan bli värre. Så hur tillverkas egentligen gödselmedel? Och vad innebär högre gödselmedelskostnader för jordbrukarna och för livsmedelspriserna? I det här avsnittet av Odd Lots-podden gästar Alexis Maxwell, senioranalytiker på Bloomberg Intelligences jordbruksteam, för att berätta mer.

Urea görs av naturgas och produceras där det finns billig sådan, och sedan fraktas urean till världens bönder. För att sätta betydelsen av gödsel i relation till något, så lyfter Maxvell fram att jorden har omkring 7 miljarder människor och utan gödsel skulle jorden sannolikt kunna klara att försörja bara 4 miljarder människor.

Fortsätt läsa

Nyheter

Bjarne Schieldrop, Iran backar inte, konflikten och högt oljepris fortsätter

Publicerat

5 dagar sedan

den

10 mars, 2026

Redaktionen

Oljeanalytikern Bjarne Schieldrop beskriver i en intervju med Dagens industri en snabbt förvärrad situation i Mellanöstern där Irans agerande i Hormuzsundet driver upp oljepriserna och skapar global osäkerhet. Han menar att Iran, som redan är hårt pressat och delvis söndertrasat av konflikter, inte kommer att ge upp sitt främsta maktmedel, kontrollen över oljan och sundet. Detta gör att kriget och störningarna i oljehandeln sannolikt fortsätter. ”Det enda makten de har kvar, det är oljan och Hormuzsundet.”

Läget i Hormuzsundet och Irans strategi

Iran upplever sig ha ett strategiskt övertag genom kontrollen över Hormuzsundet, där omkring 20 procent av världens oljeproduktion passerar. En full eller delvis stängning får omedelbara effekter på Asien, som är starkt beroende av olja från Mellanöstern. ”Asien känner omedelbart effekten av det här.”

Iran använder denna position för att sätta press på USA och president Trump, som är känslig för stigande bensinpriser inför kommande val.

Effekter på oljepriset och globala lager

Den globala oljeproduktionen har fallit med cirka 20 procent. Enligt Schieldrop hade priset kunnat rusa till 500 dollar per fat om inte världen haft stora kommersiella lager att luta sig mot. ”Vi lever fortsatt på buffrene.”

USA har dessutom öppnat för att köpa tidigare sanktionerad rysk och iransk olja för att dämpa prisuppgången. Samtidigt förbereder sig G7-länderna på att släppa olja från sina strategiska reserver om situationen förvärras.

Begränsade möjligheter att skydda sjöfarten

Trump har talat om att skydda fartygstrafiken genom militära eskorter och försäkringsstöd, men Schieldrop är skeptisk. USA vill undvika risken att amerikanska soldater dödas i Hormuzsundet, vilket skulle bli en politisk katastrof. ”Det är inget mediaevent han har bjudit in oss att se.”

Iran behöver inte ens stänga sundet helt, attacker mot enstaka tankfartyg eller drönarattacker räcker för att störa flödet.

Asiens utsatthet och den globala logistikkedjan

Olje- och bränslelogistiken är ett komplext globalt system med långa transporttider. Stängningen av Hormuzsundet har redan lett till bränslebrist i delar av Asien och Mellanöstern. ”Det är en lång, komplex logistik som nu är bruten sönder.”

Historiskt klarar världen ungefär en månad av stora störningar genom att tömma lager – därefter riskerar priserna att explodera.

Risk för attacker mot iransk oljeinfrastruktur

USA och Israel har antytt att de kan slå till mot en strategisk ö där Irans oljeexport koncentreras. En attack skulle kunna förändra hela marknaden. Schieldrop menar att Israel sannolikt vill slå ut Irans förmåga att producera och exportera olja helt, medan USA främst vill förstöra vapensystem. ”Israel vill ödelegge allt som heter kapitalutstyr i Iran.”

En sådan attack skulle få långvariga effekter på oljepriset, även för 2027 och 2028.

Det avgörande framåt

Det viktigaste att bevaka nu är om Irans produktionsanläggningar, exempelvis på Kharg Island, blir attackerade. Om Iran förlorar sin exportförmåga kan landet i gengäld försöka stoppa andra länders export genom Hormuzsundet. ”Hvis Iran ikke har möjligheten til å producere og exportere olje, så har heller ikke Iran någon motivasjon til å tillåte andre länder att exportera olje ut ur hormonstredet.”

Bjarne Schieldrop blir intervjuad om oljemarknaden med anledning av kriget i Iran

Annons

Fortsätt läsa

Nyheter

Studsvik förvärvar Kärnfull Next för att börja utveckla reaktorprojekt

Publicerat

6 dagar sedan

den

9 mars, 2026

Redaktionen

Studsvik och Kärnfull Next har sedan tidigare ett nära samarbete, men idag meddelade Studsvik att man tar steget fullt ut och köper Kärnfull Next. Det utökar Studsviks affär, från att tillhandahålla tekniska tjänster för befintlig kärnkraft till att även utveckla nya reaktorprojekt. Med affären så tar Kärnfall Nexts grundare även plats i Studsviks koncernledning.

Studsvik har i decennier haft en global roll inom den tekniska infrastrukturen kring kärnkraft. Bolaget levererar bland annat bränsle- och materialprovning, analysprogramvara för reaktorer samt tjänster inom hantering av radioaktivt avfall till reaktoroperatörer och teknikutvecklare världen över.

Bolagets unika ställning i den nukleära industrin går tillbaka till den svenska kärnkraftens tidiga utveckling. Sverige utvecklade unika laboratorier och tekniska kompetens, dessa verksamheter kommersialiserades senare i stället för att stanna i statlig regi. Idag driver Studsvik en av världens få privatägda miljöer för kärnteknisk forskning och utveckling, och arbetar med reaktoroperatörer, teknikutvecklare och forskningsorganisationer inom den globala kärnkraftsindustrin.

Genom köpet av Kärnfull Next breddar Studsvik nu sin verksamhet till utveckling av nya reaktorprojekt. Kärnfull Next arbetar teknikneutralt med utveckling av projekt för små modulära reaktorer, SMR, och har byggt relationer med reaktorleverantörer, kommuner, investerare och beslutsfattare i takt med att Sverige förbereder sig för en ny generation kärnkraftsprojekt.

Vad Studsvik betalar

Studsvik betalar 6,5 miljoner euro för Kärnfull Next på kassa- och skuldfri basis, till vilket det etappvis kan tillkomma ytterligare 2 miljoner euro fram till 2029. Därutöver finns prestationsbaserade tilläggsköpeskillingar på upp till cirka 14 miljoner euro, kopplade till framgångsrik utveckling och försäljning av projektbolag.

Fortsätt läsa