Följ oss

Nyheter

Gör deg på vetemarknaden

Publicerat

den

Vete - En växande råvara

Vete - En växande råvaraSpannmål är ett samlingsnamn som beskriver ätbara fröer eller frukter från en rad olika grässorter. De vanligaste sädesslagen omfattar majs, vete, ris, korn och havre, men det finns betydligt fler, varav många endast odlas lokalt på vissa platser på jorden.

Som grupp är spannmål den allra största jordbruksgrödan i världen i vikt mätt, och de utgör en väsentlig del av kosten för en stor del av världens befolkning. Spannmål är en viktig råvara, och används i otaliga livsmedel och i drycker.

Risproduktion globalt 2005

Risproduktion i världen år 2005

Veteproduktion globalt 2005

Veteproduktion i världen år 2005

Kornproduktion globalt 2005

Kornproduktion i världen år 2005

Många företag och branscher förlitar sig på spannmål för produktion av sina varor, vilket gör spannmålspriserna till viktiga faktorer på olika marknader. Spannmålspriserna själva är också föremål för flera krafter som styr prissättningen.

Dels har vi det primära, att konsumenternas efterfrågan på spannmål och spannmålsbaserade produkter avsevärt kan påverka priset och tillgången på vete. Dels kan tillgången på vete och andra typer av sädesslag påverkas av väderförhållanden, vare sig det är frågan om naturkatastrofer eller gradvisa klimatförändringar-

Även andra, helt nya användningsområden för sädesslag kan komma att medföra påfrestningar av det existerande utbudet. Ett sådant exempel är en ökad efterfrågan på majsbaserad etanol, ett potentiellt livskraftigt biobränsle, vilket skapar en efterfrågan på både majs och andra sädesslag.

Produktion och användning av olika sädesslag

 

Faktorer som påverkar priser på sädesslag

Ökad konsumtion

Konsumtionen av spannmål, särskilt vete, befinner sig just nu på en all-time high nivå. Produktionen av spannmål har ökat, men bönderna klarar inte av att hålla en tillräckligt hög produktionstakt för att svara mot efterfrågan. För första gången i modern tid är världens veteproduktion nu lägre än vetekonsumtionen, något som sätter en press uppåt på priserna. Det är främst tillväxten i utvecklingsländerna som har bidragit till denna trend. När de disponibla inkomsterna ökar i länder som till exempel Kina och Indien tenderar levnadsstandarden att öka, och befolkningen lägger mer pengar på bland annat mat. Därmed konsumeras mer spannmål, och produkter som tillverkas av spannmål, än tidigare med följd av att priserna stiger.

Pris på vete i USA 2004-2007, $ / bushel

Vetepriser år 2004 - 2007

 

Klimatinverkan

Då det är frågan om en jordbruksprodukt kräver sädesslag av alla olika sorter gynnsamma odlingsförhållanden för att kunna utvecklas till fullo. Förändringar i väderleken kan i hög grad påverka priset på olika sädesslag. Vete och andra sorters sädesslag odlas över hela världen, vilket utsätter olika grödor för olika sorters klimatrisker. Ett exempel är en monsun som påverkar södra eller sydöstra Asien, vilket påverkar världens rismarknader, medan priserna på majs i princip inte skulle påverkas alls. Till viss del skulle emellertid en del av produktionen på ris kunna tänkas substitueras av majs.

De senaste åren har vetepriset stigit kraftigt, bland annat som en följd av en kombination av låga temperaturer, översvämningar i den amerikanska Mellanvästern, torka och bränder i Östeuropa som vid sidan av Nordamerika är en stor veteproducent.

Växande vete

 

Efterfrågan på etanol

Ökad efterfrågan på majsbaserad etanol driver upp priset på majs, som nu handlas 70 % över 2006 års priser.

International Grains Council (Internationella spannmålsrådet) uppskattar att över 86 miljoner ton majs användes i etanolproduktion under 2007, en ökning med 32 miljoner ton jämfört med 2006. Efterfrågan på etanol kan även påverka priset på andra sädesslag. Stiger priset på en råvara, till exempel majs, tenderar jordbrukarna att byta till produktion av majs, vilket i sin tur minskar utbudet av andra sädesslag.

Så om majs blir mer värdefullt, är jordbrukare mer benägna att byta till majsodling, som kan minska utbudet av andra sädesslag. Efterfrågan på etanol, och den påföljande ökningen av majspriset, drivs främst av USA, där stigande oljepriser och amerikanska energibestämmelser sporrar utvecklingen och framtagandet av biobränslen som etanol.

 

Olika typer av vete

MGEX, CBOT och KCBT – olika marknader

Vete handlas främst på tre amerikanska börser Chicago Board of Trade (CBOT), Kansas City Board of Trade (KCBT) och Minneapolis Grain Exchange (MGEX), men också på argentinska Bolsa de Comercio de Rosario, BCR och på kanadensiska Winnipeg Commodity Exchange.

Vårvete handlas på Minneapolis Grain Exchange (MGEX). Dess priser ger inget större genomslag när det gäller att vara riktmärke för vetepriset i allmänhet. Mer allmänna är veteterminer som handlas på Chicago Board of Trade (CBOT) och Kansas City Board of Trade (KCBT) som används som riktmärken för vetepriset i allmänhet. Terminskontrakten avseende vårvete på Minneapolis Grain Exchange har den tredje mest omsatta volymen, efter CBOT och Kansas City, som har den högsta respektive näst högsta volymen när det gäller amerikanska veteterminer.

Kansas City Board of Trade

Höstvetet, Hard Red Winter Wheat, som främst odlas på de nordliga slätterna i USA och den kanadensiska prärien, handlas främst på Kansas City Board of Trade (KCNT), i Kansas City, Missouri. Terminer på höstvetet, Hard red Winter Wheat, är den huvudsakliga produkten på denna börs, och på grund av dess höga näringsvärde handlas det röda höstvetet ofta till ett premium, alltså till kurser överstigande dem på det mjuka röda höstvetet, Soft Red Winter Wheat, som handlas på Chicago Board of Trade.

Minneapolis Grain Exchange

Så kallat vårvete, alternativt Hard Red Spring Wheat Futures, HRS Wheat Futures, Minneapolis Wheat Futures eller MGEX Wheat Futures handlas på Minneapolis Grain Exchange under kortnamnet MW. Vårvetet prissätts i cent per bushel (35,2391 liter) och varje kontakt omfattar 5,000 bushel. Leverans sker årligen i mars, maj, juli, september och december. Handeln pågår till den 15 i respektive lösenmånad.

Den dagliga tillåtna prisförändringsgränsen mellan två handelsdagar är $ 0,60 för terminskontrakt på Minneapolis Grain Exchange (MGEX) ($ 3000 per kontrakt).

Fortsätt läsa
Annons
Klicka för att kommentera

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Tyskland säkrar ytterligare 1 miljon ton LNG per år till 2043

Publicerat

den

SEFE och Adnoc skriver under avtal om LNG-leveranser

Det tyska företaget SEFE Securing Energy for Europe och Abu Dhabi-baserade ADNOC har skrivit ett långsiktigt avtal för leverans av LNG. Avtalet avser 1 miljon ton LNG per år under 15 år med planerad start år 2028, dvs avtalet kommer då att sträcka sig till år 2043. Avtalet gäller leverans från den kommande LNG-anläggningen Ruwais.

När Ruwais-projektet, som består av två LNG-förvätskningståg med en kombinerad kapacitet på 9,6 mmtpa, är slutfört kommer det att mer än fördubbla ADNOC:s LNG-produktionskapacitet för att möta den ökande globala efterfrågan på naturgas.

Tyskland älskar naturgas

Naturgas är den enda energiformen som den tyska befolkningen kan enas om att de vill ha. Landet har också som strategi att importera sin energi, till skillnad från många grannländer som föredrar inhemsk produktion. Det som ska förändra den tyska energimarknaden i längden är fusionskraft, det är dock på lång sikt, något man hoppas ska kunna börja byggas ut på 2040-talet.

Fortsätt läsa

Nyheter

Priset på robusta närmar sig arabica

Publicerat

den

Priserna på robustakaffe i London har fortsatt att stiga och de certifierade lagren har kontinuerligt sjunkit. Är det möjligt att världens ersättningskaffe kan stjäla showen och plötsligt bli den dyrare av de två kaffetyperna? 

Efterfrågan började först skifta till mer robusta redan 1997 efter att priserna på arabicakaffe steg kraftigt medan priserna på robusta rasade. 

De certifierade arabica-lagren hade sjunkit till noll medan lagren av robustakaffe hopade sig eftersom Vietnam stadigt ökade produktionen utan att efterfrågan initialt kunde absorbera detta utbud. 

Rostare lade märke till den stora prisskillnaden och anpassade blandningar för att använda mer av den billigare bönan. Den trenden har fortsatt sedan dess. Nu har plötsligt tidvattnet vänt och efter flera år av svikande vietnamesiska skördar och en uppgång i användningen av robustakaffe efter att arbitragen vidgades för två år sedan när Brasilien hade en skördebrist, började utbudet av robusta-kaffe att tunnas ut.

Det har funnits flera tillfällen där arbitragen var ännu snävare än den är nu, men vanligtvis har det varit när priserna på arabica var kraftigt pressade snarare än när båda marknaderna låg på förhöjda nivåer. 

Runt julen 1995 hade arbitraget minskat till 3,82 cent en kort stund. Detta var också sista gången som priset på robusta i London handlades till över 3 000 dollar per ton. Sedan dess har robusta inte handlats över arabica för mer än en bråkdel av en sekund under dagen. 

Snabbkaffe har traditionellt gjorts med robusta-bönor, men under de senaste åren har snabbkaffe uppgraderats med premiumprodukter från stora tillverkare som har valt att använda arabica-kaffe istället och bidragit till en stark tillväxt i denna produktkategori.

Fortsätt läsa

Nyheter

Kaffelagren ökar igen

Publicerat

den

Kaffebönor

Det har skett en märkbar ökning av antalet säckar kaffe som väntar på gradering för att kunna möta kraven för kaffekontraktet på råvarubörsen i New York. Även om det fortfarande är en ganska hög andel av de klassade säckarna som underkänns, har antalet säckar som klarat graderingen skapat en stadig återuppbyggnad i de certifierade lagren. 

Nuvarande lager på 467 825 säckar är mer än dubbelt så högt som i november när lagren sjönk till en lägsta nivå på 224 066 säckar. Med 161 723 säckar som fortfarande väntar på gradering, bör de certifierade lagren nå minst 550 000 säckar även med en hög felfrekvens.

Ju större backwardation desto fler säckar som kommer att dyka upp på börsen. Mars/maj-spreaden hade ökat till 11,6 cent den 28 februari och spreaden har nu minskat något till 7,5 cent vid stängningen i förra veckan. 

Kaffemarknaden har varit i backwardation sedan 17 oktober 2023 eller 149 kalenderdagar, motsvarande 104 handelssessioner. 2022 inverterades marknaden under 150 kalenderdagar, motsvarande 109 handelssessioner från 14 juni till 11 november. Marknaden inverterades också från 16 februari 2023 till 20 juni 2023 för 124 kalenderdagar eller 89 handelssessioner. I jämförelse med dessa andra perioder verkar marknaden vara nära att avsluta sina dagar med närliggande kontraktshandel med en premie till nästa leveransmånad.

Fortsätt läsa

Populära