Nyheter
Gör deg på vetemarknaden

Spannmål är ett samlingsnamn som beskriver ätbara fröer eller frukter från en rad olika grässorter. De vanligaste sädesslagen omfattar majs, vete, ris, korn och havre, men det finns betydligt fler, varav många endast odlas lokalt på vissa platser på jorden.
Som grupp är spannmål den allra största jordbruksgrödan i världen i vikt mätt, och de utgör en väsentlig del av kosten för en stor del av världens befolkning. Spannmål är en viktig råvara, och används i otaliga livsmedel och i drycker.
Risproduktion globalt 2005
Veteproduktion globalt 2005
Kornproduktion globalt 2005
Många företag och branscher förlitar sig på spannmål för produktion av sina varor, vilket gör spannmålspriserna till viktiga faktorer på olika marknader. Spannmålspriserna själva är också föremål för flera krafter som styr prissättningen.
Dels har vi det primära, att konsumenternas efterfrågan på spannmål och spannmålsbaserade produkter avsevärt kan påverka priset och tillgången på vete. Dels kan tillgången på vete och andra typer av sädesslag påverkas av väderförhållanden, vare sig det är frågan om naturkatastrofer eller gradvisa klimatförändringar-
Även andra, helt nya användningsområden för sädesslag kan komma att medföra påfrestningar av det existerande utbudet. Ett sådant exempel är en ökad efterfrågan på majsbaserad etanol, ett potentiellt livskraftigt biobränsle, vilket skapar en efterfrågan på både majs och andra sädesslag.
Faktorer som påverkar priser på sädesslag
Ökad konsumtion
Konsumtionen av spannmål, särskilt vete, befinner sig just nu på en all-time high nivå. Produktionen av spannmål har ökat, men bönderna klarar inte av att hålla en tillräckligt hög produktionstakt för att svara mot efterfrågan. För första gången i modern tid är världens veteproduktion nu lägre än vetekonsumtionen, något som sätter en press uppåt på priserna. Det är främst tillväxten i utvecklingsländerna som har bidragit till denna trend. När de disponibla inkomsterna ökar i länder som till exempel Kina och Indien tenderar levnadsstandarden att öka, och befolkningen lägger mer pengar på bland annat mat. Därmed konsumeras mer spannmål, och produkter som tillverkas av spannmål, än tidigare med följd av att priserna stiger.
Pris på vete i USA 2004-2007, $ / bushel
Klimatinverkan
Då det är frågan om en jordbruksprodukt kräver sädesslag av alla olika sorter gynnsamma odlingsförhållanden för att kunna utvecklas till fullo. Förändringar i väderleken kan i hög grad påverka priset på olika sädesslag. Vete och andra sorters sädesslag odlas över hela världen, vilket utsätter olika grödor för olika sorters klimatrisker. Ett exempel är en monsun som påverkar södra eller sydöstra Asien, vilket påverkar världens rismarknader, medan priserna på majs i princip inte skulle påverkas alls. Till viss del skulle emellertid en del av produktionen på ris kunna tänkas substitueras av majs.
De senaste åren har vetepriset stigit kraftigt, bland annat som en följd av en kombination av låga temperaturer, översvämningar i den amerikanska Mellanvästern, torka och bränder i Östeuropa som vid sidan av Nordamerika är en stor veteproducent.
Efterfrågan på etanol
Ökad efterfrågan på majsbaserad etanol driver upp priset på majs, som nu handlas 70 % över 2006 års priser.
International Grains Council (Internationella spannmålsrådet) uppskattar att över 86 miljoner ton majs användes i etanolproduktion under 2007, en ökning med 32 miljoner ton jämfört med 2006. Efterfrågan på etanol kan även påverka priset på andra sädesslag. Stiger priset på en råvara, till exempel majs, tenderar jordbrukarna att byta till produktion av majs, vilket i sin tur minskar utbudet av andra sädesslag.
Så om majs blir mer värdefullt, är jordbrukare mer benägna att byta till majsodling, som kan minska utbudet av andra sädesslag. Efterfrågan på etanol, och den påföljande ökningen av majspriset, drivs främst av USA, där stigande oljepriser och amerikanska energibestämmelser sporrar utvecklingen och framtagandet av biobränslen som etanol.
Olika typer av vete
MGEX, CBOT och KCBT – olika marknader
Vete handlas främst på tre amerikanska börser Chicago Board of Trade (CBOT), Kansas City Board of Trade (KCBT) och Minneapolis Grain Exchange (MGEX), men också på argentinska Bolsa de Comercio de Rosario, BCR och på kanadensiska Winnipeg Commodity Exchange.
Vårvete handlas på Minneapolis Grain Exchange (MGEX). Dess priser ger inget större genomslag när det gäller att vara riktmärke för vetepriset i allmänhet. Mer allmänna är veteterminer som handlas på Chicago Board of Trade (CBOT) och Kansas City Board of Trade (KCBT) som används som riktmärken för vetepriset i allmänhet. Terminskontrakten avseende vårvete på Minneapolis Grain Exchange har den tredje mest omsatta volymen, efter CBOT och Kansas City, som har den högsta respektive näst högsta volymen när det gäller amerikanska veteterminer.
Kansas City Board of Trade
Höstvetet, Hard Red Winter Wheat, som främst odlas på de nordliga slätterna i USA och den kanadensiska prärien, handlas främst på Kansas City Board of Trade (KCNT), i Kansas City, Missouri. Terminer på höstvetet, Hard red Winter Wheat, är den huvudsakliga produkten på denna börs, och på grund av dess höga näringsvärde handlas det röda höstvetet ofta till ett premium, alltså till kurser överstigande dem på det mjuka röda höstvetet, Soft Red Winter Wheat, som handlas på Chicago Board of Trade.
Minneapolis Grain Exchange
Så kallat vårvete, alternativt Hard Red Spring Wheat Futures, HRS Wheat Futures, Minneapolis Wheat Futures eller MGEX Wheat Futures handlas på Minneapolis Grain Exchange under kortnamnet MW. Vårvetet prissätts i cent per bushel (35,2391 liter) och varje kontakt omfattar 5,000 bushel. Leverans sker årligen i mars, maj, juli, september och december. Handeln pågår till den 15 i respektive lösenmånad.
Den dagliga tillåtna prisförändringsgränsen mellan två handelsdagar är $ 0,60 för terminskontrakt på Minneapolis Grain Exchange (MGEX) ($ 3000 per kontrakt).
Nyheter
Vattenfall förbereder ny kärnkraft vid Ringhals

Vattenfall tar nu nästa steg i förberedelser för ny kärnkraft i anslutning till Ringhals kärnkraftverk. Ny kärnkraft vid Ringhals förutsätter tillgång till mer mark på Väröhalvön och Vattenfall inleder därför arbetet med fastighetsköp i området.
─ Vi tar just nu konkreta steg i arbetet med att planera byggande av ny kärnkraft vid Ringhals. Vi inleder bland annat en process för att köpa fastigheter på Väröhalvön för att möjliggöra förberedande arbeten och byggnation av ny kärnkraft. Ett slutgiltigt investeringsbeslut fattas dock först när vi har fått alla nödvändiga tillstånd, säger Desirée Comstedt, projektansvarig för kärnkraft inom Vattenfall.
Redan i våras startade inom ramen för den pågående förstudien om små modulära reaktorer vid Ringhals arbetet för en miljökonsekvensbeskrivning, vilket bland annat innebär fältstudier och markundersökningar i området runt Ringhals. Under sommaren inledde Vattenfall också en upphandlingsprocess för att välja leverantör och reaktortyp.
─ Förstudien beräknas vara klar i slutet av 2023 och är en del i Vattenfalls beslutsunderlag för tillståndsansökan hos Strålsäkerhetsmyndigheten och Mark- och miljödomstolen för att bygga nya kärnkraftreaktorer. Målsättningen är att ha en första reaktor i drift under tidigt 2030-tal, säger Desirée Comstedt.
Som en del i planeringen av ny kärnkraft genomför delar av Vattenfalls ledning under hösten resor till länder som är i färd med att bygga ny kärnkraft för att ta del av deras erfarenheter.
─ Vi vill få del av internationella erfarenheter om vilka förutsättningar som krävs för ett lyckat kärnkraftsprogram, oavsett om det gäller SMR eller storskaliga reaktorer. Vi vill bygga ny kärnkraft i Sverige om förutsättningarna finns och genom att träffa många olika aktörer som är involverade i kärnkraftsprogram, till exempel energiföretag, myndigheter och teknikleverantörer, vill vi förstå hur det är möjligt att hantera risker, säger Desirée Comstedt.
Vattenfall äger redan mark på Väröhalvön, de nu berörda fastighetsägarna och hyresgästerna har kontaktats.
Nyheter
Extremt låga elpriser denna och nästa vecka

En nederbörd på 200 procent mer än normalt en bit in i nästa vecka och stark vind i Norden och Europa pressar elpriset till extremt låga nivåer. Snittpriset under innevarande och nästa vecka väntas ligga under 5 öre per kWh, vilket är det lägsta elpriset sedan 2020 under en hel vecka. Samtidigt väntas många timmar med minuspriser.

Djupa lågtryck ger en mycket mild och ostadig avslutning på september. Luftströmmar från sydväst innebär stora nederbördsmängder, främst i sydvästra Norge, och med redan goda vattennivåer tvingas producenterna där att köra på ordentligt. Den kraftiga nederbörden stärker den hydrologiska balansen från 6 TWh till runt 20 TWh. Sommarens och höstens rikliga regnperioder har kraftigt förändrat förutsättningarna på elmarknaden efter två år med underskott i vattenmagasinen
Samtidigt blir det varmare än normalt, vilket dämpar förbrukningen och riklig vind bidrar till en nästan fördubblad vindproduktion jämfört med tidigare veckor. Allt detta pressar elpriserna denna och nästa vecka till extremt låga nivåer. Föregående vecka landade elpriset i snitt på 24 öre per kWh. Innevarande vecka har inletts mycket lågt med ensiffriga priser i de flesta elområden överallt. Nästa veckas medelpris väntas landa på knappt 5 öre per kWh. En konsekvens av de låga priserna är att vissa kärnkraftverk tillfälligt skruvar ned produktionen då dessa priser är lägre än den rörliga produktionskostnaden.
– Riklig vind i Tyskland och Norden, gott om vatten i södra Norge och en fortsatt låg förbrukning får elpriserna att falla dramatiskt. Elpriserna pressas till nivåer som vi inte sett 1sedan slutet av 2020, som var ett riktigt våtår. Det kommer bli en hel del timmar med negativa priser de närmaste veckorna, säger Johan Sigvardsson, elmarknadsanalytiker på Bixia.
Den rikliga vinden i Tyskland skapar minuspriser som tillsammans med solkraften vänder på elflödet under några timmar på eftermiddagarna. Det innebär att SE4 importerar el från Tyskland, vilket även spiller över på SE3.
Nyheter
Cinis Fertilizer expanderar till USA med miljardinvestering

Den svenska producenten av miljövänligt mineralgödsel, Cinis Fertilizer, har idag tecknat avtal med Ascend Elements, en ledande amerikansk tillverkare av batterimaterial. Avtalet gäller leverans av natriumsulfat, en insatsvara för Cinis Fertilizers produktion av miljövänligt mineralgödsel. Detta avtal och ett samarbete med K+S Minerals and Agriculture (”K+S”), en global aktör och Europas största producent av salter, skapar förutsättningar för Cinis Fertilizer att etablera en produktionsanläggning i den amerikanska delstaten Kentucky. Anläggningen blir den tredje efter bolagets två första i Sverige. Etableringen i USA ligger inom ramen för Cinis Fertilizers tillväxtplan om att nå en produktion om 1,5 miljoner ton kaliumsulfat i sex anläggningar vid utgången av år 2030. Investeringarna i Cinis Fertilizers amerikanska anläggning bedöms uppgå till en miljard kronor och ska finansieras via kassaflöde, lån och eventuellt även investeringsstöd.
Produktionskapacitet på 300 000 ton kaliumsulfat i Nordamerika
Cinis Fertilizer har idag tecknat ett tioårigt avtal med Ascend Elements, en oberoende tillverkare av avancerade batterimaterial med verksamhet på flera platser i USA, som för närvarande bygger sin största anläggning i Hopkinsville, Kentucky. Avtalet innebär leverans om upp till 240 000 ton natriumsulfat årligen med början 2026. Cinis Fertilizer har vidare ingått avsiktsförklaring om försäljning av den färdiga produkten, kaliumsulfat, till K+S samt om inköp av kaliumklorid från K+S produktionsanläggningar i Saskatchewan i Kanada till Cinis Fertilizers anläggning i Hopkinsvillle. Cinis Fertilizers anläggning ska stå klar 2026 med en produktionskapacitet om upp till 300 000 ton kaliumsulfat för den nordamerikanska marknaden.
Cinis Fertilizers affärsidé är att producera miljövänligt mineralgödsel genom att använda hälften så mycket energi som dagens produktionsmetoder, vilket resulterar i ett fossilfritt gödselmedel med koldioxidavtryck nära noll. Ett unikt bidrag till ett mer hållbart jordbruk.
”Vi har det senaste året mött stort internationellt intresse för vårt miljövänliga mineralgödsel där cirkularitet och fossilfri produktion står i centrum. För tillverkare av batterier är det viktigt att hela deras produktionskedja uppfyller höga krav på resurseffektivitet och miljövänlighet. Avtalet om med Ascend Elements och avsiktsförklaringen med K+S som om bland annat köp av all produktion från anläggningen ger oss trygghet i att etablera Cinis Fertilizer på den amerikanska marknaden”, säger Jakob Liedberg, grundare och VD Cinis Fertilizer. ”Den snabba utvecklingen av amerikanska industriprojekt som just nu sker till följd av Inflation Reduction Act bidrar också till vårt beslut att nu genomföra Cinis Fertilizers expansion i Nordamerika. Detta stärks av det stora intresse som en rad prominenta investerare visade Ascend Elements i en nyligen genomförd finansieringsrunda.”
Cinis Fertilizer har även ingått en avsiktsförklaring med K+S om inköp av ca 250 000 ton kaliumklorid.
Försäljning av kaliumsulfat till K+S
Utöver avsiktsförklaringen om inköp av kaliumklorid har Cinis Fertilizer tecknat en avsiktsförklaring med K+S avseende försäljning av hela produktionsvolymen av miljövänligt mineralgödsel från anläggningen i Hopkinsvillle.
”Det är väldigt spännande att få vara med och bidra till Cinis Fertilizers utveckling till en global aktör. För K+S del är Cinis Fertilizers etablering i USA en lyckträff i och med att vi får regional avsättning för vår kaliumklorid från Kanada samt tillgång till en premiumprodukt i form av miljövänligt kaliumsulfat för marknaden i Nordamerika”, säger Mathias Hübner, marknadsutvecklare på K+S.
Cinis Fertilizers planerade anläggning i Hopkinsville
Anläggningen kommer att byggas i anslutning till Ascend Elements verksamhet i Hopkinsvillle, vilket medför kostnadseffektiva logistiklösningar. Cinis Fertilizer har ingått avtal med Hopkinsvillle stad om köp av mark för anläggningen samt inlett diskussioner med en regional kraftleverantör om leverans av fossilfri el.
Investeringarna i Cinis Fertilizers anläggning i Hopkinsville bedöms uppgå till en miljard kronor och finansiering planeras ske genom eget kassaflöde och lån. Bolaget undersöker även kompletterande finansieringslösningar, vilka inkluderar statligt och delstatligt investeringsstöd.
”Det är fantastiskt att Cinis Fertilizer redan nu kan ta ett första steg ut i världen och fortsätta vår planerade expansion. Vi är väldigt nöjda med att få Ascend Elements som långsiktig partner och vi ser fram emot att inleda och utveckla vårt samarbete. Ascend Elements är en ledande tillverkare av batterimaterial, specifikt så kallade prekursorer (”pCAM”) till den nordamerikanska marknaden för litium-jon-batterier, som främst används i elfordon”, säger Jakob Liedberg. ”Nyligen tecknade vi ett långsiktigt avtal med K+S avseende inköp och leverans av kaliumklorid till våra två första anläggningar i Sverige. Samarbetet med K+S också i Nordamerika har goda möjligheter att utveckla sig till ett globalt partnerskap.”
Cinis Fertilizers första produktionsanläggning startar i början av 2024 i Örnsköldsvik
Cinis Fertilizer bygger för närvarande sin första produktionsanläggning utanför Örnsköldsvik, med planerad start i början av 2024. Projektering för bolagets andra anläggning, i Skellefteå, pågår och produktion är planerad att starta i mitten av 2025. Cinis Fertilizers tillväxtplan omfattar 1,5 miljoner ton av miljövänligt mineralgödsel i sex anläggningar i slutet av 2030, där tre anläggningar nu är platsangivna.
-
Nyheter4 veckor sedan
IPC – oljebolaget som är billigt i en bransch som redan är lågt prissatt
-
Nyheter1 vecka sedan
Africa Oil har fokus på offshore-tillgångar i Nigeria
-
Nyheter4 veckor sedan
Underskott på silvermarknaden och MAG Silver
-
Nyheter4 veckor sedan
Fireweed Metals – bolaget som nästan ingår i Lundin-sfären
-
Nyheter3 veckor sedan
EnQuest ska avnotera sina aktier från Nasdaq Stockholm
-
Nyheter3 veckor sedan
Kyawthuite – världens mest sällsynta mineral
-
Nyheter4 veckor sedan
Det svenska fusionsföretaget Novatron Fusion Group får ytterligare kraft med ny investering
-
Nyheter4 veckor sedan
Kraftigt prisfall på el i höst