Följ oss

Nyheter

Potatis, den största knölen på råvarumarknaden

Publicerat

den

Terminer på potatis handlas på råvarumarknaden

Terminer på potatis handlas på råvarumarknadenNäst efter råvaror som vete, ris och majs är potatis en av världens viktigaste grödor.

Potatis är världens femte största agrara produkt och den mest odlade rotsaken i världen, bland annat som en följd av dess höga näringsvärde. Vidare är denna lilla knöl rik på kolhydrater och innehåller även proteiner, fosfor, mineraler som kalcium och kalium och vitaminer som vitamin A och vitamin C. Även ration mellan proteiner och kalorier är hög, och den kan höjas ytterligare genom tillagning. Om potatis kokas ökar proteinhalten och dess kalciumhalt fördubblas nästan. Potatis konsumeras globalt som en grönsak och i olika former till exempel som stärkelse, mjöl, alkohol, dextrin och som boskapsfoder.

Potatisen är en högavkastande gröda som odlas i mer än 150 länder välden över och som regelbundet äts av mer än en miljard människor. De tio största producenterna i världen är Kina, Ryssland, USA, Ukraina, Polen, Tyskland, Vitryssland, Nederländerna och Frankrike, vilka tillsammans svarar för cirka 70 procent av den totala produktionen.

Det kan noteras att Europa står för den största konsumtionen per capita, följt av Nordamerika och Latinamerika.

Handel i potatisterminer

Potato futures contracts - Terminer på New York Mercantile ExchangeTerminskontrakt avseende potatis handlades tidigare på New York Mercantile Exchange där ”runda vita potatisar” var den enda grönsaken som handlades. I New York hade emellertid NYMEX en rad problem med just handeln i potatis under 1970-talet. Under 1976 uppdagades det att det saknades nästan 50 miljarder pounds potatis i lagren jämfört med den öppna volymen, något som orsakade tvister mellan producenter, medlemmar på NYMEX och börsens tillsynsmyndigheter. I ett slag sjönk volymerna i potatishandeln med 45 procent jämfört med 1975 samtidigt som priset på ett börsmedlemskap föll från 47.000 USD ned till 5.000 USD.

Trots att NYMEX såg över handeln med potatis så slog en annan kris till bara tre år senare när det visade sig att lagren för leverans i mars 1979 inte klarade av inspektionen vilket fick börsen att stänga handeln i potatis. 1987 avnoterades all handel i potatis på NYMEX som emellertid införde en uppdaterad version av detta kontrakt 1996.

Kontraktsspecifikationer

I dag finns det två stycken olika typer av terminskontrakt som handlas i Europa, på den pan-europeiska börsen EUREX, European Processing Potato Futures som handlas under akronymen FEPP samt London Potato Futures som handlas under kortnamnet FW. Nedan har vi beskrivit handeln i European Processing Potato Futures.

Båda dessa terminskontrakt prissätts i EUR per 100 kilo.

Lot size

25 ton, motsvarande 250 quintals med en godkänd avvikelse om +/- 2 %.

Trading Hours

09:50-16:00 CET.

Settlement

Det sker ingen leverans av potatis, alla terminskontrakt avräknas kontant varvid avräkning sker på den första börsdagen som följer den slutliga settlementdagen.

Tick size

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Priset sätts i punkter, med en decimal vilket gör att 0,1 punkter motsvarar 25 EUR per kontrakt.

Kontraktsmånader

Vid varje enskilt tillfälle finns det terminskontrakt som sträcker sig två år, motsvarande tjugofyra månader, framåt i tiden. Handel sker i terminer för lösen under månaderna april, juni och november.

Sista handelsdagen och slutlig settlement

Den sista handelsdagen är den börsdag som föregår den slutliga settlementdagen. Slutavräkningsdagen i månaderna april och november är den sista fredagen i månaden, givet att detta är en börsdag, i annat fall så sker slutavräkningen den närmaste dagen innan denna fredag.

Slutavräkningsdagen i juni är den första fredagen i månaden, givet att detta är en börsdag, i annat fall så sker slutavräkningen den närmaste dagen innan denna fredag.

Handeln i terminskontrakt avseende European Processing Potato Futures upphör klockan 16.00 CET den sista handelsdagen.

Dagligt settlementpris

Det dagliga avräkningspriset för frontmånaden beräknas av det volymvägda genomsnittet av priserna på alla transaktioner under minuten innan stängningen 16:00 CET (referenspunkt), förutsatt att mer än fem avslut har gjorts inom denna period.

För de återstående förfallomånader, är det dagliga avräkningspriset för ett kontrakt baserat på den genomsnittliga bid ask spridningen i orderboken.

Slutligt settlementpris

Stängningskursen, tillika det slutgiltiga settlementpriset sätts av Eurex på den slutliga settlementdagen, baserat på värdet av Eurex European Processing Potato Index klockan 09.30 CET.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Nyheter

De tre bästa olje- och naturgasaktierna i Kanada

Publicerat

den

Fat med olja och naturgasledningar med en kanadensisk flagga i bakgrunden

Eric Nuttall på Ninepoint Partners har valt ut de tre bästa aktierna inom olja och naturgas. Samtliga är noterade på TSX i Kanada och är bolag som har bra tillgångar och genererar bra kassaflöden.

MEG Energy

MEG Energy är en oljeproducent som går bra vid ett oljepris på 70 USD. Företaget har nått sitt mål för skulder och använder därför hela sitt fria kassaflöde till att återköpa aktier. Det fria kassaflödet är 10 procent vid ett oljepris på 70 USD och 14 procent vid 80 USD. Med över 35 års reserver av hög kvalitet erbjuder MEG Energy en stark hävstång på ett stigande oljepris.

ARC Resources

ARC Resources har högkvalitativa reserver av främst naturgas som motsvarar över 20 år av konstant produktion. Har ett bra fritt kassaflöde. En aktie att köpa och sedan bara låta ligga i portföljen.

Tamarack Valley Energy

Tamarack Valley Energy har efter två år av operativa utmaningar nått sina mål tre kvartal i rad och har blivit ett av de mest populära oljebolagen i Kanada. Större delen av produktionen är vid Clearwater och Charlie Lake, två tillgångar med fantastiskt bra ekonomi. Ett fritt kassaflöde på 12 respektive 17 procent vid ett oljepris på 70 respektive 80 USD per fat.

Fortsätt läsa

Nyheter

Bixias vinterprognos – Låga elpriser, men inte hela tiden

Publicerat

den

En förväntat mild vinter väntas hålla elkonsumtionen och därmed elpriserna nere. Dock kan enstaka kalla veckor pressa upp priserna, i synnerhet om kylan kombineras med låg vindkraftsproduktion. Det visar elbolaget Bixias prognos för vintern 2024-2025.

Efter en mild september följde även oktober samma mönster, vilket ledde till ett fortsatt lågt genomsnittligt systempris på 27 öre/kWh. Även vintern förväntas bli mild vilket siar om låga elpriser. Dock finns risk för tillfälliga prishöjningar eftersom omställningen till förnybar energi gjort Europa mer beroende av vädret för sin elproduktion.

– Vi har en kontrollerad marknad med ett generellt överskott i energibalansen så vi förväntar oss överlag låga elpriser i vinter. Men den snabba omställningen till förnybar energi, där bland annat Tyskland stängt flera kärnkrafts- och kolkraftverk de senaste åren, gör att en vecka med sträng kyla och svag vindkraftsproduktion kan leda till tillfälliga men kraftiga prishöjningar, precis som vi såg exempel på för ett par veckor sedan säger Johan Sigvardsson, elmarknadsanalytiker på Bixia

I Sverige kommer fortfarande en stor del av elproduktionen från kärnkraft, men när det blåser lite och blir kallt i Europa påverkas även vi eftersom vi är tätt sammankopplade med den europeiska marknaden.

– Om elpriset i Europa stiger och vi har ett överskott kommer vi per automatik exportera vår billiga el vilket gör att våra elpriser ökar. Och om motsatsen sker, att vi inte har tillräckligt med el för att täcka våra behov vid en köldknäpp och behöver importera får vi automatiskt i princip samma pris som övriga länder förklarar Johan Sigvardsson.

Så väntas elpriset bli i december 2024 och januari och februari 2025 (föregående års utfall inom parentes).

DecemberJanuariFebruari
Systempris65 öre/kWh (81 öre, förra årets pris)67 öre/kWh (76 öre, förra årets pris)71 öre/kWh (57 öre, förra årets pris)
SE140 öre/kWh (73 öre)39 öre/kWh (61 öre)43 öre/kWh (45 öre)
SE240 öre/kWh (73 öre)39 öre/kWh (61 öre)43 öre/kWh (45 öre)
SE377 öre/kWh (79 öre)78 öre/kWh (80 öre)76 öre/kWh (50 öre)
SE482 öre/kWh (80 öre)79 öre/kWh (84 öre)83 öre/kWh (55 öre)
Fortsätt läsa

Nyheter

Kina ska införa exportkontroller på flera kritiska mineraler

Publicerat

den

Kinesisk flagga

Kina ska införa exportkontroller på kritiska mineraler som volfram, grafit, magnesium och aluminiumlegeringar vilket analytiker ser som en manöver inför att Donald Trump tillträder som president i USA och då förväntas införa nya begränsningar för vad som kan exporteras till Kina.

Kina kontrollerar mer än 80 procent av världens volfram-utbud och 90 procent av magnesium-produktionen enligt en uppskattning, råvaror som är avgörande för att producera saker inom bland annat försvarsteknik, vapen, flygplansutrustning och rymdfarkoster.

USA, och för den delen västvärlden i största allmänhet, har arbetat för att koppla fort Kina från försörningskedjorna, både vad gäller produktion av själva råvarorna och processandet till mer förädlade produkter. Men det har hittills inte skett någon stor förändring. Det är inte helt oväntat, det tar tid att bygga upp både ny produktion och förädling.

En viss förändring har ändå skett i världen, även inom EU och Sverige. Här i Sverige har alltid inställning varit att vi ska använda alla mineraler, men de ska inte produceras i Sverige. Där har man nu kunnat se förändring vad gäller synen på gruvor i Sverige. Det finns också en stor satsning inom EU i stort att unionen ska bli mer självförsörjande.

Det kan även vara värt att påminna om att Kina sedan flera år tillbaka har ett exportförbud gällande grafit till Sverige.

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära