Följ oss

Nyheter

Potatistillväxten sker i norra Europa

Publicerat

den

Potatisar

Rabobanks World Potato Map 2019 visar att det är potatissektorn i nordvästra Europa som har gynnats mest av tillväxten i den globala handeln under det senaste decenniet.

Pommes frites står på menyn

Det är endast en mindre del av all potatis som handlas internationellt. Handeln med färsk potatis, utsädespotatis och frusen, processad potatis svarade för sju procent av den globala potatisproduktionen 2017. Det finns emellertid tecken på att tillväxten kan komma att ta fart i framtiden.

Handeln med fryst potatis ökade från cirka 4 miljoner ton till mer än 7 miljoner ton under de senaste tio åren, drivet av en ökning av konsumtionen i Asien, Mellanöstern och Latinamerika.

Holländsk export dominerar handeln med utsädespotatis med en marknadsandel på över 50 procent av den globala handeln.

Den internationella handeln med färsk potatis är begränsad men har ökat ganska kraftigt på senare år, främst är det genom handeln med olika nordafrikanska och asiatiska länder som Egypten och Kina.

Under det senaste decenniet dominerades utvecklingen inom den globala potatissektorn av konsumtionstillväxten av fryst bearbetade potatis. Detta gynnade potatisproducenter i Nederländerna och Belgien, som fördubblade exporten mellan 2007 och 2017. Potatisodlare i dessa båda länderna skördade också frukten av denna utveckling genom en högre efterfrågan på färsk potatis och utsädespotatis.

Huruvida det kommande decenniet kommer att bli lika framgångsrikt som det senaste beror på hur potatissektorn i Nordvästeuropa utvecklas. Det handlar om att övervinna utmaningar som jordkvalitet, skärpning av miljöstandarder, volatila priser och ökande globala handelsspänningar som hindrar potatisflödet runt om i världen.

Handeln med fryst bearbetad potatis är en berättelse om fyra länder

Marknaden för fryst bearbetade potatis har haft en enorm tillväxt under de senaste tio åren. Sedan 2007 har den globala handeln ökat med 3 miljoner ton till mer än 7 miljoner ton 2017. Den största delen av denna tillväxt skedde utanför Europa och Nordamerika, med länder i Asien, Mellanöstern och Latinamerika som ledde konsumtionstillväxten. Denna ökning av konsumtionen är resultatet av högre disponibla inkomster, en växande medelklass, urbanisering och utvidgningen av snabbmataffärer i dessa länder (se figur 1).

Fig 1. BNP per capita kontra konsumtionen av fryst bearbetad potatis, 2017

BNP per capita kontra konsumtionen av fryst bearbetad potatis, 2017

Även om potatis odlas i nästan alla länder runt om i världen, finns det bara fyra länder som har en betydande sektor för fryst bearbetad potatis: Nederländerna, Belgien, Kanada och USA. Sammantaget exporterar dessa länder mer än 80 % av alla frysta bearbetade potatisar. Även om alla fyra länder ökade exporten, var potatisprocessorerna i Belgien mest framgångsrika. Belgien utökade sin andel av den globala exporten från 18 procent 2007 till 29 procent 2017.

Kostnadseffektiv produktion av frysta bearbetade potatisprodukter kräver året runt-leverans av potatis av hög kvalitet. För att uppnå den avkastning som krävs för bearbetning investerade potatisodlare i Nordamerika och Nordvästra Europa i kunskap, mekanisering, lagring och bevattning. Som ett resultat är avkastningen per hektar mer än 40 ton i båda regionerna (se figur 2).

Förutsättningen för avkastning, kvalitet och året runt-leverans gör att barriärerna för marknaden för frysta bearbetade potatisar är höga. Detta ger processorer i de fyra exporterande länderna en gynnsam exportposition. Å andra sidan gör denna ställning sektorn sårbar för spänningar i handeln, vilket nyligen visade sig i form av importtullar för export av europeiska pommes frites till Latinamerika. Ett sätt att övervinna risken för sådana stigande handelsspänningar är att diversifiera produktionen geografiskt.

Fig 2. Genomsnittlig avkastning potatis 2013 – 2017

Genomsnittlig avkastning potatis 2013 - 2017

Holländsk utsädespotatis planteras över hela världen

Under de senaste tio åren har exporten av holländsk utsädespotatis ökat med 300 000 ton, till närmare 1 000 000 ton år 2017. Andra europeiska länder som Frankrike och Tyskland såg också sin export öka. Den holländska exporten av utsädespotatis har en marknadsandel på mer än 50 procent vilket gör dessa till en viktig källa för högkvalitativ utsädespotatis.

Holländska utsädespotatis exporteras främst till länder i Nordafrika, Mellanöstern och Europa. Destinationsländerna i Nordafrika och Mellanöstern saknar ofta infrastruktur för att producera och lagra utsädespotatis av hög kvalitet, vilket gör dessa länder beroende av import. Inom Europa har den nederländska exporten av utsädespotatis gynnats av tillväxten inom den frysta bearbetade potatisindustrin, vilket kräver specialiserade potatisvaror.

En växande global befolkning och ökande efterfrågan på frysta bearbetade potatisar kommer att driva efterfrågan på högkvalitativa utsädespotatis i framtiden. Detta stödjer efterfrågan på holländska utsädespotatis. Möjligheterna att utöka utsädespotatisområdet i Nederländerna är dock begränsade. Detta innebär att sektorn skulle kunna se en övergång till nya regioner för odling av utsädespotatis i Frankrike och Tyskland, samt att etablera verksamhet i viktiga destinationsländer i Nordafrika och Asien.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Nordafrika och Asien tar marknadsandelar för färskpotatis

Mellan 2007 och 2017 ökade exportvolymen för färska potatis med cirka 2,5 procent per år. Det mesta av handeln med färsk potatis sker i Europa. En stor del av det europeiska handelsflödet består av färska potatisar som importeras av Nederländerna och Belgien för att föda en växande bearbetningsindustri.

Kina, Pakistan, Indien och Egypten har intagit en framträdande roll som exportörer av färskpotatis utanför Europa. Egypten är ett bra exempel på att ett land utvecklar sin inhemska potatissektor. Från 2007 till 2017 fördubblade landet sin export av färsk potatis till 652 000 ton. Landet fyrdubblade sin export av frysta bearbetade potatis. Detta skedde emellertid från en låg bas. Egypten är också en viktig importör av utsädespotatis från Europa.

Som exemplet på Egypten visar, öppnar utvecklingen av regionala potatisnav i Nordafrika och Asien nya marknader för tillverkare av potatisupptagning, sortering och utsäde av utrustning, potatisleverantörer och frysta bearbetade potatisproducenter.

Fig 3. Världens största konsumenter av potatis

Världens största konsumenter av potatis
Källa: Rabobank, FAO. 2013 per capita konsumtion av färsk och processad potatis

Källa: Rabobank, FAO. 2013 per capita konsumtion av färsk och processad potatis

Odlare i norra Europa förväntar sig att avkastningen kommer att minska och de tyska processorerna varnar för brist på stora potatisar vilka är uppskattade för att göra pommes frites.

Efter Brexit kommer EUs potatisproducenter att öka sin marknadsandel gentemot brittiska producenter. Hur mycket EUs producenter kommer att dra nytta av Brexit beror på hur snabbt Storbritannien kan upprätta nya handelsavtal.

Nordvästra Europa är en viktig region för att tillhandahålla utsädespotatis till marknaderna i Mellanöstern och Afrika. EU-medlemmar drar nytta av frihandelsavtal som ger företrädesvis goda möjligheter för europeiska utsädespotatis att komma in i länder som Egypten och Marocko.

Eftersom Storbritannien inte längre kommer att ingå i EU efter Brexit är det mycket troligt att Storbritannien inte kommer att kunna handla enligt nuvarande EU-handelsavtal. Om inga nya handelsavtal har ingåtts innan Storbritannien lämnar EU, kommer brittiska handelsflöden att omfattas av WTO:s regler. WTO:s standardtariff för utsädespotatis är 4,5 procent, men importtullarna kan komma att bli lika höga som Marockos 40 procentiga tull för import av utsädespotatis. (Källa: AHDB Horizon Potatoes December 2016)

2016 hade den globala potatishandeln ett värde nära 700 miljoner euro. De mest betydande exportörerna på denna marknad är Nederländerna, Frankrike, Storbritannien och Tyskland, med en sammanlagd marknadsandel på 82 % .2 Egypten är den största importören av utsädespotatis, med mer än 70% av sina årliga utsädespotatisbehov från Nederländerna och Storbritannien. Marocko kommer också till stora mängder utsädespotatis från Nederländerna och Storbritannien (se Fig 4).

In 2016, global seed potato trade had a value close to EUR 700m. The most significant exporters in this market are the Netherlands, France, the UK, and Germany, with a combined market share of 82%. Egypt is the largest importer of seed potatoes, sourcing more than 70% of its yearly seed potato requirements from the Netherlands and the UK. Morocco also sources large quantities of seed potatoes from the Netherlands and UK (see Table 1).

Fig 4: Seed potato trade in selected countries, 2016 (tonnes)

Seed potato trade in selected countries, 2016 (tonnes)

För närvarande faller handeln mellan EU, Egypten och Marocko under Euro-Medelhavspartnerskapet. Dessa ömsesidiga avtal ger EU-utsädespotatis en tullfri tillgång till marknaderna i Egypten och Marocko. I gengäld gynnas dessa länder av tullkvoter för färska potatisar som kommer in i EU.

Genom att vara en del av den europeiska inre marknaden har Storbritanniens utsädespotatisexportörer kunnat dra nytta av tullfri export och delade importtullkvoter för färska potatisar med andra europeiska länder. Nu är Storbritanniens tillgång till den inre marknaden är osäker. Ingen vet vad kan de europeiska och brittiska utsädespotatisproducenterna kan förvänta sig när det gäller handel med utsädespotatis med länder utanför EU.

Storbritanniens utsädespotatisexportörer kommer inte bara att ha en kostnadsnackdel jämfört med EU-exportörer på grund av en potentiell höjning av importtullarna. En ökning av andra handelshinder kan också förväntas. Dessa hinder sträcker sig från ny tullkontroll på import och export till ytterligare växtskyddskontroller av utsädespotatis, vilket ytterligare ökar kostnaderna för handel i Storbritannien.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Efter Brexit är EU:s utsädespotatisproducenter i stånd att öka sin marknadsandel på bekostnad av de dyrare UK-producenterna. I vilken utsträckning EU-producenter kommer att dra nytta beror emellertid på hur snabbt den brittiska regeringen kommer att kunna teckna nya handelsavtal som tar bort tullar på utsädespotatis efter att dessa har lämnat Storbritannien.

Fortsätt läsa
Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Nyheter

Kriget i Iran skapar en gödselkris som vi inte har sett tidigare

Publicerat

den

Skördetröska

Kriget med Iran har fått oljepriserna att skjuta i höjden. Men det driver också upp kostnaderna för alla typer av kemikalier, inklusive gödningsmedel som urea, ammoniak och andra kväveprodukter som är nödvändiga för livsmedelsproduktion. Allt detta sker vid den värsta möjliga tidpunkten – strax före vårens sådd, när gödningsmedel behövs som mest. Och även om jordbrukarna har sett högre spotpriser på exempelvis urea tidigare, särskilt 2022, finns det redan tecken på att denna kris kan bli värre. Så hur tillverkas egentligen gödselmedel? Och vad innebär högre gödselmedelskostnader för jordbrukarna och för livsmedelspriserna? I det här avsnittet av Odd Lots-podden gästar Alexis Maxwell, senioranalytiker på Bloomberg Intelligences jordbruksteam, för att berätta mer.

Urea görs av naturgas och produceras där det finns billig sådan, och sedan fraktas urean till världens bönder. För att sätta betydelsen av gödsel i relation till något, så lyfter Maxvell fram att jorden har omkring 7 miljarder människor och utan gödsel skulle jorden sannolikt kunna klara att försörja bara 4 miljarder människor.

Fortsätt läsa

Nyheter

Bjarne Schieldrop, Iran backar inte, konflikten och högt oljepris fortsätter

Publicerat

den

Råolja

Oljeanalytikern Bjarne Schieldrop beskriver i en intervju med Dagens industri en snabbt förvärrad situation i Mellanöstern där Irans agerande i Hormuzsundet driver upp oljepriserna och skapar global osäkerhet. Han menar att Iran, som redan är hårt pressat och delvis söndertrasat av konflikter, inte kommer att ge upp sitt främsta maktmedel, kontrollen över oljan och sundet. Detta gör att kriget och störningarna i oljehandeln sannolikt fortsätter. ”Det enda makten de har kvar, det är oljan och Hormuzsundet.”

Läget i Hormuzsundet och Irans strategi

Iran upplever sig ha ett strategiskt övertag genom kontrollen över Hormuzsundet, där omkring 20 procent av världens oljeproduktion passerar. En full eller delvis stängning får omedelbara effekter på Asien, som är starkt beroende av olja från Mellanöstern. ”Asien känner omedelbart effekten av det här.”

Iran använder denna position för att sätta press på USA och president Trump, som är känslig för stigande bensinpriser inför kommande val.

Effekter på oljepriset och globala lager

Den globala oljeproduktionen har fallit med cirka 20 procent. Enligt Schieldrop hade priset kunnat rusa till 500 dollar per fat om inte världen haft stora kommersiella lager att luta sig mot. ”Vi lever fortsatt på buffrene.”

USA har dessutom öppnat för att köpa tidigare sanktionerad rysk och iransk olja för att dämpa prisuppgången. Samtidigt förbereder sig G7-länderna på att släppa olja från sina strategiska reserver om situationen förvärras.

Begränsade möjligheter att skydda sjöfarten

Trump har talat om att skydda fartygstrafiken genom militära eskorter och försäkringsstöd, men Schieldrop är skeptisk. USA vill undvika risken att amerikanska soldater dödas i Hormuzsundet, vilket skulle bli en politisk katastrof. ”Det är inget mediaevent han har bjudit in oss att se.”

Iran behöver inte ens stänga sundet helt, attacker mot enstaka tankfartyg eller drönarattacker räcker för att störa flödet.

Asiens utsatthet och den globala logistikkedjan

Olje- och bränslelogistiken är ett komplext globalt system med långa transporttider. Stängningen av Hormuzsundet har redan lett till bränslebrist i delar av Asien och Mellanöstern. ”Det är en lång, komplex logistik som nu är bruten sönder.”

Historiskt klarar världen ungefär en månad av stora störningar genom att tömma lager – därefter riskerar priserna att explodera.

Risk för attacker mot iransk oljeinfrastruktur

USA och Israel har antytt att de kan slå till mot en strategisk ö där Irans oljeexport koncentreras. En attack skulle kunna förändra hela marknaden. Schieldrop menar att Israel sannolikt vill slå ut Irans förmåga att producera och exportera olja helt, medan USA främst vill förstöra vapensystem. ”Israel vill ödelegge allt som heter kapitalutstyr i Iran.”

En sådan attack skulle få långvariga effekter på oljepriset, även för 2027 och 2028.

Det avgörande framåt

Det viktigaste att bevaka nu är om Irans produktionsanläggningar, exempelvis på Kharg Island, blir attackerade. Om Iran förlorar sin exportförmåga kan landet i gengäld försöka stoppa andra länders export genom Hormuzsundet. ”Hvis Iran ikke har möjligheten til å producere og exportere olje, så har heller ikke Iran någon motivasjon til å tillåte andre länder att exportera olje ut ur hormonstredet.”

Bjarne Schieldrop blir intervjuad om oljemarknaden med anledning av kriget i Iran

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*
Fortsätt läsa

Nyheter

Studsvik förvärvar Kärnfull Next för att börja utveckla reaktorprojekt

Publicerat

den

Studsvik och Kärnfull Next

Studsvik och Kärnfull Next har sedan tidigare ett nära samarbete, men idag meddelade Studsvik att man tar steget fullt ut och köper Kärnfull Next. Det utökar Studsviks affär, från att tillhandahålla tekniska tjänster för befintlig kärnkraft till att även utveckla nya reaktorprojekt. Med affären så tar Kärnfall Nexts grundare även plats i Studsviks koncernledning.

Studsvik har i decennier haft en global roll inom den tekniska infrastrukturen kring kärnkraft. Bolaget levererar bland annat bränsle- och materialprovning, analysprogramvara för reaktorer samt tjänster inom hantering av radioaktivt avfall till reaktoroperatörer och teknikutvecklare världen över.

Bolagets unika ställning i den nukleära industrin går tillbaka till den svenska kärnkraftens tidiga utveckling. Sverige utvecklade unika laboratorier och tekniska kompetens, dessa verksamheter kommersialiserades senare i stället för att stanna i statlig regi. Idag driver Studsvik en av världens få privatägda miljöer för kärnteknisk forskning och utveckling, och arbetar med reaktoroperatörer, teknikutvecklare och forskningsorganisationer inom den globala kärnkraftsindustrin.

Genom köpet av Kärnfull Next breddar Studsvik nu sin verksamhet till utveckling av nya reaktorprojekt. Kärnfull Next arbetar teknikneutralt med utveckling av projekt för små modulära reaktorer, SMR, och har byggt relationer med reaktorleverantörer, kommuner, investerare och beslutsfattare i takt med att Sverige förbereder sig för en ny generation kärnkraftsprojekt.

Vad Studsvik betalar

Studsvik betalar 6,5 miljoner euro för Kärnfull Next på kassa- och skuldfri basis, till vilket det etappvis kan tillkomma ytterligare 2 miljoner euro fram till 2029. Därutöver finns prestationsbaserade tilläggsköpeskillingar på upp till cirka 14 miljoner euro, kopplade till framgångsrik utveckling och försäljning av projektbolag.

Fortsätt läsa

Guldcentralen

Aktier

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära