Nyheter
Vad guldets uppgång egentligen betyder för världen
Guldpriset har nyligen nått rekordnivåer, över 4 000 dollar per uns. Denna uppgång är inte bara ett resultat av spekulation, utan speglar djupare förändringar i den globala ekonomin. Bloomberg analyserar hur detta hänger samman med minskad tillit till dollarn, geopolitisk oro och förändrade investeringsmönster.
Guldets roll som säker tillgång har stärkts i takt med att förtroendet för den amerikanska centralbanken minskat. Osäkerhet kring Federal Reserves oberoende, inflationens utveckling och USA:s ekonomiska stabilitet har fått investerare att söka alternativ till fiatvalutor. Donald Trumps handelskrig har också bidragit till att underminera dollarns status som global reservvaluta.
Samtidigt ökar den geopolitiska spänningen, särskilt mellan USA och Kina. Kapitalflykt från Kina, driven av oro för övertryckta valutor och instabilitet i det finansiella systemet, har lett till ökad efterfrågan på guld. Även kryptovalutor som bitcoin stiger i värde, vilket tyder på ett bredare skifte mot hårda tillgångar.
Bloomberg lyfter fram att derivatmarknaden för guld visar tecken på spekulativ överhettning. Positioneringsdata och avvikelser i terminskurvor tyder på att investerare roterar bort från aktier och obligationer till guld. ETF-flöden och CFTC-statistik bekräftar denna trend.
En annan aspekt är att de superrika nu köper upp alla tillgångsslag – aktier, fastigheter, statsobligationer och guld – vilket bryter mot traditionella investeringslogiker där vissa tillgångar fungerar som motvikt till andra. Detta tyder på att marknaden är ur balans och att kapitalfördelningen är skev.
Sammanfattningsvis är guldets prisrally ett tecken på en värld i ekonomisk omkalibrering. Det signalerar misstro mot fiatvalutor, oro för geopolitisk instabilitet och ett skifte i hur investerare ser på risk och trygghet.
Nyheter
Hafnium, den sällsynta råvaran det är brist på
Hafnium är en sällsynt råvara som används både inom kärnkraft och halvledarproduktion. Priset har på senare år rusat upp över 400 procent. I nedanstående intervju med EFN berättar Tony Sage, vd på Crictical Metals Corp, om metallen.
Grundämnet Hafnium har fått sitt namn från Hafnia, vilket är det latinska namnet på den danska huvudstaden Köpenhamn.

Nyheter
Forsmark når historisk milstolpe, 1000 TWh producerad el
Under Allhelgonahelgen nådde Forsmarks kärnkraftverk den historiska milstolpen 1000 terawattimmar (TWh) producerad el. Det motsvarar hela Sveriges totala elbehov under drygt sju år.
”Forsmark är Sveriges största elproducent och kommer nu att kvala in bland en utvald skara kärnkraftverk i världen som nått den historiska milstolpen 1000 TWh producerad el sedan start. Jag är stolt över att leda en organisation som arbetar hårt för att förse Sverige med fossilfri el – dygnet runt, året runt”, säger Forsmarks vd Jerry Westerstedt.
Effekthöjningar under åren
Det har gjorts ett antal effekthöjningar på Forsmark tre reaktorer genom åren. De senaste gjordes på Forsmark 1 och Forsmark 2, där Forsmark 1 genomförde en effekthöjning med 100 megawatt under 2024 – 2025 och effekten på Forsmark 2 höjdes med 120 megawatt under 2013, i syfte att möta framtida elbehov. Utöver det har verkningsgraden höjts genom åren i samband med att komponenter i anläggningarna bytts ut.
Historik
Forsmark har tre reaktorer som startade kommersiell drift 1980 (Forsmark 1), 1981 (Forsmark 2) och Forsmark 3 (1985). Forsmark 1 har en elektrisk effekt på 1103 MW, Forsmark 2 på 1121 MW och Forsmark 3 på 1172 MW. Forsmark kvalar nu in bland en utvald skara kärnkraftverk runt om i världen som nått den historiska milstolpen 1000 TWh producerad el sedan start. Vid en jämförelse med övriga kärnkraftverk i världen hamnar Forsmark på plats 13 med att nå 1000 TWh, enligt tillgänglig statistik från Internationella Atomenergiorganet, IAEA. Detta trots att Forsmark bara har tre reaktorer och många andra som har hamnar före i listan har fler reaktorer i drift. Tillgängligheten för Forsmarks kärnkraftverks alla tre reaktorer har sammantaget legat på i genomsnitt 87 procent sedan starten på 80-talet, en siffra som är betydligt över de 75% som var planeringsförutsättningen när verket byggdes och en normalsiffra i världen då. Tillgängligheten har varierat över åren för anläggningens tre reaktorer, beroende på bland annat längden på de årliga underhållsavställningarna, då man också byter bränsle i härden, samt moderniseringar i anläggningarna.
Ringhals kom före
Ringhals kärnkraftverk nådde milstolpen 1000 TWh i mars 2025. Ringhals producerade tidigare med fyra reaktorer, men sedan 2020 har Ringhals två reaktorer i drift, efter att Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Vänsterpartiet valde att avveckla kärnkraft.
Nyheter
Vädret kan avgöra vinterns elpriser
Under oktober har skillnaden mellan vad svenska elkunder betalat för sin el varierat kraftigt beroende av var i landet man bor och vilken kraftproduktion som finns i området. Vattenkraftspotentialen i norr ligger på normala nivåer liksom vindkraften. När kärnkraften successivt återgår till full produktion under november stärks elförsörjningen, vilket kan få en dämpande effekt på elpriserna i södra Sverige.

Månadsmedelpriset för oktober på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 156,67 öre/kWh i södra Sverige och 30,42 öre/kWh i norra Sverige. I och med att spotprisets månadsmedel blev över 150 öre/kWh i elområde 4 aktiverar regeringen elstödet.
Begränsningar i möjligheten att överföra el från norra till södra Sverige bidrar till de stora regionala skillnaderna. I södra Sverige är kopplingen till den europeiska elmarknaden större, vilket gör att europeiska gas- och elpriser får större genomslag.
– Oktober visar tydligt hur väderberoende elmarknaden är. Medan priserna i tre av elområdena, 1, 2 och 3 har sjunkit något så har elpriset i elområde 4 fortsatt att stiga. Delvis beror det på mindre kärn- och vattenkraft i Norden just nu, men närheten till kontinenten, där gaspriset stigit markant, spelar stor roll eftersom elmarknaden är sammankopplad. Även tyska fenomenet Dunkelflaute märks vilket innebär att när det är både mörkt och vindstilla produceras ingen fossilfri el från sol och vind, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning.
Den ökade nederbörden under hösten har förbättrat förutsättningarna för vattenkraften och minskat underskottet i den hydrologiska balansen (det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin), även om vattenläget fortsatt är ansträngt, särskilt i södra Norge. Mot slutet av november väntas alla kärnkraftsreaktorer vara igång och kan därmed dämpa elpriserna under uppvärmningssäsongen. Det väntas normalt men varierad vind under månaden.
| Medelspotpris | Elområde 1, Norra Sverige | Elområde 2, Norra Mellansverige | Elområde 3, Södra Mellansverige | Elområde 4, Södra Sverige |
| Oktober 2026 | 30,42 öre/kWh | 36,50 öre/kWh | 82,02 öre/kWh | 156,67 öre/kWh |
| Oktober 2025 | 14,21 öre/kWh | 13,47 öre/kWh | 62,81 öre/kWh | 71,25 öre/kWh |
-
Analys4 veckor sedanThe Trump diesel charade
-
Nyheter2 veckor sedanDe extremt stora prisskillnaderna på naturgas – USA badar i billig energi
-
Nyheter1 vecka sedanTyskland har skrivit ett importavtal på 1 miljon ton LNG per år under 20 år från Kanadas kommande exportterminal
-
Analys2 veckor sedanOil on edge with fear of new attacks on Iran after US midterm elections
-
Nyheter1 vecka sedanForsmark når historisk milstolpe, 1000 TWh producerad el
-
Analys1 vecka sedanNew attacks on Iran will lead to nowhere and the cost would be high
-
Nyheter1 vecka sedanVädret kan avgöra vinterns elpriser
-
Nyheter1 dag sedanHafnium, den sällsynta råvaran det är brist på

