Nyheter
ICE lanserar globalt terminskontrakt för handel i bomull

Redan under våren 2014 skrev vi om att ICE hade för avsikt att starta handel med global bomull. Handeln kommer nu att inledas på Intercontinental Exchange den 2 november 2015, ett år senare än planerat.
Det nuvarande bomullskontraktet har sedan 1870 fungerat som benchmark i den globala bomullshandeln, trots att prissättningen endast avser bomull odlad i USA. Medlemmarna i två stora branschgrupper, American Cotton Shippers Association och Liverpoolbaserade International Cotton Association, har efter många års diskussioner kommit överens om regler för ursprung och vilka leveranspunkter som skall accepteras för det nya terminskontraktet.
Bomullshandeln har periodvis varit rörig eftersom det ibland varit svårt för de företag som handlar bomull på termin att kunna leverera bomullsbalar av en sådan kvalité som den amerikanska börsen godkänner. I början av 2011 nådde de registrerade priserna över 2 dollar per pound mitt under en bomullsbrist, vilket ledde till förluster, fel och stämningar som fortfarande kastar en skugga över branschen.
Genom att acceptera bomull från olika platser på jorden hoppas råvaruhandlarna att undvika utbudsstörningar och istället skapa en bättre genomlysning av bomullspriserna på den globala marknaden. Enligt ICE kommer bomull från Australien, Brasilien, Indien, USA, Benin, Burkina Faso, Kamerun, Elfenbenskusten och Mali att kunna användas för leverans mot det nya världskontraktet. Alla dessa länder är nettoexportörer av bomull.
Bakgrund
Bomull har historiskt sett haft en stor betydelse för den globala textilindustrin, men under det senaste decenniet har marknaden sett en märkbar förändring i fråga om såväl produktion som export. Skördeåret 2003/2004 svarade USA för 19 procent av den globala bomullsproduktionen och 41 procent av den totala bomullsexporten världen över. Tio år senare, skördeåret 2013/2014 hade USAs andel sjunkit till 11 procent av den globala produktionen och 27 procent av världens bomullsexport, en nedgång som världens bomullshandlare har noterat.
I samband med att den amerikanska bomullen fått en mindre betydelse för den globala handeln har fler och fler av de företag som köper bomull för sin verksamhet framfört önskemål om ett terminskontrakt som fungerar som ett riktmärke för det globala bomullspriset, inte enbart för den bomull som odlas i USA. Råvarubörsen ICE har lyssnat till dessa aktörer och har nu infört ett internationellt bomullskontrakt med leveranspunkter på flera ställen världen över som återspeglar den globala karaktären hos dagens bomullsmarknad och kommer att öka möjligheterna för bomullsmarknadsaktörerna att säkra sina priser och leveranser på en global marknad. Det nya kontraktet representerar 73 procent av världens bomullsexport.
CFA representerar Benin, Burkina Faso, Kamerun, Elfenbenskusten och Mali
De olika bomullskontrakten kommer att handlas parallellt på börserna
Det nya terminskontraktet kommer att handlas parallellt med ICEs Cotton No. 2 Futures Contract. ICE har historiskt sett lyssnat på marknaden och förstått hur handelns behov förändras. Genom införandet av det nya kontraktet kan denna råvarubörs nu erbjuda sina kunder att prissäkra sig lokalt med Cotton No. 2, men också globalt med det nya kontraktet som kommer handlas under namnet WCT.
Det nya terminskontraktet
Baserat på input från marknadsaktörerna, inklusive American Cotton Shippers Association (ACSA) och International Cotton Association (ICA), kommer det nya bomullskontraktet WCT inkludera följande avtalsvillkor
- Fysisk leverans vid kontraktets förfallomånad
- Leverans av bomull kommer att tillåtas att ske med bomull som har sitt ursprung från flera länder/regioner, däribland Brasilien, Australien, USA, Indien och Västafrika
- Leverans kommer att kunna ske i såväl USA, Australien som vid flera asiatiska lagerhus
Ännu så länge saknas leveranspunkter i Brasilien, Indien och Afrika, tre länder/regioner som har en stor produktion av bomull.
Nyheter
USA ska införa 50 procent tull på koppar

USA:s president Donald Trump har precis meddelat att landet ska införa en tull på 50 procent på basmetallen koppar. Priset på råvarubörsen i USA stiger omgående med 10 procent.
USA har viss inhemsk produktion av koppar, men den inhemska efterfrågan överstiger produktionen. Därför måste landet importera koppar för att täcka behovet, särskilt för användning inom elnät, elektronik, byggindustri och fordonssektorn. De största exportörerna till USA är Chile, Kanada, Mexiko och Peru.
När tullar av denna typ införs uppstår prisskillnader i världen. Handlar man koppar på börsen är det därför viktigt att veta vilken börs man handlar på eller om man använder certifikat så är det viktigt att veta vilka underliggande värdepapper de följer.
Sedan är det som alltid med Trump, begreppet är som bekant TACO, Trump Always Chickens Out. Man ska alltså inte ta några definitiva stora beslut baserat på vad han säger. Saker och ting kan ändra sig från dag till dag.
Nyheter
Ryska staten siktar på att konfiskera en av landets största guldproducenter

En våg av panik sprider sig bland Moskvas elit sedan Vladimir Putins regim inlett en dramatisk offensiv för att beslagta tillgångarna hos Konstantin Strukov – en av Rysslands rikaste affärsmän och ägare till landets största guldgruvföretag, Yuzhuralzoloto. Åtgärden ses som ett tydligt tecken på hur långt Kreml är villigt att gå för att säkra ekonomiska resurser i takt med att kostnaderna för kriget i Ukraina stiger.
Strukovs förmögenhet, som uppskattas till över 3,5 miljarder dollar, byggdes upp under decennier i nära relation med maktens centrum i Ryssland. Men den 5 juli stoppades hans privatjet från att lyfta mot Turkiet. Enligt flera ryska medier deltog den federala säkerhetstjänsten FSB i ingripandet, och Strukovs pass beslagtogs. Händelsen ska vara kopplad till en omfattande rättsprocess där åklagare kräver att hela hans företagsimperium förverkas – med hänvisning till påstådd korruption och användning av skalbolag och familjemedlemmar för att dölja tillgångar.
Företaget själva förnekar att något inträffat och kallar rapporteringen för desinformation. De hävdar att Strukov befann sig i Moskva hela tiden. Trots det bekräftar rättsdokument att både han och hans familj förbjudits att lämna landet, och att myndigheterna snabbt verkställt beslutet.
Det som nu sker är en del av ett större mönster i ett Ryssland präglat av krigsekonomi: staten tar tillbaka kontrollen över strategiska sektorer som guld, olja och försvarsindustri – industrier som nu allt mer mobiliseras för att finansiera och stödja krigsinsatsen. Intressant nog handlar det inte om att Strukov ska ha varit illojal mot regimen – tvärtom har han varit en lojal allierad, med politiska uppdrag knutna till Putins parti. Men lojalitet räcker inte längre som skydd.
Medan tidigare utrensningar ofta riktade sig mot krigskritiker eller de som flydde landet, drivs dagens tillgångsövertaganden av något mer fundamentalt: ekonomisk nöd. De växande sanktionerna har nästan helt strypt inflödet av utländskt kapital. Statens oljeintäkter minskar och budgetunderskotten växer. Putins lösning är att vända sig inåt – till de oligarker han själv lyfte fram – för att fylla statskassan.
Det här är inte ett enskilt fall. På senare tid har flera framstående affärspersoner hamnat i plötsliga rättsliga tvister, omkommit under mystiska omständigheter eller sett sina bolag tas över av staten. Den oskrivna överenskommelsen som länge gällde i Putins Ryssland – rikedom i utbyte mot lojalitet – håller på att kollapsa.
Den 8 juli väntar en rättsförhandling som kan avgöra framtiden för Strukovs affärsimperium. Men budskapet till Rysslands näringslivselit är redan tydligt: ingen är för rik, för lojal eller för nära den politiska makten för att gå säker. I ett Ryssland där kriget kräver allt större uppoffringar riskerar oligarker att snabbt förvandlas till måltavlor.
Nyheter
Hur säkrar vi Sveriges tillgång till kritiska metaller och mineral i en ny geopolitisk verklighet?

När världsläget förändras ställs Europas beroende av metaller och mineral på sin spets. Geopolitiska spänningar, handelskonflikter och ett mer oförutsägbart USA gör att vi inte längre kan ta gamla allianser för givna. Samtidigt kontrolleras en stor del av de kritiska råvarorna vi är beroende av av andra makter – inte minst Kina. Vad händer med Sveriges industriella förmåga i ett läge där importen stryps? Hur påverkas försvarsindustrin av Kinas exportrestriktioner? Är EU:s nya råvarupolitik tillräcklig för att minska sårbarheten – eller krävs ytterligare statliga insatser och beredskapslagring? Svemin anordnade den 25 juni ett seminarium som bestod av bestod av deltagare från myndigheter, politik och industri. Man diskuterar Sveriges och EU:s strategiska vägval i en ny global verklighet – och vad som krävs för att säkra tillgången till metaller när vi behöver dem som mest.
-
Nyheter4 veckor sedan
Uppgången i oljepriset planade ut under helgen
-
Nyheter3 veckor sedan
Mahvie Minerals växlar spår – satsar fullt ut på guld
-
Nyheter4 veckor sedan
Låga elpriser i sommar – men mellersta Sverige får en ökning
-
Nyheter2 veckor sedan
Oljan, guldet och marknadens oroande tystnad
-
Nyheter2 veckor sedan
Jonas Lindvall är tillbaka med ett nytt oljebolag, Perthro, som ska börsnoteras
-
Analys4 veckor sedan
Very relaxed at USD 75/b. Risk barometer will likely fluctuate to higher levels with Brent into the 80ies or higher coming 2-3 weeks
-
Analys3 veckor sedan
A muted price reaction. Market looks relaxed, but it is still on edge waiting for what Iran will do
-
Nyheter2 veckor sedan
Domstolen ger klartecken till Lappland Guldprospektering