Nyheter
Potatis, den största knölen på råvarumarknaden
Näst efter råvaror som vete, ris och majs är potatis en av världens viktigaste grödor.
Potatis är världens femte största agrara produkt och den mest odlade rotsaken i världen, bland annat som en följd av dess höga näringsvärde. Vidare är denna lilla knöl rik på kolhydrater och innehåller även proteiner, fosfor, mineraler som kalcium och kalium och vitaminer som vitamin A och vitamin C. Även ration mellan proteiner och kalorier är hög, och den kan höjas ytterligare genom tillagning. Om potatis kokas ökar proteinhalten och dess kalciumhalt fördubblas nästan. Potatis konsumeras globalt som en grönsak och i olika former till exempel som stärkelse, mjöl, alkohol, dextrin och som boskapsfoder.
Potatisen är en högavkastande gröda som odlas i mer än 150 länder välden över och som regelbundet äts av mer än en miljard människor. De tio största producenterna i världen är Kina, Ryssland, USA, Ukraina, Polen, Tyskland, Vitryssland, Nederländerna och Frankrike, vilka tillsammans svarar för cirka 70 procent av den totala produktionen.
Det kan noteras att Europa står för den största konsumtionen per capita, följt av Nordamerika och Latinamerika.
Handel i potatisterminer
Terminskontrakt avseende potatis handlades tidigare på New York Mercantile Exchange där ”runda vita potatisar” var den enda grönsaken som handlades. I New York hade emellertid NYMEX en rad problem med just handeln i potatis under 1970-talet. Under 1976 uppdagades det att det saknades nästan 50 miljarder pounds potatis i lagren jämfört med den öppna volymen, något som orsakade tvister mellan producenter, medlemmar på NYMEX och börsens tillsynsmyndigheter. I ett slag sjönk volymerna i potatishandeln med 45 procent jämfört med 1975 samtidigt som priset på ett börsmedlemskap föll från 47.000 USD ned till 5.000 USD.
Trots att NYMEX såg över handeln med potatis så slog en annan kris till bara tre år senare när det visade sig att lagren för leverans i mars 1979 inte klarade av inspektionen vilket fick börsen att stänga handeln i potatis. 1987 avnoterades all handel i potatis på NYMEX som emellertid införde en uppdaterad version av detta kontrakt 1996.
Kontraktsspecifikationer
I dag finns det två stycken olika typer av terminskontrakt som handlas i Europa, på den pan-europeiska börsen EUREX, European Processing Potato Futures som handlas under akronymen FEPP samt London Potato Futures som handlas under kortnamnet FW. Nedan har vi beskrivit handeln i European Processing Potato Futures.
Båda dessa terminskontrakt prissätts i EUR per 100 kilo.
Lot size
25 ton, motsvarande 250 quintals med en godkänd avvikelse om +/- 2 %.
Trading Hours
09:50-16:00 CET.
Settlement
Det sker ingen leverans av potatis, alla terminskontrakt avräknas kontant varvid avräkning sker på den första börsdagen som följer den slutliga settlementdagen.
Tick size
Priset sätts i punkter, med en decimal vilket gör att 0,1 punkter motsvarar 25 EUR per kontrakt.
Kontraktsmånader
Vid varje enskilt tillfälle finns det terminskontrakt som sträcker sig två år, motsvarande tjugofyra månader, framåt i tiden. Handel sker i terminer för lösen under månaderna april, juni och november.
Sista handelsdagen och slutlig settlement
Den sista handelsdagen är den börsdag som föregår den slutliga settlementdagen. Slutavräkningsdagen i månaderna april och november är den sista fredagen i månaden, givet att detta är en börsdag, i annat fall så sker slutavräkningen den närmaste dagen innan denna fredag.
Slutavräkningsdagen i juni är den första fredagen i månaden, givet att detta är en börsdag, i annat fall så sker slutavräkningen den närmaste dagen innan denna fredag.
Handeln i terminskontrakt avseende European Processing Potato Futures upphör klockan 16.00 CET den sista handelsdagen.
Dagligt settlementpris
Det dagliga avräkningspriset för frontmånaden beräknas av det volymvägda genomsnittet av priserna på alla transaktioner under minuten innan stängningen 16:00 CET (referenspunkt), förutsatt att mer än fem avslut har gjorts inom denna period.
För de återstående förfallomånader, är det dagliga avräkningspriset för ett kontrakt baserat på den genomsnittliga bid ask spridningen i orderboken.
Slutligt settlementpris
Stängningskursen, tillika det slutgiltiga settlementpriset sätts av Eurex på den slutliga settlementdagen, baserat på värdet av Eurex European Processing Potato Index klockan 09.30 CET.
Nyheter
Vad den stora uppgången i guldpriset säger om Kina
Under 2024 har guldpriset nått rekordnivåer, delvis på grund av ökad efterfrågan från både centralbanker och konsumenter, särskilt i Kina. Kinas centralbank har köpt stora mängder guld för att diversifiera sina reserver från amerikanska dollar, mot bakgrund av ökade spänningar med USA och oro för potentiella sanktioner. Samtidigt har kinesiska konsumenter, pressade av en svag ekonomi och en krisdrabbad fastighetsmarknad, sökt guld som en trygg investering och symbol för rikedom.
Denna efterfrågan har drivit upp priserna, vilket i sin tur har lett till en mättnad på marknaden för guldsmycken i Kina, där försäljningen minskade kraftigt under hösten 2024. Även om guldpriset förblir nära rekordnivåer, har detta lett till att investerare i allt högre grad köper fysiska guldtackor och mynt, trots kostnader för förvaring.
Framtiden för guldpriserna påverkas av globala osäkerheter, inklusive potentiella amerikanska tullar mot Kina under Trumps nya administration och fortsatta geopolitiska spänningar. Guld förblir en attraktiv tillgång i tider av ekonomisk instabilitet och oro.
Nyheter
Ingen vill bygga vindkraft till havs i Danmark
Idag gick tidsfristen för att lägga bud på rättigheterna att bygga vindkraft till havs i Danmark ut. Det handlade om de första 3 GW av totalt 6 GW i Nordsjön, där vinnarna har rätt att bygga upp till totalt 10 GW. Den danska energimyndigheten fick inte ett enda bud för något av de tre delområdena (North Sea I A1, A2 and A3). Danmark har idag 2,7 GW havsvindkraft.
Ministern för energi nu bett Energimyndigheten att inleda en dialog med marknaden för att identifiera varför inga bud har lämnats in.
Danska elkonsumenter har tidigare betalat för den instabilitet som de danska elbolagen orsakar med sin vindkraft. Tidigare i år infördes att elbolagen själva måste betala för kostnaderna de orsakar.
Nyheter
Supercykel för skog och skogsägare
Den svenska marknaden för skogsråvara är i en supercykel. Det innebär goda utsikter för skogsägare, enligt Handelsbankens nya Skogsrapport.
”Råvaror generellt och skogsråvaror i synnerhet är väl positionerade för en fortsatt återhämtning under 2025”, säger Christian Kopfer, aktieanalytiker för skog och råvaror Handelsbanken.
Den svenska marknaden för skogsråvara är gynnsam för skogsägare. Handelsbankens experter bedömer att råvaror generellt är tillbaka efter de senaste årens berg-och dalbana.
”Råvaror är väl positionerade för en någorlunda normal konjunkturell återhämtning i slutet av första halvåret 2025”, säger Christian Kopfer.
Stora prisskillnader på skogsmark
Efter en prisnedgång på skogsmark, framför allt i norra Sverige, är prisskillnaderna stora inom landet. Enligt fastighetskonsultföretaget Svefas statistik rapporterades begränsade nedgångar inom flera län, och faktiska prisuppgångar i Östergötland, Kalmar, Södermanland och Stockholm.
”Vi bedömer att skogsmarkspriserna kommer att stiga generellt nästa år, eftersom vi nu befinner oss i ett lägre ränteläge samtidigt som efterfrågan överstiger utbudet på skogsråvara under en lång tid framöver”, säger Jesper Forsman, segmentsansvarig skog i Handelsbanken.
Allt som allt räknar Handelsbankens experter med att svensk skogsmark som helhet kommer stiga i värde igen under 2025.
Nya intäktsmöjligheter för skogsägare
Exakt hur nya policyinitiativ i EU och på global nivå kommer påverka hur skogen brukas i framtiden är fortfarande osäkert, där nationella beslut kring implementering har stor inverkan på effekter. Sammantaget görs ändå bedömningen att det blir svårt att öka avverkningsnivåer framöver om Sverige ska leverera på sina miljö- och klimatåtaganden. Hur regelverken kommer att påverka skogsägare beror bland annat på eventuell ersättning för koldioxidinlagring eller skydd av mark. Ett ökat fokus på skogens klimat-och miljörelaterade fördelar kan skapa nya möjliga intäkter, utöver inkomster från försäljning av virke.
I Sverige är marknader för kolkrediter och biokrediter i sin linda, även om det pågår arbete med att utveckla standarder för att främja marknadernas effektivitet och trovärdighet.
”Marknader för både kolkrediter och biokrediter ser ut att kunna växa framöver och skapa nya möjligheter för den som äger skog”, säger Josefin Johansson, hållbarhetsanalytiker på Handelsbanken.
Efterfrågan på skogsindustriella produkter ökar 2025
En normal konjunkturell återhämtning väntas för skogsindustriella produkter, som till exempel pappersmassa. Andra varor, exempelvis sågade trävaror och förpackningsmaterial, har varit betydligt senare ut ur startblocken.
”Vi förväntar oss att den underliggande efterfrågan på till exempel sågade trävaror och förpackningsmaterial också kommer förbättras generellt under nästa år”, säger Christian Kopfer.
-
Analys4 veckor sedan
Crude oil comment: Iran’s silence hints at a new geopolitical reality
-
Nyheter4 veckor sedan
Michel Rufli förklarar vad som händer på guldmarknaden
-
Nyheter4 veckor sedan
Tredje staden i Finland som satsar på kärnenergiproducerad fjärrvärme med världens enklaste reaktor
-
Nyheter3 veckor sedan
Guldpriset kommer stå i 3000 USD i slutet av 2025
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: Mixed U.S. data skews bearish – prices respond accordingly
-
Analys4 veckor sedan
Crude oil comment: Fundamentals back in focus, with OPEC+ strategy crucial for price direction
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: Europe’s largest oil field halted – driving prices higher
-
Nyheter4 veckor sedan
Silverpriset kan bara gå upp