Nyheter
Chicago-börsen tvingades upphöra med terminshandeln på råg
Under andra världskriget, under perioden från december 1942 och ett par år framåt, var aktiviteten i handelsgropen för terminer på sädesslag på Chicago Board of Trade minst sagt frenetisk. Handeln här var annars inte den mest aktiva. Nu fick handlarna vara i hetluften minst sagt varje dag, precis som fem år tidigare, 1937, då den Illinoisbaserade sädeshandlaren Cargill Grain Co försökte sig på en corner i majs. Nu steg aktiviteten på grund av ett påstått försök om att ta över kommande rågskördar. Som vanligt vid sådana tillfällen, hävde kontrahenterna ur sig anklagelser mot varandra, som genast möttes av motanklagelser som båda två antydde inblandning från myndigheter och politiker.
Vad som hände var, att i december 1942 började General Foods Corp, och deras Daniel F. Rice & Co att köpa massiva mängder terminer på råg. General Foods, som normalt använder lite råg, sade sig ha en plan att använda sig av rågbaserade produkter i stället för majssirap. I maj 1944 kontrollerade General Foods, mäklarfirman Daniel F. Rice & Co och ett tjugotal av dennes kunder 11,8 miljoner bushels råg, motsvarande 89 procent av rågskörden. Andra spekulanter insåg snart att en så kallad corner var i vardande, och de strömmade in på marknaden med stora mängder av kontanter och handelsgropen för råg kokade av förväntningar. Resultatet blev att detta sädesslag steg kraftigt i pris, till 1,53 ¼ USD per bushel. Den oroliga styrelsen för Chicago Board of Trade fick under tiden Metcalf, vice VD för den största köparen, General Foods, att lova att General Foods inte skulle köpa något mer råg utan deras medgivande.
Kort därefter anlitade General Foods Chicago mäklarfirman Daniel F. Rice & Co, för att sälja den råg som företaget hade köpt.
Istället köpte Rice under maj 1944 rågterminer för sig själv och 23 av sina kunder. Metcalf adderade till denna short squeeze, han förvärvade själv terminskontrakt som gav honom rätten att köpa 125.000 bushels råg. Senare tvingades han av General Foods att avgå på grund av sitt spekulationsförsök.
I april 1944 verkade planen vattentät. General Foods, Rice och deras kohorter hade terminskontrakt som gav dem rätten att kräva leverans av 5,7 miljoner bushels råg, betydligt fler än de 4,2 miljoner som fanns i lager hos Chicago Board of Trade. Spekulanter som hade sålt råg kort, dvs spekulerat i att priset skulle sjunka innan de var tvungna att leverera, rusade nu in för att stänga sina positioner. De var tvungna att hitta råg eller betala för sina misstag.
Terminerna hade stigit från 64 ¼ cent per bushel till 1,32 $ 5 / 8. Två år senare, steg rågpriset ytterligare till 2,86 USD, men General Foods hade då sålt ut med en slutlig förlust om 210.000 USD.
Råvaruhandlarnas enda hopp var att få tag på råg i Winnipeg. Rice & Co och General Foods försökte hastigt täppa till kanalen till rågmarknaden i Winnipeg, men en av de aktörer som var korta i råg i Chicago var den Illinoisbaserade sädeshandlaren Cargill Grain Co, som varit med förr. Cargill Grain Co lyckades få fram Winnipeg-råg i en sådan omfattning att det järngrepp som fanns på Chicago Board of Trade lossnade helt.
En av dem som hamnade mest fel i sina positioner med förluster på mer än 800.000 USD, var den Wien-födda Bernhard Rosee, en kosmopolitisk gentleman som hade varit aktiv på råvarubörser i Liverpool, Paris, Rotterdam, Bukarest, Winnipeg och New York.
Rosees berättelse nådde slutligen fram till politikern Frank Bateman Keefe, som genast krävde att kongressen skulle utreda handeln med råg. Den frågan han ansåg var allra viktigast att få svar på var
Varför bidrog Commodity Credit Corp till att upprätthålla cornern i råg genom att köpa mellan fyra och fem miljoner bushels råg i mars 1943 till priser mellan 1,18 ½ och 1,29 USD per bushel. Vid samma tidpunkt var det möjligt att köpa råg från Argentina som höll minst samma kvalité till halva priset – 0,64 USD per bushel.
De svar som politikern Keefe fick antydde att såväl myndigheter, kongressledamöter, senatorer och en rad olika affärsmän var inblandade. Det visade sig sedan att även mäklare på råvarubörsen, Chicago Board of Trade, varit involverade i detta. Keefe åkte till Chicago för att undersöka vad det var som hade hänt och redan efter en vecka hade han identifierat ännu en aktör av betydelse, flygplansbyggaren Glenn L. Martin. Denne anklagades av det amerikanska jordbruksverket för att tillsammans med sin mäklare ha brutit mot en regeringsförordning som begränsade mängden rågterminer en individ kan handla dagligen till 2 miljoner bushels. Glenn Martins mäklare hade handlat 3.000.000 bushels.
I ett senkommet försök att få kontroll på handeln i rågterminer bestämde sig Chicago Board of Trade för att höja marginalkraven ordentligt, de förbjöd alla aktörer att köpa terminer för leverans av råg i juli 1944, med undantag för att stänga korta positioner. Effekten blev att priset på råg föll kraftigt – i en vecka – till dess att det kom ut en rapport från det amerikanska jordbruksverket som visade på att den kommande rågskörden skulle bli katastrofalt dålig vilket fick priset att skjuta i höjden igen.
Det var i denna veva som det amerikanska jordbruksverket skred till verket. Efter deras undersökning var klar kunde de konstatera att General Foods Corp, Daniel F. Rice och Co och fyra medlemmar av Chicago Board of Trade hade försökt ta över marknaden i råg. Det ledde till en rättegång och ett stopp för handeln med terminer på råg under ett år.
Nyheter
Ökat intresse för oljeterminer i Mellanöstern

Dubai Mercantile Exchange (DME), den främsta internationella energiterminsbörsen i Mellanöstern, noterade en ökning med 18 procent i fysiska leveranser jämfört med föregående år, tillsammans med en femtonprocentig ökning av handelsvolymer, under första halvåret 2023, jämfört med samma period förra året.
DME Oman-kontraktet fortsatte att attrahera ett brett spektrum av deltagare från hela världen, vilket understryker dess status som det främsta råoljeriktmärket i East of Suez-marknaden. DME Omans frontmånadshandelsvolymer har ökat från 361 miljoner fat under de första sex månaderna 2022 till 415 miljoner fat för samma period 2023. Den fysiska leveransvolymen nådde 106 miljoner fat från mars till augusti 2023 jämfört med 90 miljoner fat för samma period 2022.
Nyheter
Kan oljepriset nå 100 dollar per fat?

Det internationella råoljepriset har stigit med mer än 10 procent efter att oljeproducenterna Saudiarabien och Ryssland förlängt sina frivilliga produktionsminskningar på sammanlagt 1,3 miljoner fat per dag (bpd) till slutet av året.
Priset på Brent-terminer steg till på 94,63 dollar under veckan som slutade den 15 september, det högsta sedan november 2022. Oljepriset är också på väg mot sin största kvartalsvisa ökning sedan Rysslands invasion av Ukraina under första kvartalet 2022, enligt nyhetsbyrån Reuters.
Olja förväntas handlas högre och kan nå över 95 dollar, men marknadsanalytiker tror att priser som över 100 dollar är tveksamma. ”Marknaderna fruktar att denna trend kan stimulera till en ytterligare avkylning i den amerikanska ekonomin, vilket potentiellt kan minska efterfrågan på råolja”, säger mäklarföretaget Motilal Oswal.
USAs bränsleefterfrågan förväntas också svalna under de kommande månaderna, med slutet av den resetunga sommarsäsongen.
Tidigare den här månaden förlängde oljeproducenterna Saudiarabien och Ryssland sina frivilliga oljeproduktionsminskningar på sammanlagt 1,3 miljoner fat per dag (bpd) till slutet av december 2023. Dessa är ovanpå aprilsänkningarna som överenskommits av OPEC och dess allierade (OPEC+) som löper till slutet av 2024.
Även efter att ha tvivlat på oljepriser över 100 dollar, utesluter mäklarhus och marknadsanalytiker fortfarande inte möjligheten. ”Varje överraskande nedskärning av OPEC+ igen kan ge ytterligare positiv fart och pressa priserna högre över 100 dollar” sade den indiska råvarumäklaren Motilal Oswal.
Nyheter
Oljejättar drar sig ur prospekteringsprojekt i Mexiko

Oljejättarna Chevron och Repsol har slutat prospektera vid två offshoreblock i Mexikos territorialvatten eftersom tidigt arbete antydde att det inte finns tillräckligt med resurser för motivera en fortsatt prospektering av dessa offshoreblock.
De två företagen hade vunnit rättigheterna att utforska blocken vid ett anbud under Mexikos tidigare administration, rapporterade Reuters.
Chevron sade till den mexikanska energiregulatorn att dess arbete vid djupvattenblocket i delstaten Tabasco inte hade gett några lovande resultat. Repsol har aldrig genomfört något meningsfullt prospekteringsarbete vid det grundvattenblock som företaget hade vunnit, enligt den mexikanska kolvätekommissionen – branschtillsynsmyndigheten.
De två företagen är bara de senaste i en lista över utländska oljebolag som vunnit prospekteringsrättigheter och nu återlämnar dem, noterade Reuters i sin rapport. Listan inkluderar BP, Shell och TotalEnergies. Vissa företag har returnerat mer än ett block till den mexikanska staten.
Pena-Nieto-regeringen hade stora ambitioner om Mexikos oljeindustri och lutade sig hårt mot utländska supermajors för att gå i spetsen för en ökning av produktionen. Antalet faktiska upptäckter har emellertid varit mindre än vad den mexikanska regeringen och de utländska prospektörerna hoppats på.
En av dessa upptäckter går emellertid framåt. Trionfältet upptäcktes 2012 och fick nyligen ett sista klartecken från sina majoritetsaktieägare, Australiens Woodside Energy. Woodside äger 60 procent av Trionfältet, medan de återstående 40 procent ägs av Mexikos statliga oljebolag, Pemex. Pemex gick med Woodside in i projektet fem år efter upptäckten eftersom Woodside saknade resurser att utveckla Trion på egen hand.
Woodside förväntar sig en hög avkastning med en kort återbetalningstid på fyra år vid ett budgeterat oljepris om 70 dollar. De reserver som projektet kommer att utnyttja uppskattats till 479 miljoner fat oljeekvivalenter i olja och gas
Woodsides andel uppgår till 287 miljoner fat oljeekvivalenter. Enligt Pemex uppskattningar är Trions bruttoutvinningsbara reserver 485 miljoner fat oljeekvivalenter.
-
Nyheter2 veckor sedan
Africa Oil har fokus på offshore-tillgångar i Nigeria
-
Nyheter3 veckor sedan
EnQuest ska avnotera sina aktier från Nasdaq Stockholm
-
Nyheter3 veckor sedan
Kyawthuite – världens mest sällsynta mineral
-
Nyheter4 veckor sedan
Det svenska fusionsföretaget Novatron Fusion Group får ytterligare kraft med ny investering
-
Nyheter3 veckor sedan
Sveriges största elektrolysanläggning invigs idag
-
Nyheter4 veckor sedan
Kraftigt prisfall på el i höst
-
Nyheter4 veckor sedan
Det finns tillräckligt med koppar
-
Nyheter2 veckor sedan
Tre bra aktier inom olja och gas
Persson
28 juli, 2013 vid 03:12
Corners på råvarumarknaden verkar vara något återkommande bland stora investerare.