Följ oss

Nyheter

Chicago-börsen tvingades upphöra med terminshandeln på råg

Publicerat

den

Klassisk terminshandel på råvarorUnder andra världskriget, under perioden från december 1942 och ett par år framåt, var aktiviteten i handelsgropen för terminer på sädesslag på Chicago Board of Trade minst sagt frenetisk. Handeln här var annars inte den mest aktiva. Nu fick handlarna vara i hetluften minst sagt varje dag, precis som fem år tidigare, 1937, då den Illinoisbaserade sädeshandlaren Cargill Grain Co försökte sig på en corner i majs. Nu steg aktiviteten på grund av ett påstått försök om att ta över kommande rågskördar. Som vanligt vid sådana tillfällen, hävde kontrahenterna ur sig anklagelser mot varandra, som genast möttes av motanklagelser som båda två antydde inblandning från myndigheter och politiker.

Vad som hände var, att i december 1942 började General Foods Corp, och deras Daniel F. Rice & Co att köpa massiva mängder terminer på råg. General Foods, som normalt använder lite råg, sade sig ha en plan att använda sig av rågbaserade produkter i stället för majssirap. I maj 1944 kontrollerade General Foods, mäklarfirman Daniel F. Rice & Co och ett tjugotal av dennes kunder 11,8 miljoner bushels råg, motsvarande 89 procent av rågskörden. Andra spekulanter insåg snart att en så kallad corner var i vardande, och de strömmade in på marknaden med stora mängder av kontanter och handelsgropen för råg kokade av förväntningar. Resultatet blev att detta sädesslag steg kraftigt i pris, till 1,53 ¼ USD per bushel. Den oroliga styrelsen för Chicago Board of Trade fick under tiden Metcalf, vice VD för den största köparen, General Foods, att lova att General Foods inte skulle köpa något mer råg utan deras medgivande.

Kort därefter anlitade General Foods Chicago mäklarfirman Daniel F. Rice & Co, för att sälja den råg som företaget hade köpt.

Istället köpte Rice under maj 1944 rågterminer för sig själv och 23 av sina kunder. Metcalf adderade till denna short squeeze, han förvärvade själv terminskontrakt som gav honom rätten att köpa 125.000 bushels råg. Senare tvingades han av General Foods att avgå på grund av sitt spekulationsförsök.

I april 1944 verkade planen vattentät. General Foods, Rice och deras kohorter hade terminskontrakt som gav dem rätten att kräva leverans av 5,7 miljoner bushels råg, betydligt fler än de 4,2 miljoner som fanns i lager hos Chicago Board of Trade. Spekulanter som hade sålt råg kort, dvs spekulerat i att priset skulle sjunka innan de var tvungna att leverera, rusade nu in för att stänga sina positioner. De var tvungna att hitta råg eller betala för sina misstag.

Terminerna hade stigit från 64 ¼ cent per bushel till 1,32 $ 5 / 8. Två år senare, steg rågpriset ytterligare till 2,86 USD, men General Foods hade då sålt ut med en slutlig förlust om 210.000 USD.

Råvaruhandlarnas enda hopp var att få tag på råg i Winnipeg. Rice & Co och General Foods försökte hastigt täppa till kanalen till rågmarknaden i Winnipeg, men en av de aktörer som var korta i råg i Chicago var den Illinoisbaserade sädeshandlaren Cargill Grain Co, som varit med förr. Cargill Grain Co lyckades få fram Winnipeg-råg i en sådan omfattning att det järngrepp som fanns på Chicago Board of Trade lossnade helt.

Råvarumarknaden CBOT - Chicago Board of Trade

En av dem som hamnade mest fel i sina positioner med förluster på mer än 800.000 USD, var den Wien-födda Bernhard Rosee, en kosmopolitisk gentleman som hade varit aktiv på råvarubörser i Liverpool, Paris, Rotterdam, Bukarest, Winnipeg och New York.

Rosees berättelse nådde slutligen fram till politikern Frank Bateman Keefe, som genast krävde att kongressen skulle utreda handeln med råg. Den frågan han ansåg var allra viktigast att få svar på var

Varför bidrog Commodity Credit Corp till att upprätthålla cornern i råg genom att köpa mellan fyra och fem miljoner bushels råg i mars 1943 till priser mellan 1,18 ½ och 1,29 USD per bushel. Vid samma tidpunkt var det möjligt att köpa råg från Argentina som höll minst samma kvalité till halva priset – 0,64 USD per bushel.

De svar som politikern Keefe fick antydde att såväl myndigheter, kongressledamöter, senatorer och en rad olika affärsmän var inblandade. Det visade sig sedan att även mäklare på råvarubörsen, Chicago Board of Trade, varit involverade i detta. Keefe åkte till Chicago för att undersöka vad det var som hade hänt och redan efter en vecka hade han identifierat ännu en aktör av betydelse, flygplansbyggaren Glenn L. Martin. Denne anklagades av det amerikanska jordbruksverket för att tillsammans med sin mäklare ha brutit mot en regeringsförordning som begränsade mängden rågterminer en individ kan handla dagligen till 2 miljoner bushels. Glenn Martins mäklare hade handlat 3.000.000 bushels.

I ett senkommet försök att få kontroll på handeln i rågterminer bestämde sig Chicago Board of Trade för att höja marginalkraven ordentligt, de förbjöd alla aktörer att köpa terminer för leverans av råg i juli 1944, med undantag för att stänga korta positioner. Effekten blev att priset på råg föll kraftigt – i en vecka – till dess att det kom ut en rapport från det amerikanska jordbruksverket som visade på att den kommande rågskörden skulle bli katastrofalt dålig vilket fick priset att skjuta i höjden igen.

Det var i denna veva som det amerikanska jordbruksverket skred till verket. Efter deras undersökning var klar kunde de konstatera att General Foods Corp, Daniel F. Rice och Co och fyra medlemmar av Chicago Board of Trade hade försökt ta över marknaden i råg. Det ledde till en rättegång och ett stopp för handeln med terminer på råg under ett år.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*
Fortsätt läsa
Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Nyheter

Kriget i Iran skapar en gödselkris som vi inte har sett tidigare

Publicerat

den

Skördetröska

Kriget med Iran har fått oljepriserna att skjuta i höjden. Men det driver också upp kostnaderna för alla typer av kemikalier, inklusive gödningsmedel som urea, ammoniak och andra kväveprodukter som är nödvändiga för livsmedelsproduktion. Allt detta sker vid den värsta möjliga tidpunkten – strax före vårens sådd, när gödningsmedel behövs som mest. Och även om jordbrukarna har sett högre spotpriser på exempelvis urea tidigare, särskilt 2022, finns det redan tecken på att denna kris kan bli värre. Så hur tillverkas egentligen gödselmedel? Och vad innebär högre gödselmedelskostnader för jordbrukarna och för livsmedelspriserna? I det här avsnittet av Odd Lots-podden gästar Alexis Maxwell, senioranalytiker på Bloomberg Intelligences jordbruksteam, för att berätta mer.

Urea görs av naturgas och produceras där det finns billig sådan, och sedan fraktas urean till världens bönder. För att sätta betydelsen av gödsel i relation till något, så lyfter Maxvell fram att jorden har omkring 7 miljarder människor och utan gödsel skulle jorden sannolikt kunna klara att försörja bara 4 miljarder människor.

Fortsätt läsa

Nyheter

Bjarne Schieldrop, Iran backar inte, konflikten och högt oljepris fortsätter

Publicerat

den

Råolja

Oljeanalytikern Bjarne Schieldrop beskriver i en intervju med Dagens industri en snabbt förvärrad situation i Mellanöstern där Irans agerande i Hormuzsundet driver upp oljepriserna och skapar global osäkerhet. Han menar att Iran, som redan är hårt pressat och delvis söndertrasat av konflikter, inte kommer att ge upp sitt främsta maktmedel, kontrollen över oljan och sundet. Detta gör att kriget och störningarna i oljehandeln sannolikt fortsätter. ”Det enda makten de har kvar, det är oljan och Hormuzsundet.”

Läget i Hormuzsundet och Irans strategi

Iran upplever sig ha ett strategiskt övertag genom kontrollen över Hormuzsundet, där omkring 20 procent av världens oljeproduktion passerar. En full eller delvis stängning får omedelbara effekter på Asien, som är starkt beroende av olja från Mellanöstern. ”Asien känner omedelbart effekten av det här.”

Iran använder denna position för att sätta press på USA och president Trump, som är känslig för stigande bensinpriser inför kommande val.

Effekter på oljepriset och globala lager

Den globala oljeproduktionen har fallit med cirka 20 procent. Enligt Schieldrop hade priset kunnat rusa till 500 dollar per fat om inte världen haft stora kommersiella lager att luta sig mot. ”Vi lever fortsatt på buffrene.”

USA har dessutom öppnat för att köpa tidigare sanktionerad rysk och iransk olja för att dämpa prisuppgången. Samtidigt förbereder sig G7-länderna på att släppa olja från sina strategiska reserver om situationen förvärras.

Begränsade möjligheter att skydda sjöfarten

Trump har talat om att skydda fartygstrafiken genom militära eskorter och försäkringsstöd, men Schieldrop är skeptisk. USA vill undvika risken att amerikanska soldater dödas i Hormuzsundet, vilket skulle bli en politisk katastrof. ”Det är inget mediaevent han har bjudit in oss att se.”

Iran behöver inte ens stänga sundet helt, attacker mot enstaka tankfartyg eller drönarattacker räcker för att störa flödet.

Asiens utsatthet och den globala logistikkedjan

Olje- och bränslelogistiken är ett komplext globalt system med långa transporttider. Stängningen av Hormuzsundet har redan lett till bränslebrist i delar av Asien och Mellanöstern. ”Det är en lång, komplex logistik som nu är bruten sönder.”

Historiskt klarar världen ungefär en månad av stora störningar genom att tömma lager – därefter riskerar priserna att explodera.

Risk för attacker mot iransk oljeinfrastruktur

USA och Israel har antytt att de kan slå till mot en strategisk ö där Irans oljeexport koncentreras. En attack skulle kunna förändra hela marknaden. Schieldrop menar att Israel sannolikt vill slå ut Irans förmåga att producera och exportera olja helt, medan USA främst vill förstöra vapensystem. ”Israel vill ödelegge allt som heter kapitalutstyr i Iran.”

En sådan attack skulle få långvariga effekter på oljepriset, även för 2027 och 2028.

Det avgörande framåt

Det viktigaste att bevaka nu är om Irans produktionsanläggningar, exempelvis på Kharg Island, blir attackerade. Om Iran förlorar sin exportförmåga kan landet i gengäld försöka stoppa andra länders export genom Hormuzsundet. ”Hvis Iran ikke har möjligheten til å producere og exportere olje, så har heller ikke Iran någon motivasjon til å tillåte andre länder att exportera olje ut ur hormonstredet.”

Bjarne Schieldrop blir intervjuad om oljemarknaden med anledning av kriget i Iran

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*
Fortsätt läsa

Nyheter

Studsvik förvärvar Kärnfull Next för att börja utveckla reaktorprojekt

Publicerat

den

Studsvik och Kärnfull Next

Studsvik och Kärnfull Next har sedan tidigare ett nära samarbete, men idag meddelade Studsvik att man tar steget fullt ut och köper Kärnfull Next. Det utökar Studsviks affär, från att tillhandahålla tekniska tjänster för befintlig kärnkraft till att även utveckla nya reaktorprojekt. Med affären så tar Kärnfall Nexts grundare även plats i Studsviks koncernledning.

Studsvik har i decennier haft en global roll inom den tekniska infrastrukturen kring kärnkraft. Bolaget levererar bland annat bränsle- och materialprovning, analysprogramvara för reaktorer samt tjänster inom hantering av radioaktivt avfall till reaktoroperatörer och teknikutvecklare världen över.

Bolagets unika ställning i den nukleära industrin går tillbaka till den svenska kärnkraftens tidiga utveckling. Sverige utvecklade unika laboratorier och tekniska kompetens, dessa verksamheter kommersialiserades senare i stället för att stanna i statlig regi. Idag driver Studsvik en av världens få privatägda miljöer för kärnteknisk forskning och utveckling, och arbetar med reaktoroperatörer, teknikutvecklare och forskningsorganisationer inom den globala kärnkraftsindustrin.

Genom köpet av Kärnfull Next breddar Studsvik nu sin verksamhet till utveckling av nya reaktorprojekt. Kärnfull Next arbetar teknikneutralt med utveckling av projekt för små modulära reaktorer, SMR, och har byggt relationer med reaktorleverantörer, kommuner, investerare och beslutsfattare i takt med att Sverige förbereder sig för en ny generation kärnkraftsprojekt.

Vad Studsvik betalar

Studsvik betalar 6,5 miljoner euro för Kärnfull Next på kassa- och skuldfri basis, till vilket det etappvis kan tillkomma ytterligare 2 miljoner euro fram till 2029. Därutöver finns prestationsbaserade tilläggsköpeskillingar på upp till cirka 14 miljoner euro, kopplade till framgångsrik utveckling och försäljning av projektbolag.

Fortsätt läsa

Guldcentralen

Aktier

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära