Följ oss

Nyheter

Börshandel i råvaror – Terminsrullning värt att känna till

Publicerat

den

Christian Bährne - The Royal Bank of Scotland

Christian Bährne, The Royal Bank of Scotland, Equity Derivatives & Structured Retail

I årtusenden har människor köpt, sålt och bytt råvaror. På 1800-talet skedde ett stort genombrott när affärsmän i USA började organisera handelsplatser för att underlätta handeln med bland annat majs och vete. Det revolutionerande var att handeln på dessa ”börser” skedde i standardiserade råvaruterminer. Allt sedan dess har basen för råvaruhandeln varit terminer vilket gör att man som investerare bör ha viss uppfattning om hur de fungerar.

En råvarutermin är ett kontrakt om att köpa eller sälja en viss mängd av en råvara till ett förutbestämt pris på ett visst datum. Det innebar att producenter med säkerhet visste hur mycket de skulle få betalt för nästa skörd och de kunde därmed planera sina investeringar på ett bättre sätt. Genom att handla råvarorna på termin skapade man även en mer effektiv marknad eftersom man slapp praktiska problem som att transportera råvarorna till handelsplatsen, utvärdera kvaliteten och hantera lagring. På så sätt har utvecklingen fortsatt. Idag när man ser oljepriset refereras i tidningarna är det sällan priset på fysisk olja som redovisas utan priset på de börshandlade oljeterminerna.

På senare år har tekniken möjliggjort att även vanliga privatinvesterare kan handla råvaror på börsen. Men innan man investerar bör man förstå att avkastningen på en investering i råvaror skiljer sig från en investering i aktier, där den sistnämnda avkastningen beror på kursutveckling och eventuella utdelningar.

Oavsett i vilken form man investerar i råvaror: fonder, certifikat, mini futures, etc så påverkas avkastningen även av det faktum att det är råvaruterminer och inte fysiska råvaror man är exponerad mot.

Terminsrullning – så att man slipper oljefat i trädgården

Handel med råvaruterminer sker oftast i de kontrakt som kommer att förfalla inom den närmaste månaden. Dessa kontrakt är också de mest likvida. Oljepriset man talar om i dagspressens marknadsnoteringar är ofta priset på dessa kontrakt. Eftersom en termin bygger på att leverera en viss mängd av en råvara till ett förutbestämt pris på ett visst datum så måste säljaren se till att leverera och köparen kunna ta emot. Det sker alltså en fysisk leverans av den aktuella råvaran. Denna fysiska leverans är man oftast inte intresserad av om terminerna handlats i finansiellt syfte.

För att undvika en fysisk leverans måste man därför sälja terminen innan slutdagen. Om man vill behålla exponeringen mot råvaran köper man ett nytt kontrakt med en slutdag lite längre fram i tiden. Varför ett det viktigt att känna till detta? Jo, terminsrullningen ger upphov till en effekt som kan vara positiv eller negativ.

Terminsrullning - Förklaring av backwardation och contango

Varför du behöver bry dig om terminsrullning

För många investerare kan rullningsförfarandet framstå som komplicerat. Antingen justerar man mängden av den råvara man är exponerad mot eller så kan man göra som med mini futures där exponeringen är konstant men där man istället justerar finansieringsnivån.

Det betyder att man inte behöver bry sig om det praktiska med terminsrullning men man ändock av avkastningen i rullningsförfarandet. Om man tar olja som exempel så vände marknaden under början av 2011 till “backwardation”. Det betyder att om man är lång i olja, dvs har investerat i olja, har man löpande dragit nytta av terminsrullningen.

I skrivande stund så ”ökar” en oljeinvestering ca 1,3% i värde vid varje terminsrullning (en gång i månaden). Däremot minskar oljeinvesteringen motsvarande om man är kort olja.

[hr]

Som investerare i råvaror behöver du förstå hur terminsmarknaden kan påverka din avkastning. På www.rbsbank.se/markets kan du se terminskurvorna för vanliga råvaruterminer. Där finns även exempel på hur mini futures och Open End-certifikat justeras vid terminsrullning.

Nyheter

Nickelmarknaden under fortsatt press – överskott väntas bestå till 2026

Publicerat

den

Nickelpriserna har fallit kraftigt de senaste åren, och enligt investmentbanken UBS ser återhämtningen ut att dröja. Trots en viss dämpning i produktionstakten och fördröjda projekt, kvarstår ett globalt överskott som väntas hålla i sig åtminstone till 2026.

Efter en period av kraftig utbyggnad och stora förväntningar kopplade till batterimarknaden har efterfrågan inte levt upp till hypen. Visserligen har nickel klarat sig bättre än många andra basmetaller, men efterfrågan räcker inte till för att absorbera det fortsatta utbudet.

Indonesien, världens största producent, förändrar också spelplanen. Tillväxten av låggradigt nickel (NPI) bromsar in, medan nya projekt för höggradigt nickel med HPAL-teknik nu tas i drift – mer lämpade för batteritillverkning, men som ändå ökar utbudet.

Stålindustrin, som är nicklets största kund, minskar sina inköp i både USA och Europa. Samtidigt växer batterisegmentet långsammare än väntat, utan att bidra med någon betydande uppsida.

Indonesiens regering har börjat strama åt exportkvoterna, vilket driver upp råvarukostnaderna och sätter press på producenter med lägre marginaler. Trots att cirka 250 000 ton i produktionsneddragningar har annonserats, räcker det inte för att återställa balansen.

UBS räknar med en global efterfrågetillväxt på 4-5 % per år fram till 2028, men med fortsatt stigande lager och priser nära produktionskostnaden, förblir marknaden överutbudspräglad.

För investerare innebär detta att nickelpriserna sannolikt kommer att förbli pressade under överskådlig tid. De dagar då batteriboomen drev priserna uppåt ser ut att vara över – nu väntar en långsam och kostnadsdriven väg tillbaka mot balans.

Fortsätt läsa

Nyheter

Westinghouse planerar tio nya stora kärnreaktorer i USA – byggstart senast 2030

Publicerat

den

Rendering på kärnkraftverk AP1000 från Westinghouse

Det amerikanska kärnkraftsbolaget Westinghouse meddelar planer på att bygga tio nya stora kärnreaktorer i USA, med byggstart planerad till senast 2030. Beskedet kom under en energikonferens med fokus på AI vid Carnegie Mellon University i Pittsburgh, där tillförordnade vd:n Dan Sumner presenterade satsningen direkt för president Donald Trump.

De nya reaktorerna som planeras är av modellen AP1000 – en avancerad tryckvattenreaktor som enligt Westinghouse kan leverera el till över 750 000 hushåll vardera.

Satsningen på kärnkraften sker i skenet av president Trumps nyligen utfärdade fyra exekutiva order från maj månad, som syftar till att fyrdubbla USA:s kärnkraftsproduktion till år 2050. Bland annat vill han se minst tio kärnkraftverk under uppförande inom 25 år och har beordrat en omfattande översyn av regelverket för kärnkraftsindustrin.

Samtidigt som Westinghouse presenterade sina planer tillkännagavs även investeringar på över 90 miljarder dollar i datacenter och energiinfrastruktur från ett brett spektrum av teknik-, energi- och finansföretag. Konferensen anordnades av senator Dave McCormick.

Westinghouse har tidigare haft en turbulent resa inom ny kärnkraft. De senaste reaktorerna som byggts i USA – två AP1000-enheter vid Vogtle-anläggningen i Georgia – blev kraftigt försenade och budgeten överskreds med hela 18 miljarder dollar. Projektet bidrog starkt till att Westinghouse tvingades begära konkurs 2017. Bolaget återhämtade sig dock och ägs idag av det kanadensiska uranbolaget Cameco och investeringsjätten Brookfield Asset Management.

För att minska risken för framtida förseningar och kostnadsöverdrag inleder Westinghouse nu ett samarbete med Google. Med hjälp av AI-teknik ska man effektivisera och standardisera byggprocessen för AP1000-reaktorerna, enligt bolaget.

Med de nya planerna tar USA ett stort steg mot att åter bygga ut sin kärnkraftskapacitet – något som både energipolitiker och industrin ser som nödvändigt för att möta framtidens elbehov och klimatmål.

Fortsätt läsa

Nyheter

Eurobattery Minerals förvärvar majoritet i spansk volframgruva

Publicerat

den

Volfram i olika former

Eurobattery Minerals har tagit ett stort steg i sin utveckling genom att underteckna ett avtal om att förvärva en majoritetsandel i volframgruvan San Juan i Galicien, Spanien. Genom en investering på totalt 1,5 miljoner euro i det spanska bolaget Tungsten San Juan S.L. (TSJ), säkrar Eurobattery Minerals en ägarandel på 51 procent – och kontroll över projektet redan efter första delbetalningen.

Investeringen syftar till att bygga en pilotanläggning för mineralbearbetning och starta gruvdriften, som redan har alla nödvändiga licenser och ett preliminärt leveransavtal med Wolfram Bergbau und Hütten AG – en ledande volframproducent inom Sandvik-koncernen. Första leveranserna till Europa väntas ske under andra halvåret 2026, då även positivt kassaflöde förväntas genereras.

”Detta är en game-changer för oss. För första gången går vi från ett prospekteringsbolag till ett bolag med faktiskt intäktspotential inom en snar framtid,” säger VD Roberto García Martínez.

San Juan-projektet har bekräftade malmreserver på cirka 60 000 ton med en volframoxidhalt på 1,3 %. Volfram är en kritisk råvara med ökande strategisk betydelse för industri och försvar, och priset har stigit med över 40 % under 2025.

Med detta förvärv stärker Eurobattery Minerals både sin finansiella ställning och sin position som en europeisk leverantör av kritiska råmaterial – ett viktigt steg mot en hållbar och självförsörjande batterivärdekedja i Europa.

Fortsätt läsa

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära