Nyheter
Potatis, den största knölen på råvarumarknaden
Näst efter råvaror som vete, ris och majs är potatis en av världens viktigaste grödor.
Potatis är världens femte största agrara produkt och den mest odlade rotsaken i världen, bland annat som en följd av dess höga näringsvärde. Vidare är denna lilla knöl rik på kolhydrater och innehåller även proteiner, fosfor, mineraler som kalcium och kalium och vitaminer som vitamin A och vitamin C. Även ration mellan proteiner och kalorier är hög, och den kan höjas ytterligare genom tillagning. Om potatis kokas ökar proteinhalten och dess kalciumhalt fördubblas nästan. Potatis konsumeras globalt som en grönsak och i olika former till exempel som stärkelse, mjöl, alkohol, dextrin och som boskapsfoder.
Potatisen är en högavkastande gröda som odlas i mer än 150 länder välden över och som regelbundet äts av mer än en miljard människor. De tio största producenterna i världen är Kina, Ryssland, USA, Ukraina, Polen, Tyskland, Vitryssland, Nederländerna och Frankrike, vilka tillsammans svarar för cirka 70 procent av den totala produktionen.
Det kan noteras att Europa står för den största konsumtionen per capita, följt av Nordamerika och Latinamerika.
Handel i potatisterminer
Terminskontrakt avseende potatis handlades tidigare på New York Mercantile Exchange där ”runda vita potatisar” var den enda grönsaken som handlades. I New York hade emellertid NYMEX en rad problem med just handeln i potatis under 1970-talet. Under 1976 uppdagades det att det saknades nästan 50 miljarder pounds potatis i lagren jämfört med den öppna volymen, något som orsakade tvister mellan producenter, medlemmar på NYMEX och börsens tillsynsmyndigheter. I ett slag sjönk volymerna i potatishandeln med 45 procent jämfört med 1975 samtidigt som priset på ett börsmedlemskap föll från 47.000 USD ned till 5.000 USD.
Trots att NYMEX såg över handeln med potatis så slog en annan kris till bara tre år senare när det visade sig att lagren för leverans i mars 1979 inte klarade av inspektionen vilket fick börsen att stänga handeln i potatis. 1987 avnoterades all handel i potatis på NYMEX som emellertid införde en uppdaterad version av detta kontrakt 1996.
Kontraktsspecifikationer
I dag finns det två stycken olika typer av terminskontrakt som handlas i Europa, på den pan-europeiska börsen EUREX, European Processing Potato Futures som handlas under akronymen FEPP samt London Potato Futures som handlas under kortnamnet FW. Nedan har vi beskrivit handeln i European Processing Potato Futures.
Båda dessa terminskontrakt prissätts i EUR per 100 kilo.
Lot size
25 ton, motsvarande 250 quintals med en godkänd avvikelse om +/- 2 %.
Trading Hours
09:50-16:00 CET.
Settlement
Det sker ingen leverans av potatis, alla terminskontrakt avräknas kontant varvid avräkning sker på den första börsdagen som följer den slutliga settlementdagen.
Tick size
Priset sätts i punkter, med en decimal vilket gör att 0,1 punkter motsvarar 25 EUR per kontrakt.
Kontraktsmånader
Vid varje enskilt tillfälle finns det terminskontrakt som sträcker sig två år, motsvarande tjugofyra månader, framåt i tiden. Handel sker i terminer för lösen under månaderna april, juni och november.
Sista handelsdagen och slutlig settlement
Den sista handelsdagen är den börsdag som föregår den slutliga settlementdagen. Slutavräkningsdagen i månaderna april och november är den sista fredagen i månaden, givet att detta är en börsdag, i annat fall så sker slutavräkningen den närmaste dagen innan denna fredag.
Slutavräkningsdagen i juni är den första fredagen i månaden, givet att detta är en börsdag, i annat fall så sker slutavräkningen den närmaste dagen innan denna fredag.
Handeln i terminskontrakt avseende European Processing Potato Futures upphör klockan 16.00 CET den sista handelsdagen.
Dagligt settlementpris
Det dagliga avräkningspriset för frontmånaden beräknas av det volymvägda genomsnittet av priserna på alla transaktioner under minuten innan stängningen 16:00 CET (referenspunkt), förutsatt att mer än fem avslut har gjorts inom denna period.
För de återstående förfallomånader, är det dagliga avräkningspriset för ett kontrakt baserat på den genomsnittliga bid ask spridningen i orderboken.
Slutligt settlementpris
Stängningskursen, tillika det slutgiltiga settlementpriset sätts av Eurex på den slutliga settlementdagen, baserat på värdet av Eurex European Processing Potato Index klockan 09.30 CET.
Nyheter
Solkraften pressar elpriserna dagtid
Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.

Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.
– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.
Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.
– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.
De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.
– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.
| Medelspotpris | April 2025 | April 2026 |
| Elområde 1, Norra Sverige | 14,39 öre/kWh | 26,09 öre/kWh |
| Elområde 2, Norra Mellansverige | 14,21 öre/kWh | 26,85 öre/kWh |
| Elområde 3, Södra Mellansverige | 37,61 öre/kWh | 56,08 öre/kWh |
| Elområde 4, Södra Sverige | 58,35 öre/kWh | 66,55 öre/kWh |
*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.
Nyheter
Michel Gubel ger sin syn på oljemarknaden
Råvaran olja handlas fortsatt över 100 USD per fat och det är något stökigt med prissättningen. Michel Gubel ger sin syn på läget för oljan, att priskurvan kan vara i contango och backwardation, samt vad som kan hända med olja på längre sikt.
Nyheter
Svag vårflod dubblar elpriserna
Den norrländska vårfloden väntas dra igång den här veckan och pågå fram till slutet av maj. Att den är ovanligt svag i år bidrar till att elpriset i system fram till midsommar blir ungefär dubbelt så högt som under samma period i fjol. Det visar Bixias elprognos för maj och juni.

Efter en relativt dyr april väntas systempriset landa på 55 öre per kilowattimme i maj och 50 öre i juni, att jämföra med 31 respektive 21 öre förra året.
– Vi har inte haft så lite snö någon vinter sedan 2019 och det syns tydligt i vårfloden. Den prispress vi normalt sett räknar med den här tiden på året blir betydligt svagare än vanligt. Dessutom ligger bränslepriserna på en högre nivå än i fjol på grund av oron i Mellanöstern, vilket spiller över på de svenska elpriserna, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.
Den hydrologiska balansen ligger på minus 20 terawattimmar, jämfört med ett överskott på 5–10 terawattimmar vid samma tidpunkt i fjol. Tillrinningen väntas kulminera på ungefär 7 terawattimmar per vecka i slutet av maj, långt under ett normalår.
Hur elpriserna utvecklas under resten av 2026 beror i hög grad på hur blöt sommaren blir. Terminspriset för fjärde kvartalet ligger på runt 70 öre per kilowattimme, vilket speglar marknadens oro inför hösten.
– Det krävs fyra till fem blöta veckor för att ta igen underskottet och fylla på vattenmagasinen. Det finns indikationer på att sommaren kan bli torr i mellersta och södra Skandinavien, men osäkerheten är stor. Om det blir så lär priserna stiga ytterligare, säger Johan Sigvardsson.
Elpris april–juni 2026 jämfört med utfall 2025 (öre/kWh)
| Område | Apr 2026 | Apr 2025 | Maj 2026 | Maj 2025 | Juni 2026 | Juni 2025 |
| System | 70 | 35 | 55 | 31 | 50 | 21 |
| SE1 | 27 | 14 | 27 | 14 | 23 | 3 |
| SE2 | 28 | 14 | 29 | 15 | 24 | 5 |
| SE3 | 50 | 38 | 57 | 43 | 47 | 23 |
| SE4 | 62 | 58 | 66 | 60 | 59 | 41 |
-
Analys4 veckor sedanBrent crude up USD 9/bl on the week… ”deal around the corner” narrative fades
-
Nyheter3 veckor sedanSolkraften pressar elpriserna dagtid
-
Nyheter3 veckor sedanMichel Gubel ger sin syn på oljemarknaden
-
Nyheter3 veckor sedanSvag vårflod dubblar elpriserna
-
Analys2 dagar sedanOil product price pain is set to rise as the Strait of Hormuz stays closed into summer

