Nyheter
Potatis, den största knölen på råvarumarknaden
Näst efter råvaror som vete, ris och majs är potatis en av världens viktigaste grödor.
Potatis är världens femte största agrara produkt och den mest odlade rotsaken i världen, bland annat som en följd av dess höga näringsvärde. Vidare är denna lilla knöl rik på kolhydrater och innehåller även proteiner, fosfor, mineraler som kalcium och kalium och vitaminer som vitamin A och vitamin C. Även ration mellan proteiner och kalorier är hög, och den kan höjas ytterligare genom tillagning. Om potatis kokas ökar proteinhalten och dess kalciumhalt fördubblas nästan. Potatis konsumeras globalt som en grönsak och i olika former till exempel som stärkelse, mjöl, alkohol, dextrin och som boskapsfoder.
Potatisen är en högavkastande gröda som odlas i mer än 150 länder välden över och som regelbundet äts av mer än en miljard människor. De tio största producenterna i världen är Kina, Ryssland, USA, Ukraina, Polen, Tyskland, Vitryssland, Nederländerna och Frankrike, vilka tillsammans svarar för cirka 70 procent av den totala produktionen.
Det kan noteras att Europa står för den största konsumtionen per capita, följt av Nordamerika och Latinamerika.
Handel i potatisterminer
Terminskontrakt avseende potatis handlades tidigare på New York Mercantile Exchange där ”runda vita potatisar” var den enda grönsaken som handlades. I New York hade emellertid NYMEX en rad problem med just handeln i potatis under 1970-talet. Under 1976 uppdagades det att det saknades nästan 50 miljarder pounds potatis i lagren jämfört med den öppna volymen, något som orsakade tvister mellan producenter, medlemmar på NYMEX och börsens tillsynsmyndigheter. I ett slag sjönk volymerna i potatishandeln med 45 procent jämfört med 1975 samtidigt som priset på ett börsmedlemskap föll från 47.000 USD ned till 5.000 USD.
Trots att NYMEX såg över handeln med potatis så slog en annan kris till bara tre år senare när det visade sig att lagren för leverans i mars 1979 inte klarade av inspektionen vilket fick börsen att stänga handeln i potatis. 1987 avnoterades all handel i potatis på NYMEX som emellertid införde en uppdaterad version av detta kontrakt 1996.
Kontraktsspecifikationer
I dag finns det två stycken olika typer av terminskontrakt som handlas i Europa, på den pan-europeiska börsen EUREX, European Processing Potato Futures som handlas under akronymen FEPP samt London Potato Futures som handlas under kortnamnet FW. Nedan har vi beskrivit handeln i European Processing Potato Futures.
Båda dessa terminskontrakt prissätts i EUR per 100 kilo.
Lot size
25 ton, motsvarande 250 quintals med en godkänd avvikelse om +/- 2 %.
Trading Hours
09:50-16:00 CET.
Settlement
Det sker ingen leverans av potatis, alla terminskontrakt avräknas kontant varvid avräkning sker på den första börsdagen som följer den slutliga settlementdagen.
Tick size
Priset sätts i punkter, med en decimal vilket gör att 0,1 punkter motsvarar 25 EUR per kontrakt.
Kontraktsmånader
Vid varje enskilt tillfälle finns det terminskontrakt som sträcker sig två år, motsvarande tjugofyra månader, framåt i tiden. Handel sker i terminer för lösen under månaderna april, juni och november.
Sista handelsdagen och slutlig settlement
Den sista handelsdagen är den börsdag som föregår den slutliga settlementdagen. Slutavräkningsdagen i månaderna april och november är den sista fredagen i månaden, givet att detta är en börsdag, i annat fall så sker slutavräkningen den närmaste dagen innan denna fredag.
Slutavräkningsdagen i juni är den första fredagen i månaden, givet att detta är en börsdag, i annat fall så sker slutavräkningen den närmaste dagen innan denna fredag.
Handeln i terminskontrakt avseende European Processing Potato Futures upphör klockan 16.00 CET den sista handelsdagen.
Dagligt settlementpris
Det dagliga avräkningspriset för frontmånaden beräknas av det volymvägda genomsnittet av priserna på alla transaktioner under minuten innan stängningen 16:00 CET (referenspunkt), förutsatt att mer än fem avslut har gjorts inom denna period.
För de återstående förfallomånader, är det dagliga avräkningspriset för ett kontrakt baserat på den genomsnittliga bid ask spridningen i orderboken.
Slutligt settlementpris
Stängningskursen, tillika det slutgiltiga settlementpriset sätts av Eurex på den slutliga settlementdagen, baserat på värdet av Eurex European Processing Potato Index klockan 09.30 CET.
Nyheter
Ökad efterfrågan på olja och naturgas fram till 2050 enligt IEA
IEA har idag släppt sin årliga rapport World Energy Outlook. Det är alltid en rapport som får uppmärksamhet och när det kommer till olja och gas så kommer nog mycket fokus att hamna på Current Policies Scenario, dvs hur utvecklingen kommer att vara enligt nuvarande policys.
Efterfrågan på olja och naturgas stiger
Efterfrågan på olja stiger till 113 miljoner fat per dag år 2050, främst på grund av ökad användning i tillväxt- och utvecklingsekonomier inom vägtransporter, petrokemiska råvaror och flygsektorn. Övergången till elbilar stagnerar i regioner som saknar starkt politiskt stöd, Kina och Europa är de stora undantagen och ser fortsatt tillväxt i försäljningen av elbilar. Den globala efterfrågan på naturgas ökar till 5 600 miljarder kubikmeter till år 2050. Efterfrågan i Mellanöstern stiger kraftigt, men det är utvecklingsekonomierna i Asien som står för den största ökningen. Deras växande behov av gas tillgodoses genom nya pipelines från Ryssland till Kina samt genom ökade flöden av flytande naturgas (LNG).
Ökad produktion och högre priser
I Current Policies Scenario stiger olja- och gaspriserna fram till 2050. USA förblir världens största producent av olja och gas under hela perioden, men OPEC+ når år 2050 en oljeproduktion som är 15 % högre än någonsin tidigare. Current Policies Scenario utgår från att de begränsningar för oljeproduktion och handel som idag gäller i länder under sanktioner lättar mot slutet av prognosperioden, så att deras produktion bestäms av ekonomiska faktorer. Om detta inte sker och geopolitiska begränsningar består, kan efterfrågan i stället tillgodoses genom ökad produktion i andra länder, men det skulle kräva större investeringar och troligen leda till högre priser.
Kol minskar, men ligger kvar på en hög nivå
Användningen av kol som energi förväntas att minska, men det är från an användning som skjutit i höjden, så det är mer som att kol ligger kvar på en hög platå.
Nyheter
Kanada vill bli Nato-ländernas förstahandsval för kritiska mineraler
Kanadas finansminister François-Philippe Champagne vill göra landet till den självklara partnern för Natoländer som söker tillgång till kritiska mineraler. I ett tal till näringslivet i Calgary betonade han att förädling är avgörande för att stärka Kanadas konkurrenskraft, rapporterade The Canadian Press igår.
– ”Prospektering och utvinning är viktigt, men det vi verkligen behöver är förädling. Det är nyckeln,” sade Champagne, som framhöll att metaller som titan, centrala i tillverkningen av bland annat ubåtar, spelar en växande roll i försvarsindustrin.
Regeringens färska budget innehåller en satsning på en ny ”Critical Minerals Sovereign Fund” på två miljarder kanadadollar över fem år. Fonden ska användas till kapitalinvesteringar, lånegarantier och leveransavtal för att stärka den inhemska mineralförädlingen.
Champagne beskrev kritiska mineraler som avgörande för länders framtida konkurrenskraft.
– ”Om vi lämnar allt till marknaden är jag inte säker på att vi klarar den här utmaningen,” sade han.
Förändrad syn på energi
Finansministern menade också att attityderna kring olje- och gasutveckling håller på att förändras i Kanada. Premiärministerns nya retorik om landet som en ”energistormakt” – både inom ren och konventionell energi – har, enligt Champagne, skapat ett skifte i hur näringslivet ser på sektorn.
– ”Folk förstår nu sambandet mellan ekonomisk säkerhet, energisäkerhet och nationell säkerhet,” sade han, men betonade samtidigt behovet av att effektivisera tillståndsprocesser och höja produktiviteten.
– ”Vi har gjort en kursändring. Det här är en regering som menar allvar med tillväxt och investeringar,” tillade han.
Näringslivet: välkommet men utmaningar kvarstår
Deborah Yedlin, vd för Calgary Chamber of Commerce, välkomnade flera delar av budgeten, särskilt signalen om att ett planerat tak för industriella koldioxidutsläpp kan skrotas.
Samtidigt efterlyste hon tydliga reformer för att minska byråkratiska hinder.
– ”Det är positivt att regeringen vill öka investeringarna, men vi måste verkligen ta itu med de regulatoriska utmaningarna,” sade Yedlin.
Hon noterade att energisektorn är försiktigt optimistisk.
– ”Vi har en premiärminister och en finansminister som talar om Kanada som en energistormakt. Det har vi inte hört på länge,” konstaterade hon.
Nyheter
Reder ut varför skogs- och pappersbranschen blivit så turbulent
Det har varit flera tuffa och turbulenta år för industrin kring skog och skogsråvaror. Det är många saker som påverkar samtidigt vilket inte är helt lätt att hålla rätt på. Här svarar Stifels analytiker Lars Kjellberg på frågor och förklarar. Han tar även upp varför de svenska skogsbolagen drabbas hårdare än de amerikanska och tittar närmare på relativa vinnare.
-
Nyheter4 veckor sedanVad guldets uppgång egentligen betyder för världen
-
Nyheter4 veckor sedanGuld och silver stiger hela tiden mot nya höjder
-
Nyheter4 veckor sedanSpotpriset på guld över 4300 USD och silver över 54 USD
-
Nyheter3 veckor sedanAustralien och USA investerar 8,5 miljarder USD för försörjningskedja av kritiska mineraler
-
Nyheter4 veckor sedanSamtal om sällsynta jordartsmetaller, guld och silver
-
Analys4 veckor sedanThe Mid-East anchor dragging crude oil lower
-
Nyheter3 veckor sedanGruvbolaget Boliden överträffade analytikernas förväntningar
-
Analys3 veckor sedanBrent crude set to dip its feet into the high $50ies/b this week

