Följ oss

Nyheter

Potatis, den största knölen på råvarumarknaden

Publicerat

den

Terminer på potatis handlas på råvarumarknaden

Terminer på potatis handlas på råvarumarknadenNäst efter råvaror som vete, ris och majs är potatis en av världens viktigaste grödor.

Potatis är världens femte största agrara produkt och den mest odlade rotsaken i världen, bland annat som en följd av dess höga näringsvärde. Vidare är denna lilla knöl rik på kolhydrater och innehåller även proteiner, fosfor, mineraler som kalcium och kalium och vitaminer som vitamin A och vitamin C. Även ration mellan proteiner och kalorier är hög, och den kan höjas ytterligare genom tillagning. Om potatis kokas ökar proteinhalten och dess kalciumhalt fördubblas nästan. Potatis konsumeras globalt som en grönsak och i olika former till exempel som stärkelse, mjöl, alkohol, dextrin och som boskapsfoder.

Potatisen är en högavkastande gröda som odlas i mer än 150 länder välden över och som regelbundet äts av mer än en miljard människor. De tio största producenterna i världen är Kina, Ryssland, USA, Ukraina, Polen, Tyskland, Vitryssland, Nederländerna och Frankrike, vilka tillsammans svarar för cirka 70 procent av den totala produktionen.

Det kan noteras att Europa står för den största konsumtionen per capita, följt av Nordamerika och Latinamerika.

Handel i potatisterminer

Potato futures contracts - Terminer på New York Mercantile ExchangeTerminskontrakt avseende potatis handlades tidigare på New York Mercantile Exchange där ”runda vita potatisar” var den enda grönsaken som handlades. I New York hade emellertid NYMEX en rad problem med just handeln i potatis under 1970-talet. Under 1976 uppdagades det att det saknades nästan 50 miljarder pounds potatis i lagren jämfört med den öppna volymen, något som orsakade tvister mellan producenter, medlemmar på NYMEX och börsens tillsynsmyndigheter. I ett slag sjönk volymerna i potatishandeln med 45 procent jämfört med 1975 samtidigt som priset på ett börsmedlemskap föll från 47.000 USD ned till 5.000 USD.

Trots att NYMEX såg över handeln med potatis så slog en annan kris till bara tre år senare när det visade sig att lagren för leverans i mars 1979 inte klarade av inspektionen vilket fick börsen att stänga handeln i potatis. 1987 avnoterades all handel i potatis på NYMEX som emellertid införde en uppdaterad version av detta kontrakt 1996.

Kontraktsspecifikationer

I dag finns det två stycken olika typer av terminskontrakt som handlas i Europa, på den pan-europeiska börsen EUREX, European Processing Potato Futures som handlas under akronymen FEPP samt London Potato Futures som handlas under kortnamnet FW. Nedan har vi beskrivit handeln i European Processing Potato Futures.

Båda dessa terminskontrakt prissätts i EUR per 100 kilo.

Lot size

25 ton, motsvarande 250 quintals med en godkänd avvikelse om +/- 2 %.

Trading Hours

09:50-16:00 CET.

Settlement

Det sker ingen leverans av potatis, alla terminskontrakt avräknas kontant varvid avräkning sker på den första börsdagen som följer den slutliga settlementdagen.

Tick size

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Priset sätts i punkter, med en decimal vilket gör att 0,1 punkter motsvarar 25 EUR per kontrakt.

Kontraktsmånader

Vid varje enskilt tillfälle finns det terminskontrakt som sträcker sig två år, motsvarande tjugofyra månader, framåt i tiden. Handel sker i terminer för lösen under månaderna april, juni och november.

Sista handelsdagen och slutlig settlement

Den sista handelsdagen är den börsdag som föregår den slutliga settlementdagen. Slutavräkningsdagen i månaderna april och november är den sista fredagen i månaden, givet att detta är en börsdag, i annat fall så sker slutavräkningen den närmaste dagen innan denna fredag.

Slutavräkningsdagen i juni är den första fredagen i månaden, givet att detta är en börsdag, i annat fall så sker slutavräkningen den närmaste dagen innan denna fredag.

Handeln i terminskontrakt avseende European Processing Potato Futures upphör klockan 16.00 CET den sista handelsdagen.

Dagligt settlementpris

Det dagliga avräkningspriset för frontmånaden beräknas av det volymvägda genomsnittet av priserna på alla transaktioner under minuten innan stängningen 16:00 CET (referenspunkt), förutsatt att mer än fem avslut har gjorts inom denna period.

För de återstående förfallomånader, är det dagliga avräkningspriset för ett kontrakt baserat på den genomsnittliga bid ask spridningen i orderboken.

Slutligt settlementpris

Stängningskursen, tillika det slutgiltiga settlementpriset sätts av Eurex på den slutliga settlementdagen, baserat på värdet av Eurex European Processing Potato Index klockan 09.30 CET.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*
Fortsätt läsa
Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Nyheter

Under 2025 byggde Kina klart 78 GW ny kolkraft

Publicerat

den

Kol i Kina

Kina satsade tidigare på att ersätta fossil energi med sol- och vindkraft. Men när elnäten under 2021 och 2022 började haverera på grund av det så inledde landet en ny storskalig satsning på kolkraft. En enorm infrastruktur för kolkraft började byggas och nu har landet verkligen fått upp farten på att bygga nya kolkraftverk. Över 50 stycken kolkraftverk på 1 GW vardera har under 2025 tagits i bruk med en total kapacitet på 78 GW. Det kan jämföras med att hela EU:s totala installerade kapacitet av kolkraft är 70-100 GW.

78 GW under 2025 är dock bara början. Enbart under 2025 beställde Kina mer kolkraft än det kolälskande landet Indien har gjort under ett helt årtionde. 83 GW kolkraftverk började under 2025 att byggas i Kina.

Den enorma utbyggnaden av kolkraft är väldigt positivt för sol- och vindkraftsbranschen. Ju mer kolkraft som byggs desto mer sol- och vindkraft kan elnätet hantera.

Fortsätt läsa

Nyheter

Samtal om den senaste tidens råvarurörelser

Publicerat

den

Guld- och silvertackor

Det har varit dramatiska prisrörelser i flera råvaror de senaste dagarna, där bland annat silver som mest tappade 30 procent under fredagen. Spekulationshandlaren Henrik Ekenberg och mineralexperten Anton Löf ger sin syn på händelserna.

Fortsätt läsa

Nyheter

Kall och nederbördsfattig månad driver upp elpriset

Publicerat

den

Elpriserna i Sverige steg kraftigt i januari när flera prispåverkande faktorer sammanföll. Det kyliga vädret har ökat elanvändningen, samtidigt som både vind och nederbörd i områden med kraftproduktion varit ovanligt lågt. Den hydrologiska balansen som i december visade ett överskott har snabbt gått över i ett tydligt underskott.

Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning
Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning

Januaripriserna på den nordiska elbörsen Nord Pool (utan påslag och exklusive moms) blev 108,45 öre/kWh i elområde 3, (södra Mellansverige). Senast elpriset var på samma nivå var 2022. I norra Sverige, elområde 1, blev elpriset 93,91 öre/kWh.  

– De senaste åren har elpriserna i norra Sverige som regel varit betydligt lägre. Men vid årsskiftet slog kylan till och elpriset blev ungefär jämnhögt i hela Sverige. Vädret har varit den klart största faktorn som drivit upp elpriset. Lägre temperaturer ökar elanvändningen samtidigt som det är mindre vind och nederbörd, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning.

Sedan början av januari ligger ett stabilt högtryck över Norden som innebär att det varit 80 procent mindre nederbörd, svaga vindar och kallt. Det påverkar den hydrologiska balansen som mäter det lagrade vatteninnehållet i magasin, snölager och markvatten. På kort tid har balansen gått från ett överskott till ett underskott. Vattenmagasinnivåerna är lägre sedan december men ligger på normala nivåer i Sverige. Kärnkraften producerar på 100 procent av installerad effekt vilket stabiliserar elsystemet.

Gaspriserna i Europa har stigit med cirka 25 procent på grund av kylan som lett till lägre lagernivåer. Det finns en oro för prisutvecklingen av flytande naturgas (LNG). Även priset på olja och koldioxid har ökat vilket innebär att det är dyrare med fossil elproduktion.

MedelspotprisJanuari 2025Januari 2026
Elområde 1, Norra Sverige     23,76 öre/kWh    93,91 öre/kWh  
Elområde 2, Norra Mellansverige     24,31 öre/kWh    94,16 öre/kWh  
Elområde 3, Södra Mellansverige     63,44 öre/kWh    108,45 öre/kWh  
Elområde 4, Södra Sverige     76,11 öre/kWh    112,99 öre/kWh
Medelspotpris är det genomsnittliga priset på den nordiska elbörsen. Priserna är exklusive moms, påslag och elcertifikat.
Fortsätt läsa

Guldcentralen

Aktier

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära