Följ oss

Nyheter

NYMEX, från potatis till olja

Publicerat

den

Handel på råvarubörsen NYMEXNYMEX, eller the New York Mercantile Exchange som börsens fullständiga namn är, är en råvarubörs som sedan mars 2008 ägs och drivs av Chicagobaserade CME Group. NYMEX är beläget på One North End Avenue i World Financial Center i Battery Park City på Manhattan i New York, men har också kontor i Boston, Washington DC, Atlanta, San Fransisco, Dubai, London och Tokyo.

NYMEX Holdings Inc har två divisioner, dels New York Mercantile Exchange, dels Commodity Exchange, Inc (COMEX), vilka en gång var separata börser. Dessa utgör separata marknadsplatser som drivs under moderbolaget CME Group som även äger Chicago Mercantile Exchange och Chicago Board of Trade.

På New York Mercantile Exchange hanteras varje dag energiprodukter, metaller och andra råvaror värda miljarder dollar, både i avista-handeln och i börsens elektroniska system. Priserna på NYMEX fungerar som riktpriser bland producenter världen över.

Handeln på NYMEX skedde länge i så kallade ”gropar” eller ”pits”, och de handlare och mäklare som agerade i dessa motsatte sig länge all form av elektronisk handel då dessa var rädda för att det skulle drabba dem ekonomiskt. Ledningen för NYMEX ansåg emellertid att elektronisk handel var den enda möjligheten att se till att NYMEX förblev konkurrenskraftig. NYMEX gick därför samman med Chicago Mercantile Exchange och kopplade ihop sin verksamhet i det elektroniska handelssystemet Globex 2006.

Ganska snart började handelsgolvet att tömmas då många handlare slutade samtidigt som banker, hedgefonder och oljeföretag slutade lägga ordrar till golvhandlarna och istället startade med att göra sina affärer elektroniskt. I dag förekommer golvhandeln knappast alls, det är endast ett mindre antal aktörer som handlar optioner kvar på börsgolvet.

Historia

Råvarubörser började formas i mitten av 1800-talet i samband med att köpmän organiserade marknadsplatser i syfte att underlätta möjligheterna att kunna köpa och sälja råvaror enklare. Genom införandet av dessa marknadsplatser gavs det en möjlighet för köpare och säljare att skapa standards kring kvalité och sätta regler för hur affärerna skulle genomföras och avvecklas. I slutet av 1800-talet fanns det cirka 1.600 sådana marknadsplatser i USA. 1872 beslutade sig en grupp affärsmän verksamma i handeln med mejeriprodukter som ost och smör, att gå samman och grunda The Butter and Cheese Exchange of New York. Ganska snart kom även handeln med ägg att inkorporeras och namnet ändrades till the Butter, Cheese, and Egg Exchange. 1882 tog börsen sitt nuvarande namn, New York Mercantile Exchange, då börsen nu erbjöd handel även i torkad frukt, konserver och fjärderfä.

I samband med att centraliserade lager byggdes upp i anslutning till råvarubörserna i New York och i Chicago under det tidiga 1900-talet började de mindre börserna ute över den amerikanska kontinenten att slå igen sin verksamhet vilket gynnade större marknader som till exempel NYMEX.

1933 bildades COMEX, eller mer formellt, Commodity Exchange, Inc, som var en sammanslagning av fyra stycken mindre råvarubörser, the National Metal Exchange, the Rubber Exchange of New York, the National Raw Silk Exchange och the New York Hide Exchange. Även om de var helt fristående från varandra så delade COMEX och NYMEX ett handelsgolv i World Trade Center på 1970-talet.

Potatis

Under många år gjorde handlarna på NYMEX stora affärer då de handlade terminskontrakt på potatis, från Maine. Enligt författaren Leah McGrath Goodmans bok The Asylum från 2011, var det vanligt med manipulationer i denna handel och det var inte ovanligt att alla möjliga aktörer som potatisinspektörer till golvhandlare på NYMEX var inblandade i dessa.

Den allra värsta incidenten inträffade 1976 under den stora potatishypen, när potatismagnaten J.R. Simplot från Idaho, blankade stora mängder potatisterminer naket vilket ledde till att ett stort antal terminskontrakt inte kunde avvecklas. Det uppdagades att det saknades nästan 50 miljarder pounds potatis i lagren jämfört med den öppna volymen, något som orsakade tvister mellan producenter, medlemmar på NYMEX och börsens tillsynsmyndigheter.

Trots att NYMEX såg över handeln med potatis så slog en annan kris till bara tre år senare när det visade sig att lagren för leverans i mars 1979 inte klarade av inspektionen vilket fick börsen att stänga handeln i potatis.

En folkstorm följde, och den nyskapade Commodity Futures Trading Commission höll utfrågningar. NYMEX blev avstängd från all handel i potatisfutures, men förbjöds också att lansera produkter på råvaror som NYMEX inte hade erbjudit tidigare.

NYMEX rykte skadades allvarligt, eftersom det som blivande ordförande Michel Marks skrev i sin bok, ”The essence of an exchange is the sanctity of its contract”.

Olja kom att rädda NYMEX

Efter förbudet att handla i potatis var NYMEX framtid ifrågasatt eftersom större delen av de affärer som gjorts på denna börs avsåg just potatis. Utan en bra råvara så var det svårt att attrahera handel och möjliggöra inkomster till handlarna.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Så småningom kom NYMEX nye styrelseordförande Michel Marks och ekonomen Arnold Safer på att de kunde blåsa liv i börsens terminshandel i eldningsolja. När de amerikanska myndigheterna avreglerade marknaden för eldningsolja kom denna råvara att bli en intressant produkt att handla på börsgolvet. Ett första kontrakt lanserades 1978 varvid en försiktig handel började ta fart främst genom att leverantörerna av eldningsolja i USAs norra stater började använda denna termin för att hedga sig.

NYMEX handel i terminskontrakt kom att hota andras affärer, till exempel de stora oljeföretagens och OPECs, två grupper som under lång tid hade kontrollerat priset på olja. NYMEX erbjöd en öppen marknad med transparenta priser på först eldningsolja och sedan även på råolja, bensin och naturgas.

NYMEX terminskontrakt är standardiserade för leverans av West Texas Intermediate Light Sweet Crude, i Cushing, Oklahama.

Energihandeln tar fart

I takt med att energihandeln tog fart upplevde NYMEX en boom. Börsgolvet kom att befolkas av fler och fler handlare som skrek, lade order och rapporterade avslut. NYMEX handelsgolv kom att bli känt som en plats där den som saknade utbildning eller möjlighet att passa in på Wall Street hade en chans att bli rik. Många av de handlare som blev rika anordnade stora partyn och åkte på exklusiva semestrar, men kom också att förknippas med droger och prostitution. I flera fall gjordes affärer i dessa upp direkt på NYMEX börsgolv.

COMEX, en av de börser som hade delat World Trade Center 4 med NYMEX, hade av tradition sett ned på NYMEX då denna börs varit mindre och levde med ett solkigt rykte efter potatisskandalen på 1970-talet. I samband med den boom som NYMEX upplevde efter införandet av terminer på energiråvaror kom NYMEX att bli både rikare och större än COMEX.

I augusti 1994 kom sedan COMEX att gå upp i NYMEX, en sammanslagning som skedde under namnet NYMEX. I slutet av 1990-talet var det fler personer som arbetade på börsgolvet på NYMEX än vad det fanns plats till. 1997 flyttade därför NYMEX till World Financial Center.

9/11

NYMEX behöll en nära relation med de organisationer och företag som var verksamma vid World Trade Center, och flera anställda vid NYMEX dog i sviterna av tragedin när två flygplan kapades och flögs in i tvillingtornen. NYMEXs byggnader klarade sig emellertid nästan helt oskadda. Trots detta hade NYMEX ledning ganska snabbt beslutat att företaget behövde en back up-plan. Efter attacken byggde NYMEX ett ”reservbörs” för 12 miljoner USD utanför New York med 700 handlarbås, 2.000 telefoner och ett eget datorsystem, för att användas i händelse av en ny terroristattack eller om en naturkatastrof skulle drabba nedre Manhattan.

Den 26 februari 2003 tecknade New York Board of Trade, NYBOT, ett hyresavtal med NYMEX och flyttade in i World Financial Center efter det att denna börs hade fått se sitt huvudkontor och sitt börsgolv förstöras i terroristattacken 2001.

Elektronisk handel

NYMEX hade länge monopol på den öppna handeln på oljefutures (till skillnad från ”dark market” eller Over the counter-marknaden). Omkring 2000 började fler och fler börser att frångå golvhandeln. Enrons onlinesystem för energihandel var ett sådant exempel, ett annat var Jeff Sprechers Intercontinental Exchange, ICE. Den sistnämnda börsen började senare att handla oljeterminer som var extremt lika dem som NYMEX erbjöd vilket gjorde att de kunde ta marknadsandelar nästan omedelbart.

Utförsäljning

Under 2006 genomförde NYMEX en så kallad IPO, Initial Public Offering, och aktierna noterades på New York Stock Exchange. De befattningshavare och börsmedlemmar som ägde platser på börsen såg sin nettoförmögenhet öka med miljontals dollar på bara några timmar. Andra delar av NYMEX såldes. till privata investerare och Chicago Mercantile Exchange, till exempel de fysiska lokalerna. Slutligen köptes hela bolaget upp av CME Group, moderbolag till Chicago Mercantile Exchange.

Nyheter

Lobitokorridoren kan möjliggöra att råvaror fraktas väster ut i Afrika

Publicerat

den

Karta över Lobito-korridoren

En stor del av alla råvaror som produceras i Afrika fraktas öster ut till Kina. USA och EU ser gärna att mer fraktas väster ut. Det finns ett plan att satsa på Lobitokorridoren, en järnväg och väg genom centralafrika. USA har tagit ledningen, men med ett eventuellt maktskifte i USA så återstår det att se vad det blir av planerna.

Clara My Lernborg, expert på råvaror och gruvor, svarar på frågor om projektet.

Clara My Lernborg kommenterar Lobitokorridoren
Fortsätt läsa

Nyheter

Talga har fått miljötillstånd för en grafitgruva i Nunasvaara

Publicerat

den

Talga-flagga

Talga har fått miljötillstånd för en grafitgruva i Nunasvaara utanför Vittangi. Detta efter att Högsta domstolen avslagit begäran om överprövning. Enligt bolaget är detta det enskilt största beslutet för att förverkliga planerna. Gruvan är en del av en vertikalt integrerad produktion av anod-material.

Talga har tidigare erhållit ett bidrag från EUs innovationsfond för att utveckla grafit-anod-material-projektet Talnode-C som kommer att ha låga utsläpp.

”Vi är mycket glada över att miljötillståndsprocessen har avslutats framgångsrikt. Vittangi Anode Project är avgörande för Europas energiomställning och strategiska materialförsörjning. Vi ser fram emot att fortsätta arbeta med våra värdsamhällen och intressenter under hela genomförandefasen för att leverera hållbara, högpresterande anodmaterial till den europeiska batteriindustrin.” säger Martin Phillips, VD för Talga Group.

En viktig pusselbit som återstår är att bolaget får detaljplanen godkänd av regeringen efter att Kiruna kommun sagt nej. Talga har därför tidigare i år lämnat in en begäran till regeringen om planföreläggande.

Fortsätt läsa

Nyheter

ABB och Blykalla samarbetar om teknikutveckling för små modulära reaktorer

Publicerat

den

ABB och Blykalla skriver avtal

ABB och det svenska kärnkraftsbolaget Blykalla har undertecknat ett samförståndsavtal om att utveckla teknik för avancerade kärnkraftsreaktorer, i syfte att stötta Sveriges satsning på ren och tillförlitlig baskraftenergi. Samarbetet kommer i ett första steg att fokusera på att bygga en prototypanläggning för koncepttestning i närheten av Oskarshamn innan man utvidgar till fler framtida anläggningar.

Enligt samförståndsavtalet ska ABB utforska hur dess lösningar för automation, elektrifiering och digitalisering kan stötta Blykallas SMR-prototyp SEALER-E, en elektrisk blykyld testreaktor. Det innefattar även ramverk för cybersäkerhet för att säkerställa att regelverket för kärnsäkerhet efterlevs.

SEALER-reaktor från Blykalla
Blykallas SEALER-reaktor

ABB:s tekniska expertis inom kraftdistribution, styrning och automation kommer, tillsammans med systemintegration, att lägga grunden för en framgångsrik driftsättning av avancerad kärnteknik som en del i samarbetet.

”Vi är glada att välkomna ABB som partner och dra nytta av deras djupa expertis i det här SMR-projektet”, säger Jacob Stedman, vd för Blykalla. ”Vi ser en stark utveckling i Sverige för kärnkraft generellt, och SMR-reaktorer i synnerhet. Därför ser vi fram emot att föra ut den här tekniken på marknaden som en del av omställningen till en nettonollframtid.”

Kärnkraftsreaktorer tillhandahåller ungefär 30 procent av elektriciteten i Sverige. I november 2023 lanserade regeringen en plan för att utöka kärnkraften med en kapacitet som motsvarar två storskaliga reaktorer (2 500 MW) per 2035 och upp till 10 000 MW år 2045, vilket också kan innefatta SMR-reaktorer.

”Energiomställningen är en av de största utmaningarna — men också möjligheterna — vi står inför och vi på ABB är positiva till alla fossilfria energikällor, inklusive kärnkraft”, säger Per Erik Holsten, global divisionschef för ABB Energy Industries. ”Vi är stolta över att få bygga upp ett samarbete med Blykalla och använda våra kunskaper inom automation och elektrifiering till att stötta den roll SMR-reaktorer har vad gäller att producera ren elektricitet och minska koldioxidutsläppen.”

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära