Följ oss

Nyheter

Fortsatt stabilt elpris – men dubbelt så dyrt som i fjol

Publicerat

den

Snittpriset på el för höstmånaderna september till november väntas landa på strax under 50 öre per kilowattimme. Det är nästan en fördubbling jämfört med hösten 2024, då snittet låg på drygt 30 öre. Men nivåerna är fortfarande betydligt lägre än under elpriskrisen 2022. Det visar elbolaget Bixias höstprognos.

Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia
Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia

Att elpriserna är högre än i fjol beror främst på lägre tillgänglighet i kärnkraften och en svagare hydrologisk balans efter en torr sommar. Även om hösten har börjat blött och september ser ut att bli den nederbördsrikaste månaden sedan 2018, räcker det inte till för att vända vattenbalansen.

– Höstens elpriser är stabila, men klart högre än i fjol. Det är framför allt osäkerheten kring kärnkraften som påverkar där Oskarshamn 3 har varit ur drift längre än planerat. Samtidigt har den hydrologiska balansen inte återhämtat sig efter sommarens underskott, trots den blöta inledningen på hösten. Men jämfört med krisåren 2021 och 2022 ligger priserna fortfarande på en låg nivå, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.

I september bidrog bristen på kärnkraft till att elpriset nästan fördubblades jämfört med samma månad i fjol. Priset landade på cirka 40 öre per kilowattimme, att jämföra med 22 öre i september 2024. Flera reaktorer stod stilla, däribland Oskarshamn 3, Forsmark 1 samt Lovisa 1 och 2 i Finland. Trots mycket regn under månaden var vattennivåerna fortsatt låga efter den torra sommaren, medan blåsiga perioder tillfälligt pressade ner priserna.

I oktober väntas elpriset hamna runt 45 öre per kilowattimme, jämfört med 27 öre i fjol, och i november kring 60 öre, mot 43 öre förra året. Sammantaget ger det ett höstsnitt i system på knappt 50 öre, jämfört med drygt 30 öre samma period i fjol. Under krisåret 2022 låg snittet för höstmånaderna på över 1,15 kronor per kilowattimme, med perioder på upp mot 4 kronor.

Liten risk för höga höstpriser

Bixia bedömer att priserna kan komma att stiga tillfälligt om vädret blir kallare än normalt eller om kärnkraftsreaktorer får fortsatt försening i återstart. Om till exempel Oskarshamn 3, vars återstart redan skjutits på fem gånger, inte kommer igång enligt plan i mitten av oktober, finns risk att priserna ökar under andra halvan av månaden.

– Risken för pristoppar ökar ju längre in på säsongen vi kommer, eftersom förbrukningen stiger när temperaturen sjunker. Men väderprognoserna ser i nuläget gynnsamma ut, och även om det skulle bli kallare än väntat ser vi inte någon risk för extremt höga priser, säger Johan Sigvardsson.

Dyrare el i syd

Södra Sverige har betalat betydligt mer för elen än norra delarna. Priserna har legat på runt 15 öre per kWh i norr under september, medan syd haft priser på omkring 70 öre. En differentierad prisbild väntas även under resten av hösten, särskilt om kärnkraftsproduktionen i söder fortsätter att vara begränsad och det fortsätter att vara gott om vatten i norr.

Fortsätt läsa
Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Nyheter

Miljöpartiet i England slutar vara motståndare till kärnkraft

Publicerat

den

Miljöpartiet i England och Wales slutar vara motståndare till kärnkraft, detta efter en omröstning bland medlemmar. Det är en kraftig omsvängning för partiet. Man är inte entusiastiska anhängare av kärnkraft nu, men man har prioriterat upp hur viktigt man tycker det är att begränsa koldioxidutsläpp. Partiet anser att befintlig kärnkraft är rimlig i den relationen och man är villig att titta på ny kärnkraft från fall till fall, och framför allt är det nu fritt fram för partiets parlamentsmedlemmar att ha åsikter och ta beslut i frågan.

Storbritannien har över åren minskat sin elproduktion kraftigt, utvecklingen är mer lik ett Ukraina i krig än något annat land.

Elpriserna i Storbritannien är nu höga, både ur ett historiskt perspektiv och jämfört med andra länder. Delvis hanterar landet situationen genom att importera mer elektricitet. Men i det stora hela så går det inte att bygga elintensiva industrier och datacenter i stor skala i landet, sådant måste man till stor del överlåta till andra länder i världen.

Fortsätt läsa

Nyheter

Kanada vill få fart på oljesanden igen

Publicerat

den

Produktion av olja från oljesand i Kanada

Kanadas premiärminister Mark Carney och Albertas premiärminister Danielle Smith vill skapa förutsättningar för en ny period av tillväxt i landets oljesandsindustri. Ett centralt steg är den planerade Pacific Link-pipelinen, som ska kunna transportera omkring en miljon fat olja per dag från Alberta till en exportterminal på Kanadas västkust.

Carney deklarerade i veckan att projektet ligger i Kanadas nationella intresse. Det innebär att det får en snabbare och mer samordnad prövning genom den federala myndighet som hanterar stora infrastrukturprojekt.

Målet är att ge oljesandsproducenterna bättre tillgång till exportmarknader, inte minst i Asien. Samtidigt har flera energipolitiska förändringar som infördes under den tidigare regeringen tagits bort, vilket regeringen menar förbättrar förutsättningarna för investeringar.

Kanada vill dock undvika att upprepa problemen från den stora oljesandsboomen under 2000-talet och början av 2010-talet. Då ledde kraftigt ökade investeringar till bland annat stigande kostnader, arbetskraftsbrist och bostadsbrist i Fort McMurray.

Den här gången vill regeringarna i stället åstadkomma hållbar tillväxt genom effektivare produktion, ny teknik och bättre planering av infrastrukturen. Bland annat används autonoma lastbilar redan inom oljesand, vilket kan öka produktionen utan samma behov av inflyttad arbetskraft.

För Kanada handlar satsningen inte bara om att bygga en pipeline. Ambitionen är att skapa förutsättningar för ökade investeringar i oljesanden och samtidigt bygga ut vägar, annan infrastruktur och arbetskraftskapacitet i en takt som industrin och samhällena klarar av.

Fortsätt läsa

Nyheter

År 2035 kan datacenter i USA förbruka mer naturgas än Japan och Tyskland tillsammans

Publicerat

den

Inne i ett datacenter hos Meta

Utbyggnaden inom AI kan göra att datacenter i USA år 2035 förbrukar mer naturgas än Tyskland och Japan tillsammans. Två stora länder som till stor del driver sina samhällen på naturgas.

Under det kommande decenniet förväntas datacenter stå för den största efterfrågetillväxten av naturgas i USA, endast slaget av efterfrågan från utlandet i form av LNG-export. Efterfrågan från datacenter i USA förväntas enligt en rapport från BloombergNEF kunna komma upp i 18 miljarder kubikfot per dag till 2035, vilket är dubbelt så mycket som den tidigare prognosen som gavs så sent som för nio månader sedan.

Den nya prognosen utgår från att inte alla planerade AI-datacenter kommer att byggas. Det är alltså inte en prognos som lite slappt multiplicerat alla offentliggjorda planer med användning av naturgas.

De senaste månaderna har datacenter som producerar sin egen elektricitet kommit i fokus. Meta, Microsoft, Google och Amazon har alla tillkännagivit nya naturgaskraftverk, vilket gör att de inte saktas ner av att det tar tid att bygga elnät. Det har också blivit ett allt större politiskt krav då många invånare inte vill drabbas av datacenters elbehov. Datacenter med egen elproduktion från naturgas förväntas förbruka mellan 2,9 och 3,4 miljarder kubikfot per dag år 2035. Det är ungefär lika mycket som alla datacenter förbrukar idag.

Men det är ändå bara en mindre andel, för fram till 2035 förväntas datacenter som är inkopplade på elnätet öka användningen av naturgas med 15 miljarder kubikfot per dag.

USA och Kina har energin

Det är värt att ha i åtanke att USA i stort sett är det enda landet i den vidare västvärlden som både har rikligt med energi och kan öka elproduktionen. Hela västvärlden baserar alltså större delen av din AI-användning på elproduktionen i USA. Kina har enorma mängder kolkraft och försöker nu få folk i västvärlden att använda den, det återstår dock att se hur stor andel som skickar sin data till Kina i stället för USA.

Det finns ett annat land i västvärlden som har potential och det är Kanada. Det landet sitter också på stora mängder naturgas och vill göra sig mindre beroende av USA. Det är betydligt mer effektivt att bygga datacenter vid naturgasfälten och exportera datorkraften än att bygga rörledningar och exportterminaler för att exportera naturgasen så att Europa kan bygga ut sin datorkraft.

Fortsätt läsa

Sälja Guld - Guldbrev.se

Guldcentralen

Aktier

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära