Nyheter
ICE erbjuder råvaruhandel dygnet runt, världen över
ICE, eller Intercontinental Exchange som börsens fullständiga namn är, är ett amerikanskt finansiellt företag som driver elektroniska börser och marknadsplatser på vilka det handlas terminer och over-the-counter-kontrakt (OTC-kontrakt) på råvaror, så kallade forwards. ICE tillhandahåller även handel på derivat på finansiella produkter.
Även om företagets ursprungliga fokus var energiprodukter som råolja och raffinerad olja, naturgas, elkraft och utsläppsrätter så har de senaste årens förvärv gjort att ICE har expanderat sin verksamhet till ”softs”, så kallade mjuka råvaror som socker, bomull och kaffe, utländsk valuta, aktier och indexterminer.
År 2011 gick ICE och NASDAQ OMX Group ihop för att med gemensamma krafter bjuda mot Deutsche Börse efter att det att det meddelats att detta företag tecknat ett avtal om samgående med NYSE Euronext värt 9,5 miljarder USD. De två amerikanska företagen drog sig emellertid tillbaka efter det att deras bud stött på patrull eftersom det ansågs strida mot antitrustreglerna.
ICE är organiserat i tre affärsområden:
- ICE Markets – terminer, optioner och OTC-handel. Energi-futures handlas via ICE Futures medan all handel i ”softs” sker genom ICE Futures USA.
- ICE Services – bekräftelser av elektronisk handel och utbildning.
- ICE Data – elektronisk leverans av marknadsdata, inklusive realtidsdata, historiska priser och dagliga index.
Kontrakt som säljs via ICE Futures USA behandlas genom ett dotterbolag, ICE Clear USA (ICEUS). I maj 2008 lanserade ICE sitt eget Clearing House, ICE Clear, med divisioner för marknaderna i Europa, USA, Kanada och Trust (ICEU).
ICE huvudkontor är beläget i Atlanta, men koncernen har också kontor i Calgary, Chicago, Houston, London, New York, Winnipeg, Washington, D.C. och Singapore, och regionala telekommunikationsnav i Chicago, New York, London och Singapore.
I slutet av 1990-talet förvärvade Jeffrey Sprecher, ICEs grundare, styrelseordförande och CEO, Continental Power Exchange Inc med målet att utveckla en Internet-baserad plattform som skulle tillhandahålla en mer öppen och mer effektiv marknad för OTC-handeln i energirelaterade råvaror.
I maj 2000 öppnade Intercontinental Exchange (ICE), som då hade lyckats knyta till sig några av världens största energihandelsföretag som aktörer på marknaden, men också fått dessa att gå in som aktieägare i ICE.
Företagets mål var att förändra OTC-handeln genom att tillhandahålla en öppen, lättillgänglig marknadsplats med ett stort antal aktiva medlemmar som skulle vara tillgänglig dygnet runt för elektronisk börshandel i energirelaterade råvaror. Redan från start kunde ICE erbjuda sina medlemsföretag bättre priser, en bättre transparens, ökad effektivitet, högre likviditet och lägre kostnader än vad den manuella handeln kunde erbjuda.
I juni 2001 expanderade ICE sin verksamhet och adderade terminshandel till sitt produktutbud efter det att bolaget förvärvat International Petroleum Exchange (IPE), nu ICE Futures Europe, som drev Europas största marknadsplats för energirelaterade råvaror. Handeln på International Petroleum Exchange skedde genom ett så kallat ”open out cry”-förfarande.
2003 inledde ICE ett samarbete med Chicago Climate Exchange (CCX) som hostade de elektroniska marknadsplatserna och två år senare, 2005, kom alla ICE energiterminer att migreras till en elektronisk marknad. I april 2010 köpte ICE upp CCX ägare Climate Exchange PLC för 395 miljoner pund, cirka 622 MUSD. Climate Exchange PLC ägde även EuropeanClimate Exchange (ECX). Climate Exchange PLC äger även European Climate Exchange (ECX).
Den 16 november 2005 började aktierna i Intercontinental Exchange att handlas publikt på NYSE, New York Stock Exchange under akronymen ICE. Mindre än ett år senare, den 30 juni 2006 togs Intercontinental Exchange upp i Russell 1000-indexet. Aktien ingår även i S & P 500-indexet.
Under 2007 expanderade Intercontinental Exchange snabbt, bland annat kom ICE att förvärva New York Board of Trade (NYBOT), ChemConnect, en råvarumarknad för kemiska produkter samt kanadensiska Winnipeg Commodity Exchange.
I mars 2007 lade ICE ett misslyckat bud på Chicago Board of Trade, CBOT, på 9,9 miljarder USD. Chicago Board of Trade köptes i stället upp av Chicago Mercantile Exchange, CME, den råvarubörs som CBOT hade sitt ursprung i.
Under 2007 meddelade Natural Gas Exchange, NGX, och Intercontinental Exchange (ICE) att dessa börser ingått avtal om allians avseende teknik och clearing för att bättre kunna svara mot de behov som finns på de nordamerikanska energimarknaderna. Under februari 2008 började alla NGXs fysiska naturgas- och elektrictetskontrakt visas via ICEs handelsskärmar, något som sedan följdes upp av att NGX övertog ansvaret för den fysiska clearingen på vissa av ICEs nav i USA.
Den 4 mars 2009 meddelade ICE att ICE US Trust, LLC (ICE Trust), ett New York-domicilt aktiebolag, erhållit godkännande från styrelsen för Federal Reserve System att bli medlem av Federal Reserve System och att fungera som en clearingcentral och central motpart för credit default swappar, så kallade CDS-transaktioner, ursprungligen för nordamerikanska CDS-index och senare flytande swappar. Bolaget bytte senare namn till ICE Clear Credit LLC och står nu under tillsyn av CFTC och SEC.
I februari 2011, i kölvattnet av en aviserad fusion mellan NYSE Euronext och Deutsche Borse, spekulerades det i att ICE tillsammans med Nasdaq OMX skulle komma med ett motbud på NYSE Euronext. Det spekulerades i att ICE ville förvärva den amerikanska börsens derivatverksamheter medan Nasdaq OMX ville ta över avistahandeln. Vid denna tidpunkt uppgick NYSE Euronexts marknadsvärde till 9,75 miljarder USD medan Nasdaq värderades till 5,78 miljarder USD och ICE till 9,45 miljarder USD. Den 1 april 2011 lade ICE tillsammans med Nasdaq OMX ett gemensamt bud om 11,3 miljarder USD, en affär som den 10 april förkastades av styrelsen för NYSE.
En vecka senare höjde ICE och Nasdaq budet med 0,17 USD per aktie, till 42,67 USD och 350 MUSD för att täcka eventuella juridiska omkostnader. Affären innebar därmed en överkurs om 21 procent, cirka 2 miljarder USD över vad marknaden värderade NYSE till. Budet var redan vid denna tidpunkt uppbackat av lånelöften om 3,8 miljarder USD.
I april 2011 inledde det amerikanska justitiedepartementet en översyn av affären eftersom denna skulle kunna komma att lägga nästan all amerikansk aktiehandel under ett och samma bolags kontroll. En månad senare, i april 2011, stod det klart att det amerikanska justitiedepartementet inte skulle komma att ge sitt godkännande till denna affär varvid ICE och Nasdaq drog tillbaka budet.
I budstrid om London Metal Exchange
I maj 2012 lade Intercontinental Exchange (ICE) ett bud på 1,3 MGBP på London Metal Exchange. ICE:s rival, Hong Kong Exchanges and Clearing (HKEx), hade lagt ett bud på strax under detta belopp. Enligt en artikel i The Sunday Telegraph ifrågasattes det om ICE var rätt köpare av LME eftersom bolaget då det 2001 köpte International Petroleum Exchange stängde ned handeln som skett enligt open out cry-förfarandet och migrerade den till en elektronisk handelsplattform.
Det fanns även betydande oro för HKEX på grund av dess starka kopplingar till fastlandskina, världens största konsument av råvaror.
I juni 2012 köptes sedan LME av Honk Kong Stock Exchange för 1.388 MGBP.
Råvaror och produkter som handlas på ICE
- Kol
- Råolja
- Raffinerade oljeprodukter
- Utsläppsrätter
- Naturgas
- Elektricitet
- Kakao
- Kaffe
- No. 2 Bomull
- Fryst, koncentrerad apelsinjuice (FCOJ A)
- Socker No 11
- Rusell Index
- USD Index
- Järnmalmsswappar
Dygnet runt, världen över
ICE har sitt huvudkontor i Atlanta, med kontor i New York, London, Chicago, Houston, Winnipeg, Calgary, Washington, DC och Singapore. ICE betjänar kunder i mer än 70 länder.
Nancy Williams, Co-Principal, introducerar Jeffrey Sprecher, grundare, ordförande och VD, IntercontinentalExchange (ICE) som under femton minuter talar om ICE historia.
Nyheter
Stor uppsida i Lappland Guldprospekterings aktie enligt analys

Impala Nordic har gjort en uppdragsanalys på Lappland Guldprospektering, som noterades på Spotlight förra hösten, där man ser en rejält uppsida i aktien.
Lappland Guldprospektering är ett svenskt bolag verksamt inom guldprospektering med fokus på att utveckla och bedriva guldbrytning i större skala i Sverige och övriga Norden. Bolaget har som målsättning att bli en betydande guldproducent, där bolagets nyckelpersoner besitter en mångårig erfarenhet av utveckling och drift av gruvor över hela världen.
Bolaget drivs med väldigt slimmad kostnadsbas, som understiger 1 miljon kronor per kvartal. Således har bolaget en betydande runway med nuvarande kassa, som uppgick till cirka 18 miljoner kronor i utgången av Q1 2025.
”Vi ser det som möjligt att Bolaget kan etablera en gruvverksamhet i huvudprojektet Stortjärnhobben inom 3–4 år, vilket skulle innebära kassaflöden under många år framöver. Om Bolaget lyckas med sitt mål att klassificera en mineralresurs på 500 000 troy ounce (uns) ser vi potential till betydande uppvärdering baserat på värderingen av bolag som varit i liknande skede. Vi bedömer att uppsidan motsvarar ett börsvärde på minst 500 MSEK, drygt 400 % över dagens värdering.”
Nyheter
Silverpriset släpar efter guldets utveckling, har mer uppsida

Guldpriset har stigit rejält det senaste året, men silver har inte hängt med. Samtidigt har den svenska kronan stärkts mot dollarn, vilket faktiskt gjort att silver t.o.m. har gått ner om man räknar i svenska kronor. Eric Strand säger i ett samtal att det finns uppsida i silver.
Eric Strand får sedan svara på hur han ser på guldmarknaden och vad som händer där. Det är positiva utsikter för innehavare av guld.
Innan och efter inspelen från Eric Strand så går Anna Stjernquist och Gabriel Mellqvist på EFN igenom vad som har hänt med flera olika råvaror på marknaden.
Nyheter
Brookfield ska bygga ett AI-datacenter på hela 750 MW i Strängnäs

Brookfield Asset Management meddelade idag en omfattande satsning på upp till 10 miljarder USD (95 miljarder kronor) för att bygga ett AI-datacenter i Strängnäs. Investeringen är en av Brookfields största i Europa inom artificiell intelligens.
Kärnan i satsningen är etableringen av ett nytt stort AI-center i Strängnäs. Centret blir ett strategiskt infrastrukturprojekt som direkt stödjer Sveriges nationella AI-strategi.
Anläggningen förväntas skapa över 1 000 permanenta arbetstillfällen och ytterligare 2 000 jobb under den 10–15 år långa byggperioden. Antalet arbetstillfällen är trevligt för Strängnäs, men det viktiga för Sverige är att vi får ett stort datacenter, med stort fokus på AI. Det är inte rimligt att ett land som Sverige ska vara beroende av Nordamerika för att driva samhället.
Brookfield uppger att anläggningen blir det första AI-centret av sitt slag i Sverige och ett av de första i Europa. Det blir helt klart det största i Sverige. EcoDataCenter bygger dock en anläggning i Borlänge på 240 MW som kan utökas till 360 MW, som visserligen blir mindre men vem som är störst under kommande år återstår att se.
– Vi är glada att kunna fördjupa vårt partnerskap med Sverige och stödja landets ambitioner att bli ett ledande AI-nav i Europa, säger Sikander Rashid, Europachef på Brookfield. – För att kunna konkurrera inom AI-utveckling och ta del av dess ekonomiska potential krävs storskaliga investeringar i den underliggande infrastrukturen. Det handlar inte bara om datacenter, utan även om datatrafik, chipförvaring och energiproduktion. Dagens besked är ett viktigt steg mot att stärka Europas självförsörjande kapacitet inom AI.
Brookfield är en av världens största investerare inom AI:s värdekedja med över 100 miljarder euro investerade globalt inom digital infrastruktur, förnybar energi och halvledartillverkning. Tidigare i år presenterade bolaget ett investeringsprogram på 20 miljarder euro i Frankrike, där 10 miljarder euro går till etableringen av landets första AI-fabrik – en anläggning som kommer skapa 1 GW ny kapacitet och bli Europas största AI-kluster.
Brookfield har varit aktiv i Sverige sedan 2018 och har omfattande verksamhet inom telekomtorn, förnybar energi, social infrastruktur och logistik.
750 MW elektricitet dygnet runt i SE3
Ett datacenter på 750 MW är stort, speciellt för Europa. En stor kärnkraftsreaktor är på omkring 1000 MW.
Ett datacenter arbetar 24/7 under 365 dagar per år. Ett datacenter kanske inte pressar användningen till max hela tiden, men om vi leker med tanken så blir det 6 570 000 MWh per år. Om vi tänker oss att elpriset med tiden är 1000 kr per MWh så blir det en elräkning på 6,57 miljarder kronor per år, enbart för själva elektriciteten, sedan ska även överföringen betalas, och lite andra relaterade kostnader.
Det som är något överraskande är att man väljer att placera datacentret i Strängnäs, dvs i SE3, till skillnad från längre upp i Sverige. Brookfield verkar visserligen gilla infrastrukturen i staden och regionen, men priset på elektricitet är betydligt lägre i norr och utbudet mycket stabilare.
Datacenter är bra kunder till elproducenter
Många av de stora industrisatsningar som det planerats för i Sverige är problematiska för de blir bara lönsamma om elektriciteten kostar betydligt mindre än vad elproducenter behöver få betalt för att kunna bygga ut produktionen. AI-datacenter däremot klarar att betala betydligt mer, de kan betala priser som motiverar elproducenter att bygga ut produktionen.
-
Nyheter4 veckor sedan
Förenade Arabemiraten siktar på att bygga ett datacenter på 5 GW, motsvarande fem stora kärnkraftsreaktorer
-
Analys4 veckor sedan
A lower oil price AND a softer USD will lift global appetite for oil
-
Nyheter4 veckor sedan
Samtal om när oljepriserna vänder och gruvindustrins största frågor
-
Analys4 veckor sedan
An Israeli attack on Iran moves closer as Trump’s bully-diplomacy has reach a dead end
-
Analys3 veckor sedan
Brent steady at $65 ahead of OPEC+ and Iran outcomes
-
Analys3 veckor sedan
A shift to surplus will likely drive Brent towards the 60-line and the high 50ies
-
Nyheter2 veckor sedan
USA slår nytt produktionsrekord av naturgas
-
Analys2 veckor sedan
All eyes on OPEC V8 and their July quota decision on Saturday