Nyheter
ICE erbjuder råvaruhandel dygnet runt, världen över
ICE, eller Intercontinental Exchange som börsens fullständiga namn är, är ett amerikanskt finansiellt företag som driver elektroniska börser och marknadsplatser på vilka det handlas terminer och over-the-counter-kontrakt (OTC-kontrakt) på råvaror, så kallade forwards. ICE tillhandahåller även handel på derivat på finansiella produkter.
Även om företagets ursprungliga fokus var energiprodukter som råolja och raffinerad olja, naturgas, elkraft och utsläppsrätter så har de senaste årens förvärv gjort att ICE har expanderat sin verksamhet till ”softs”, så kallade mjuka råvaror som socker, bomull och kaffe, utländsk valuta, aktier och indexterminer.
År 2011 gick ICE och NASDAQ OMX Group ihop för att med gemensamma krafter bjuda mot Deutsche Börse efter att det att det meddelats att detta företag tecknat ett avtal om samgående med NYSE Euronext värt 9,5 miljarder USD. De två amerikanska företagen drog sig emellertid tillbaka efter det att deras bud stött på patrull eftersom det ansågs strida mot antitrustreglerna.
ICE är organiserat i tre affärsområden:
- ICE Markets – terminer, optioner och OTC-handel. Energi-futures handlas via ICE Futures medan all handel i ”softs” sker genom ICE Futures USA.
- ICE Services – bekräftelser av elektronisk handel och utbildning.
- ICE Data – elektronisk leverans av marknadsdata, inklusive realtidsdata, historiska priser och dagliga index.
Kontrakt som säljs via ICE Futures USA behandlas genom ett dotterbolag, ICE Clear USA (ICEUS). I maj 2008 lanserade ICE sitt eget Clearing House, ICE Clear, med divisioner för marknaderna i Europa, USA, Kanada och Trust (ICEU).
ICE huvudkontor är beläget i Atlanta, men koncernen har också kontor i Calgary, Chicago, Houston, London, New York, Winnipeg, Washington, D.C. och Singapore, och regionala telekommunikationsnav i Chicago, New York, London och Singapore.
I slutet av 1990-talet förvärvade Jeffrey Sprecher, ICEs grundare, styrelseordförande och CEO, Continental Power Exchange Inc med målet att utveckla en Internet-baserad plattform som skulle tillhandahålla en mer öppen och mer effektiv marknad för OTC-handeln i energirelaterade råvaror.
I maj 2000 öppnade Intercontinental Exchange (ICE), som då hade lyckats knyta till sig några av världens största energihandelsföretag som aktörer på marknaden, men också fått dessa att gå in som aktieägare i ICE.
Företagets mål var att förändra OTC-handeln genom att tillhandahålla en öppen, lättillgänglig marknadsplats med ett stort antal aktiva medlemmar som skulle vara tillgänglig dygnet runt för elektronisk börshandel i energirelaterade råvaror. Redan från start kunde ICE erbjuda sina medlemsföretag bättre priser, en bättre transparens, ökad effektivitet, högre likviditet och lägre kostnader än vad den manuella handeln kunde erbjuda.
I juni 2001 expanderade ICE sin verksamhet och adderade terminshandel till sitt produktutbud efter det att bolaget förvärvat International Petroleum Exchange (IPE), nu ICE Futures Europe, som drev Europas största marknadsplats för energirelaterade råvaror. Handeln på International Petroleum Exchange skedde genom ett så kallat ”open out cry”-förfarande.
2003 inledde ICE ett samarbete med Chicago Climate Exchange (CCX) som hostade de elektroniska marknadsplatserna och två år senare, 2005, kom alla ICE energiterminer att migreras till en elektronisk marknad. I april 2010 köpte ICE upp CCX ägare Climate Exchange PLC för 395 miljoner pund, cirka 622 MUSD. Climate Exchange PLC ägde även EuropeanClimate Exchange (ECX). Climate Exchange PLC äger även European Climate Exchange (ECX).
Den 16 november 2005 började aktierna i Intercontinental Exchange att handlas publikt på NYSE, New York Stock Exchange under akronymen ICE. Mindre än ett år senare, den 30 juni 2006 togs Intercontinental Exchange upp i Russell 1000-indexet. Aktien ingår även i S & P 500-indexet.
Under 2007 expanderade Intercontinental Exchange snabbt, bland annat kom ICE att förvärva New York Board of Trade (NYBOT), ChemConnect, en råvarumarknad för kemiska produkter samt kanadensiska Winnipeg Commodity Exchange.
I mars 2007 lade ICE ett misslyckat bud på Chicago Board of Trade, CBOT, på 9,9 miljarder USD. Chicago Board of Trade köptes i stället upp av Chicago Mercantile Exchange, CME, den råvarubörs som CBOT hade sitt ursprung i.
Under 2007 meddelade Natural Gas Exchange, NGX, och Intercontinental Exchange (ICE) att dessa börser ingått avtal om allians avseende teknik och clearing för att bättre kunna svara mot de behov som finns på de nordamerikanska energimarknaderna. Under februari 2008 började alla NGXs fysiska naturgas- och elektrictetskontrakt visas via ICEs handelsskärmar, något som sedan följdes upp av att NGX övertog ansvaret för den fysiska clearingen på vissa av ICEs nav i USA.
Den 4 mars 2009 meddelade ICE att ICE US Trust, LLC (ICE Trust), ett New York-domicilt aktiebolag, erhållit godkännande från styrelsen för Federal Reserve System att bli medlem av Federal Reserve System och att fungera som en clearingcentral och central motpart för credit default swappar, så kallade CDS-transaktioner, ursprungligen för nordamerikanska CDS-index och senare flytande swappar. Bolaget bytte senare namn till ICE Clear Credit LLC och står nu under tillsyn av CFTC och SEC.
I februari 2011, i kölvattnet av en aviserad fusion mellan NYSE Euronext och Deutsche Borse, spekulerades det i att ICE tillsammans med Nasdaq OMX skulle komma med ett motbud på NYSE Euronext. Det spekulerades i att ICE ville förvärva den amerikanska börsens derivatverksamheter medan Nasdaq OMX ville ta över avistahandeln. Vid denna tidpunkt uppgick NYSE Euronexts marknadsvärde till 9,75 miljarder USD medan Nasdaq värderades till 5,78 miljarder USD och ICE till 9,45 miljarder USD. Den 1 april 2011 lade ICE tillsammans med Nasdaq OMX ett gemensamt bud om 11,3 miljarder USD, en affär som den 10 april förkastades av styrelsen för NYSE.
En vecka senare höjde ICE och Nasdaq budet med 0,17 USD per aktie, till 42,67 USD och 350 MUSD för att täcka eventuella juridiska omkostnader. Affären innebar därmed en överkurs om 21 procent, cirka 2 miljarder USD över vad marknaden värderade NYSE till. Budet var redan vid denna tidpunkt uppbackat av lånelöften om 3,8 miljarder USD.
I april 2011 inledde det amerikanska justitiedepartementet en översyn av affären eftersom denna skulle kunna komma att lägga nästan all amerikansk aktiehandel under ett och samma bolags kontroll. En månad senare, i april 2011, stod det klart att det amerikanska justitiedepartementet inte skulle komma att ge sitt godkännande till denna affär varvid ICE och Nasdaq drog tillbaka budet.
I budstrid om London Metal Exchange
I maj 2012 lade Intercontinental Exchange (ICE) ett bud på 1,3 MGBP på London Metal Exchange. ICE:s rival, Hong Kong Exchanges and Clearing (HKEx), hade lagt ett bud på strax under detta belopp. Enligt en artikel i The Sunday Telegraph ifrågasattes det om ICE var rätt köpare av LME eftersom bolaget då det 2001 köpte International Petroleum Exchange stängde ned handeln som skett enligt open out cry-förfarandet och migrerade den till en elektronisk handelsplattform.
Det fanns även betydande oro för HKEX på grund av dess starka kopplingar till fastlandskina, världens största konsument av råvaror.
I juni 2012 köptes sedan LME av Honk Kong Stock Exchange för 1.388 MGBP.
Råvaror och produkter som handlas på ICE
- Kol
- Råolja
- Raffinerade oljeprodukter
- Utsläppsrätter
- Naturgas
- Elektricitet
- Kakao
- Kaffe
- No. 2 Bomull
- Fryst, koncentrerad apelsinjuice (FCOJ A)
- Socker No 11
- Rusell Index
- USD Index
- Järnmalmsswappar
Dygnet runt, världen över
ICE har sitt huvudkontor i Atlanta, med kontor i New York, London, Chicago, Houston, Winnipeg, Calgary, Washington, DC och Singapore. ICE betjänar kunder i mer än 70 länder.
Nancy Williams, Co-Principal, introducerar Jeffrey Sprecher, grundare, ordförande och VD, IntercontinentalExchange (ICE) som under femton minuter talar om ICE historia.
Nyheter
Uranbrytning ska bli tillåtet i Sverige
Regeringen går vidare med planerna att ta bort förbudet mot uranbrytning i Sverige. Kommuner ska kunna stoppa utvecklingen av urangruvor om de klassas som kärnteknisk verksamhet. Är uran en biprodukt till annan brytning räknas det dock inte som kärnteknisk verksamhet. Den exakta definitionen är ännu inte bestämd. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari säger till Sveriges Radio att det är hyckleri att förbjuda uranbrytning i Sverige samtidigt som vi har kärnkraftverk som är beroende av uran.
Nyheter
Tuffa tider för stål i Europa
Stålmarknaden befinner sig i en svår situation där Kinas enorma kapacitet i kombination med att den inhemska efterfrågan har gått ner skapar press på branschen i hela världen. Skrothandlaren och stålexperten Felix Lindberg berättar om Europas svåra situation, med en bilindustri som går på knäna med minskad efterfrågan på stål som följd. Under 2025 kan hårdare tongångar och handelsfrågor komma i fokus. Inte minst spelar en ny administration i USA och ett val i Tyskland roll.
Nyheter
LKAB och Luleå kan bli en betydande aktör för fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Europa
LKAB lämnar idag in sin ansökan om miljötillstånd för förädling av fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Luleå. Den planerade industriparken kan bli den första i sitt slag i Europa och en betydande byggsten i att öka självförsörjningen av kritiska mineral, med potential att täcka sju gånger behovet av fosfor till svenskt jordbruk.
– Denna ansökan är resultatet av ett gediget arbete under fyra års tid. Det handlar om en viktig milstolpe som är av stor betydelse för regionen, Sverige och för Europas beredskap. Genom att utvinna fosfor och sällsynta jordartsmetaller från det material som vi redan bryter kan vi stärka vår framtida konkurrenskraft när vi planerar att expandera våra gruvor, samtidigt som vi kan öka försörjningstryggheten och förse samhället med dessa kritiska mineral som behövs för omställningen, säger Darren Wilson, direktör affärsområde Specialprodukter, LKAB.
Utbudet av fosfor för mineralgödsel är avgörande för matförsörjningen i Sverige och EU, medan sällsynta jordartsmetaller används för elektrifieringen och digitaliseringen av samhället, till exempel tillverkning av permanentmagneter i elbilar och vindkraftverk. Fullt utbyggd beräknas produktionen från industriparken kunna täcka cirka sju gånger Sveriges behov och åtta procent av EU:s behov av fosfor. Idag finns ingen utvinning av sällsynta jordartsmetaller i Europa.
– Behovet av kritiska mineral är brådskande sett till det geopolitiska läget och Sveriges mål om att nå fossilfrihet år 2045. EU är idag helt importberoende av fosfor och sällsynta jordartsmetaller och har klassificerat dessa som kritiska råmaterial för samhället. Denna ansökan är avgörande för att möjliggöra ett framtida investeringsbeslut om fullskalig produktion i Luleå, säger Darren Wilson.
Ansökan till Mark- och miljödomstolen avser ett miljötillstånd att bedriva storskalig industriverksamhet samt hamnverksamhet på Svartön i Luleå. Verksamheten bygger på att nyttja avfallsströmmar från järnmalmsproduktionen i Gällivare, där apatitkoncentrat framställs för vidareförädling i Luleå. Här planerar LKAB att producera fosfor och sällsynta jordartsmetaller, samt gips som biprodukt. Genom en stegvis uppskalning kan verksamheten utökas med fler processanläggningar över tid, för att stå i full drift under 2030-talet.
– LKAB:s tillståndsansökan är ytterligare ett steg på vägen mot en utbyggd industripark i Luleå. Det är glädjande att de arbetar på enligt sin plan med etableringen, som är betydelsefull för kommunens och regionens fortsatta utveckling som nav i omställningen. Produktionen av dessa kritiska mineral för vindkraftverk, elbilar och matförsörjning är viktigt för hela vårt samhälle och ger oss möjligheten till att skapa nya arbetstillfällen inför framtiden, säger Carina Sammeli, kommunstyrelsens ordförande, Luleå kommun.
Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera de teknologier som krävs för utvinning av kritiska mineral. Resultaten från anläggningen, tillsammans med miljötillståndet för industriparken, kommer att ligga till grund för kommande beslut om storskalig produktion. Det är även avhängigt av miljötillståndet för LKAB:s verksamhet och apatitverk i Gällivare, där tillståndsprocessen pågår.
Fakta om LKAB och kritiska mineral
- LKAB planerar att börja utvinna kritiska mineral från den befintliga järnmalmsgruvan i Gällivare genom att etablera ett nytt förädlingsverk för apatit. Detta genom att ta vara på flöden från järnmalmsproduktionen som idag inte tas till vara och blir till avfall.
- Apatitkoncentratet från Gällivare transporteras sedan till den planerade industriparken i Luleå. Här planerar LKAB att producera sällsynta jordartsmetaller, fosfor för produktion av mineralgödsel till jordbruket, samt gips som biprodukt för byggindustrin.
- Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera 800 MSEK i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera och vidareutveckla de teknologier som krävs för utvinning av fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Den planeras vara i drift i slutet av 2026 och är en viktig del i arbetet med att utveckla den fullskaliga anläggningen.
- EU klassificerar råvaror som kritiska på grund av det stora importberoendet och den stora betydelsen de har för vår ekonomi och den gröna omställningen. Detta inkluderar fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Gemensamt för dessa råmaterial är även att det finns en stor risk för försörjningsavbrott, till exempel relaterat till geopolitiska risker.
- Fosfor används främst för produktion av mineralgödsel och ungefär hälften av världens livsmedelsproduktion är beroende av detta. Europa är till 90 procent beroende av import, där Ryssland har stått för en betydande del av produktionen.
- Sällsynta jordartsmetaller (REE) används bland annat i permanentmagneter i elbilsmotorer och generatorer för vindkraftverk, där Kina dominerar värdekedjan. Europa har idag ingen egen utvinning av dessa sällsynta jordartsmetaller.
- LKAB har ansökt om att göra järnmalmsgruvan i Gällivare, den planerade industriparken i Luleå och den nya järnmalmsfyndigheten Per Geijer med höga halter sällsynta jordartsmetaller och fosfor i Kiruna till strategiska projekt enligt EU:s Critical Raw Materials Act.
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: OPEC+ meeting postponement adds new uncertainties
-
Nyheter4 veckor sedan
Oklart om drill baby drill-politik ökar USAs oljeproduktion
-
Nyheter2 veckor sedan
Vad den stora uppgången i guldpriset säger om Kina
-
Nyheter3 veckor sedan
Meta vill vara med och bygga 1-4 GW kärnkraft, begär in förslag från kärnkraftsutvecklare
-
Nyheter3 veckor sedan
Kina gör stor satsning på billig kol i Xinjiang
-
Analys2 veckor sedan
Brent crude rises 0.8% on Syria but with no immediate risk to supply
-
Analys2 veckor sedan
OPEC takes center stage, but China’s recovery remains key
-
Nyheter4 veckor sedan
Ytterligare tolv stora industriföretag ansluter till Industrikraft för bygga ny elproduktion i Sverige