Följ oss

Nyheter

Att investera i priset på el

Publicerat

den

Anders Blomqvist om råvaror

Anders Blomqvist

Sedan den nordiska elmarknaden avreglerades har en likvid handel med terminer på el vuxit fram på den nordiska elbörsen Nordpool. Som råvarumarknad är el ganska speciell: det går inte att lagra el i direkt mening i någon nämnvärd omfattning utan endast indirekt genom vatten i kraftverksdammarna i norr. Dessutom är möjligheten för import och export ganska begränsad. För råvaruinvesterare är dessa egenskaper närmast en fördel: priset har goda förutsättningar att vara lågt korrelerat till andra tillgångar och prisvariationerna blir stora vilket leder till ökat behov för prisskydd hos konsumenter och producenter.

Priset på el bestäms som i andra råvaror beroende på balansen mellan utbud och efterfrågan. Den fundamentala ansatsen till elhandel är att helt enkelt uppskatta och modellera hela utbuds- och efterfrågekurvorna. Efterfrågekurvan byggs upp av både företag och privatpersoner. Den typiske elkonsumenten är inte så prisberoende på kort sikt – i synnerhet om man säkrat priset genom exempelvis ett ettårskontrakt. Därmed blir kurvan ganska oelastisk. Däremot så kan efterfrågekurvan skiftas beroende på konjunktur och uppvärmningsbehov (väder). Utbudskurvan byggs upp av att man sorterar elproduktionen efter marginalkostnad. I botten finns kärn- och vattenkraft. Även potentiell import och export genom kablarna till kontinenten ingår förstås på respektive sida.

Även om det är mycket svårt att uppskatta utbuds- och efterfrågekurvorna och osäkerheten är stor ger ansatsen en viktig strukturell insikt: priset på el rör sig i olika regimer beroende på var balanspunkten ligger. När tillgängligheten av kärnkraften är låg och vattennivåerna i dammarna är låga kopplas vi prismässigt ihop med den europeiska elmarknaden. Om det däremot finns ett överskott kan vi se ett nordiskt elpris som ligger klart under det europeiska eftersom exportkapaciteten är klart lägre. I ett extremfall kan man förstås tänka sig att importkapaciteten är fullt utnyttjad och vi får ett högre elpris än på kontinenten.

På senare tid har även finansiella long-only investerare i form av Handelsbankens råvarufond börjat investera på Nordpool. Tio procent av fonden allokeras till ett elektricitetsindex som rullar första kvartalskontraktet. Som med andra råvaror är terminsrullningarna nog så viktiga för avkastningen på lång sikt. I diagrammet nedan återfinns dels elektricitetsindexet och priset på första kvartalskontraktet i logaritmisk skala. Vi ser att sedan indexets start har dess avkastning avsevärt understigit utvecklingen för förstakontraktet. Anledning till att avkastningsindexet gått sämre är förstås att terminsstrukturen i snitt har varit negativ (så kallad contango). Vidare påverkar också att man valt att låta investeringen göras med dollarbas, vilket gör att avkastningsindexet för en investerare i svenska kronor också ger en dollarexponering.

Elektricitetsindexet och priset på första kvartalskontraktet i logaritmisk skala

Hur stor effekten av terminsrullningen blir, beror på skillnaden mellan första och andra kvartalskontrakten den dag då rullningen sker. Enligt indexbestämmelserna sker det den femte handelsdagen den månad då kontraktet slutas handlas. Ett potentiellt problem med detta – precis som för andra råvaruindex – är att om investeringarna enligt indexet blir stora kommer andra marknadsaktörer utnyttja informationen om när indexinvesterarna rullar. Exempelvis kan man i förväg sälja förstakontraktet och köpa andrakontraktet för att sedan kunna handla mot indexinvesteraren. Denna så kallad ”front-running” försämrar rullningen den dag indexinvesterarna ska rulla, men eftersom de är bundna av sina indexregler är det bara att ta det pris som finns den dagen. Notera dock att detta bara är ett verkligt problem om tillräckligt många investerar enligt indexet.

Hur är utsikterna framöver? I diagrammet nedan har vi kompletterat den tidigare bilden med ett mått på terminsstrukturen med mått på höger axel. Eftersom det finns en säsongsvariation i elpriserna mäter vi här prisskillnaden mellan första och femte kvartalet. Generellt sett har utdragna perioder av backwardation – när terminsstrukturen är positiv i diagrammet – varit associerad med god avkastning medan contango varit förknippad med negativ avkastning. I diagrammet ovan finns ännu ingen indikation på att terminsstrukturen håller på att vända. Så även om priserna är låga historiskt sett, kan avkastningen framöver fortsätta vara negativ. Se exempelvis juli 2006 till juli 2007 när priserna på el steg men avkastningen var negativ!

Terminsstrukturen och elpriset - Diagram

[hr]

Om skribenten

Anders Blomqvist arbetar med kapitalförvaltning på Ålandsbanken Sverige AB, del som förvaltare av Ålandsbanken Commodity Fund och dels med tillgångsallokering och portföljoptimering. Han är också ansvarig för derivathandeln i Ålandsbanken Defined Risk, se www.alphamanco.lu. Anders erhöll sin PhD i Optimization and Systems Theory från matematiska institutionen på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm 2005.

Nyheter

Iskyla ger de högsta elpriserna på ett år – södra Sverige drabbas mest

Publicerat

den

Vinterns första riktiga köldknäpp är på väg in över Skandinavien. Det får både elförbrukningen och elpriserna att skjuta i höjden. Systempriset väntas bli runt 1 krona per kWh i snitt den närmaste veckan, medan södra Sverige tillfälligt kan få priser på upp till 5 kronor per kWh. Det visar Bixias prognos.

Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia
Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia

Hittills i år har vintern varit ovanligt mild och nederbördsrik, vilket har hållit elpriserna nere på relativt låga nivåer, mellan 30 och 50 öre per kWh. Men när ett högtryck med kall grönländsk luft sveper in över Skandinavien kommande vecka pressas elpriserna upp till det dubbla.

– Köldknäppen gör att elförbrukningen skjuter i höjden, vilket driver upp elpriset till de högsta nivåerna på ett år. Dåligt med vind, vilket ger låg vindkraftsproduktion både i Norden och Tyskland, bidrar också till prisökningen, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.

Temperaturen väntas sjunka till 5 grader under det normala redan i dag, fredag, och först i slutet av nästa vecka väntas en långsam temperaturuppgång.

Högst elpriser i syd

Högst elpriser väntas i södra Sverige, vilket beror på att höga tyska elpriser spiller över till elområde SE4. Dygnssnittet väntas ligga på 2 kronor per kWh under fredag och måndag. Även under helgen blir elpriserna ovanligt höga, men dämpas av en lägre förbrukning.

Priset är sedvanligt som allra högst under höglasttimmarna, mellan sju och tio på förmiddagen och fem och åtta på kvällen.

– När industrin drar i gång på måndag morgon kan elpriserna nå upp mot 4–5 kronor per kWh i södra Sverige. De som har timprisavtal bör ha lite extra koll på när de lägger sin förbrukning, säger Johan Sigvardsson.

Även SE3 dras med i de höga elpriserna i söder, medan situationen ser betydligt lugnare ut i norr.

– El har varit nästan gratis, runt 15 öre per kWh, i norra Sverige de senaste åtta månaderna. Den inkommande kylan kan höja priset något, men det stora vattenkraftsöverskottet håller fortfarande priserna på betydligt lägre nivåer jämfört med södra Sverige, säger Johan Sigvardsson.

Mildare väder och dämpade priser i sikte

Högtrycket väntas lätta mot slutet av nästa vecka, vilket öppnar för en återgång till mildare och blötare väder – och samtidigt lägre elpriser.

– Vårens elpris ser fortfarande ut att bli väldigt lågt, även om det kraftigt ökande gaspriset de senaste månaderna har pressat upp förväntningarna något, säger Johan Sigvardsson.

Fortsätt läsa

Nyheter

Glansen är tillbaka på guldet

Publicerat

den

Guldtacka i närbild

Den tyska kapitalförvaltaren DWS, med Vincenzo Vedda, Chief Investment Officer, vid pennan, har gjort en analys av guldmarknaden. Nedan är bolagets sammanfattning på svenska.

  • Gulds imponerande utveckling har lett till en kraftig ökning av efterfrågan under 2024, där inte bara centralbanker har visat stort intresse.
  • Förutom guld har även guldgruveaktier visat sig vara en potentiellt attraktiv investering, och vid vissa tillfällen till och med överträffat guldet i avkastning.
  • Vår prognos för både guld och guldgruveaktier förblir positiv.

Guld och guldgruveaktier var starka under 2024

Guld hade en imponerande utveckling under hela 2024 och steg kraftigt även under de första veckorna av det nya året, vilket resulterade i en ny rekordnotering. Med en uppgång på drygt 27 % noterade den ädla metallen sin starkaste årsavkastning sedan 2010, då den steg med 29,6 %1. Stark fysisk efterfrågan, samt gulds roll som en trygg hamn i osäkra tider, drev upp priset till rekordnivåer. Vår prognos för de kommande månaderna och för 2025 förblir också positiv.

I detta klimat kan investerare fråga sig om exponering mot guldgruveaktier är lika attraktivt, särskilt eftersom dessa aktier vid flera tillfällen överträffade guldets avkastning under 2024. Dock var den totala årsuppgången för guldgruveaktier endast 13,3 % under 2024. Vi anser att både guld och guldgruveaktier är attraktiva investeringar. Trots deras många likheter finns det dock också skillnader som bör beaktas innan ett investeringsbeslut fattas.

Utsikter

Den nuvarande drivkraften bakom guldpriset bör förbli intakt för tillfället, vilket ger guld potential att prestera väl under 2025. Särskilt en avtagande inflation och fallande räntor bör ge stöd. Om man ser på de långsiktiga tekniska diagrammen för guldpriset över flera decennier, är det tydligt att uppsidan ännu inte är uttömd och att ytterligare uppgångar kan förväntas – åtminstone ur detta perspektiv. Dock kan, som tidigare nämnts, tillfälliga motrörelser och bakslag inte uteslutas.

Vi är också positiva till guldgruveaktier. Historiskt sett har det dock visat sig att dessa aktier inte alltid är det bättre valet på grund av sina inneboende risker. Det är endast i det (ganska teoretiska) scenariot av ett guldförbud som fördelarna blir tydliga. Historiskt sett har aktier inte påverkats av sådana förbud och har fortsatt att ge investerare exponering mot guld.

I slutändan kan en bra mix av guld och gruvaktier möjliggöra för investerare att dra nytta av båda tillgångsslagen utan att vara fullt exponerade mot den ena eller den andra och deras respektive risker.

Fortsätt läsa

Nyheter

Outokumpu söker externa investerare för kärnkraftverk i Torneå

Publicerat

den

Outokumpu i Torneå, Finland

Outokumpu har undersökt möjligheten att förbättra tillgången till koldioxidsnål energi med hjälp av ny kärnteknik. Som ett led i detta arbete har bolaget genomfört en förstudie för att utvärdera möjligheten att bygga en SMR-reaktor i närheten av bolagets största rostfria produktionsanläggning i Torneå, Finland. Studien har slutförts framgångsrikt, vilket bekräftar projektets genomförbarhet och att det inte finns några betydande hinder för att bygga en SMR. Outokumpu söker nu externa parter som skulle vara intresserade av att investera i projektet och utveckla det vidare på egen hand.

Genomförbarhetsstudien inkluderade en undersökning av möjliga tekniska lösningar och gällande lagstiftning samt miljöpåverkan på den tilltänkta platsen kring Outokumpus anläggning i Torneå i Finland. Studien visade att det redan idag finns tillräcklig teknisk beredskap inom SMR-reaktorteknik, och att Torneåregionen erbjuder ytterligare fördelar för ett potentiellt SMR-projekt, såsom tillgången på havskylvatten tack vare kallare klimat. Dessutom håller Finlands kärnenergilagstiftning på att förändras på ett sätt som förväntas stödja utvecklingsmöjligheterna för kärnkraft i landet.  

”Resultaten från genomförbarhetsstudien är mycket positiva och stödjer den fortsatta utvecklingen av ett SMR-projekt. För Outokumpu är slutförandet av studien ett bevis på intresse för att säkerställa att de möjligheter som erbjuds av ny kärnteknik utforskas. Även om vi har fattat ett strategiskt beslut att inte diversifiera vår verksamhet till energiproduktion, ser vi fram emot att lämna över projektet till en partner som är intresserad av att fortsätta projektet och investera inom detta område”, säger Stefan Erdmann, Chief Technical Officer på Outokumpu.  

Att fasa ut fossila bränslen från tunga industrier är en förutsättning för att uppnå koldioxidneutralitet i Europa, och detta kräver betydande mängder ren energi. Kärnkraft spelar en viktig roll i energiproduktionsmixen i Finland genom att tillhandahålla planerbar energi och elprisstabilitet och därmed stödja industriell elektrifiering och nya investeringar i en ren omställning, såsom avskiljning och användning av koldioxid (CCUS), i de sektorer där det är svårt att minska utsläppen. Dessutom erbjuder SMR en snabbare och flexiblare lösning för att stärka Finlands energiförsörjning jämfört med traditionella, storskaliga kärnkraftsprojekt. 

”Elektricitet spelar en central roll i Outokumpus strategi för att minska koldioxidutsläppen och att säkerställa en ökad och stabil försörjning är av strategisk betydelse. Elektrifiering av produktionsprocesser för att minska utsläppen eller nya initiativ inom CCUS kräver ökade mängder el. Att delta i energiutvecklingsprojekt som SMR med ett offtake-avtal ligger i vårt intresse och det gör det dessutom möjligt för andra CCUS-partners att samlokalisera till vår anläggning i Torneå på grund av den unika möjligheten för alla partners att kombinera biogena avfallsströmmar (CO2) med koldioxidfri el för att generera nya gröna produkter som biokemikalier eller biobränslen. ” framhäver Erdmann.   

Energins andel av Outokumpus kostnadsbas är cirka 10 procent och Outokumpu är den största köparen av el i Finland.

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära