Nyheter
Att investera i priset på el
Sedan den nordiska elmarknaden avreglerades har en likvid handel med terminer på el vuxit fram på den nordiska elbörsen Nordpool. Som råvarumarknad är el ganska speciell: det går inte att lagra el i direkt mening i någon nämnvärd omfattning utan endast indirekt genom vatten i kraftverksdammarna i norr. Dessutom är möjligheten för import och export ganska begränsad. För råvaruinvesterare är dessa egenskaper närmast en fördel: priset har goda förutsättningar att vara lågt korrelerat till andra tillgångar och prisvariationerna blir stora vilket leder till ökat behov för prisskydd hos konsumenter och producenter.
Priset på el bestäms som i andra råvaror beroende på balansen mellan utbud och efterfrågan. Den fundamentala ansatsen till elhandel är att helt enkelt uppskatta och modellera hela utbuds- och efterfrågekurvorna. Efterfrågekurvan byggs upp av både företag och privatpersoner. Den typiske elkonsumenten är inte så prisberoende på kort sikt – i synnerhet om man säkrat priset genom exempelvis ett ettårskontrakt. Därmed blir kurvan ganska oelastisk. Däremot så kan efterfrågekurvan skiftas beroende på konjunktur och uppvärmningsbehov (väder). Utbudskurvan byggs upp av att man sorterar elproduktionen efter marginalkostnad. I botten finns kärn- och vattenkraft. Även potentiell import och export genom kablarna till kontinenten ingår förstås på respektive sida.
Även om det är mycket svårt att uppskatta utbuds- och efterfrågekurvorna och osäkerheten är stor ger ansatsen en viktig strukturell insikt: priset på el rör sig i olika regimer beroende på var balanspunkten ligger. När tillgängligheten av kärnkraften är låg och vattennivåerna i dammarna är låga kopplas vi prismässigt ihop med den europeiska elmarknaden. Om det däremot finns ett överskott kan vi se ett nordiskt elpris som ligger klart under det europeiska eftersom exportkapaciteten är klart lägre. I ett extremfall kan man förstås tänka sig att importkapaciteten är fullt utnyttjad och vi får ett högre elpris än på kontinenten.
På senare tid har även finansiella long-only investerare i form av Handelsbankens råvarufond börjat investera på Nordpool. Tio procent av fonden allokeras till ett elektricitetsindex som rullar första kvartalskontraktet. Som med andra råvaror är terminsrullningarna nog så viktiga för avkastningen på lång sikt. I diagrammet nedan återfinns dels elektricitetsindexet och priset på första kvartalskontraktet i logaritmisk skala. Vi ser att sedan indexets start har dess avkastning avsevärt understigit utvecklingen för förstakontraktet. Anledning till att avkastningsindexet gått sämre är förstås att terminsstrukturen i snitt har varit negativ (så kallad contango). Vidare påverkar också att man valt att låta investeringen göras med dollarbas, vilket gör att avkastningsindexet för en investerare i svenska kronor också ger en dollarexponering.
Hur stor effekten av terminsrullningen blir, beror på skillnaden mellan första och andra kvartalskontrakten den dag då rullningen sker. Enligt indexbestämmelserna sker det den femte handelsdagen den månad då kontraktet slutas handlas. Ett potentiellt problem med detta – precis som för andra råvaruindex – är att om investeringarna enligt indexet blir stora kommer andra marknadsaktörer utnyttja informationen om när indexinvesterarna rullar. Exempelvis kan man i förväg sälja förstakontraktet och köpa andrakontraktet för att sedan kunna handla mot indexinvesteraren. Denna så kallad ”front-running” försämrar rullningen den dag indexinvesterarna ska rulla, men eftersom de är bundna av sina indexregler är det bara att ta det pris som finns den dagen. Notera dock att detta bara är ett verkligt problem om tillräckligt många investerar enligt indexet.
Hur är utsikterna framöver? I diagrammet nedan har vi kompletterat den tidigare bilden med ett mått på terminsstrukturen med mått på höger axel. Eftersom det finns en säsongsvariation i elpriserna mäter vi här prisskillnaden mellan första och femte kvartalet. Generellt sett har utdragna perioder av backwardation – när terminsstrukturen är positiv i diagrammet – varit associerad med god avkastning medan contango varit förknippad med negativ avkastning. I diagrammet ovan finns ännu ingen indikation på att terminsstrukturen håller på att vända. Så även om priserna är låga historiskt sett, kan avkastningen framöver fortsätta vara negativ. Se exempelvis juli 2006 till juli 2007 när priserna på el steg men avkastningen var negativ!
[hr]
Om skribenten
Anders Blomqvist arbetar med kapitalförvaltning på Ålandsbanken Sverige AB, del som förvaltare av Ålandsbanken Commodity Fund och dels med tillgångsallokering och portföljoptimering. Han är också ansvarig för derivathandeln i Ålandsbanken Defined Risk, se www.alphamanco.lu. Anders erhöll sin PhD i Optimization and Systems Theory från matematiska institutionen på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm 2005.
Nyheter
Tyskland säkrar ytterligare 1 miljon ton LNG per år till 2043
Det tyska företaget SEFE Securing Energy for Europe och Abu Dhabi-baserade ADNOC har skrivit ett långsiktigt avtal för leverans av LNG. Avtalet avser 1 miljon ton LNG per år under 15 år med planerad start år 2028, dvs avtalet kommer då att sträcka sig till år 2043. Avtalet gäller leverans från den kommande LNG-anläggningen Ruwais.
När Ruwais-projektet, som består av två LNG-förvätskningståg med en kombinerad kapacitet på 9,6 mmtpa, är slutfört kommer det att mer än fördubbla ADNOC:s LNG-produktionskapacitet för att möta den ökande globala efterfrågan på naturgas.
Tyskland älskar naturgas
Naturgas är den enda energiformen som den tyska befolkningen kan enas om att de vill ha. Landet har också som strategi att importera sin energi, till skillnad från många grannländer som föredrar inhemsk produktion. Det som ska förändra den tyska energimarknaden i längden är fusionskraft, det är dock på lång sikt, något man hoppas ska kunna börja byggas ut på 2040-talet.
Nyheter
Priset på robusta närmar sig arabica
Priserna på robustakaffe i London har fortsatt att stiga och de certifierade lagren har kontinuerligt sjunkit. Är det möjligt att världens ersättningskaffe kan stjäla showen och plötsligt bli den dyrare av de två kaffetyperna?
Efterfrågan började först skifta till mer robusta redan 1997 efter att priserna på arabicakaffe steg kraftigt medan priserna på robusta rasade.
De certifierade arabica-lagren hade sjunkit till noll medan lagren av robustakaffe hopade sig eftersom Vietnam stadigt ökade produktionen utan att efterfrågan initialt kunde absorbera detta utbud.
Rostare lade märke till den stora prisskillnaden och anpassade blandningar för att använda mer av den billigare bönan. Den trenden har fortsatt sedan dess. Nu har plötsligt tidvattnet vänt och efter flera år av svikande vietnamesiska skördar och en uppgång i användningen av robustakaffe efter att arbitragen vidgades för två år sedan när Brasilien hade en skördebrist, började utbudet av robusta-kaffe att tunnas ut.
Det har funnits flera tillfällen där arbitragen var ännu snävare än den är nu, men vanligtvis har det varit när priserna på arabica var kraftigt pressade snarare än när båda marknaderna låg på förhöjda nivåer.
Runt julen 1995 hade arbitraget minskat till 3,82 cent en kort stund. Detta var också sista gången som priset på robusta i London handlades till över 3 000 dollar per ton. Sedan dess har robusta inte handlats över arabica för mer än en bråkdel av en sekund under dagen.
Snabbkaffe har traditionellt gjorts med robusta-bönor, men under de senaste åren har snabbkaffe uppgraderats med premiumprodukter från stora tillverkare som har valt att använda arabica-kaffe istället och bidragit till en stark tillväxt i denna produktkategori.
Nyheter
Kaffelagren ökar igen
Det har skett en märkbar ökning av antalet säckar kaffe som väntar på gradering för att kunna möta kraven för kaffekontraktet på råvarubörsen i New York. Även om det fortfarande är en ganska hög andel av de klassade säckarna som underkänns, har antalet säckar som klarat graderingen skapat en stadig återuppbyggnad i de certifierade lagren.
Nuvarande lager på 467 825 säckar är mer än dubbelt så högt som i november när lagren sjönk till en lägsta nivå på 224 066 säckar. Med 161 723 säckar som fortfarande väntar på gradering, bör de certifierade lagren nå minst 550 000 säckar även med en hög felfrekvens.
Ju större backwardation desto fler säckar som kommer att dyka upp på börsen. Mars/maj-spreaden hade ökat till 11,6 cent den 28 februari och spreaden har nu minskat något till 7,5 cent vid stängningen i förra veckan.
Kaffemarknaden har varit i backwardation sedan 17 oktober 2023 eller 149 kalenderdagar, motsvarande 104 handelssessioner. 2022 inverterades marknaden under 150 kalenderdagar, motsvarande 109 handelssessioner från 14 juni till 11 november. Marknaden inverterades också från 16 februari 2023 till 20 juni 2023 för 124 kalenderdagar eller 89 handelssessioner. I jämförelse med dessa andra perioder verkar marknaden vara nära att avsluta sina dagar med närliggande kontraktshandel med en premie till nästa leveransmånad.
-
Nyheter4 veckor sedan
Saharas solparker kan påverka klimat och energiproduktion globalt
-
Nyheter4 veckor sedan
Efterfrågan på silver väntas nå sin näst högsta nivå någonsin i år
-
Nyheter3 veckor sedan
Kakao spränger 6000 USD-nivån med bred marginal
-
Nyheter4 veckor sedan
Neutralt råd till Lucara Diamond-aktien
-
Nyheter4 veckor sedan
Ryssland tillför mer vete till en marknad som redan ser ett överutbud
-
Nyheter4 veckor sedan
Storskalig produktion av fossilfri mineralgödsel baserad på vätgas etableras i Luleå
-
Nyheter4 veckor sedan
Christian Kopfer om skog, olja och metaller
-
Nyheter2 veckor sedan
Den eviga korrelationen mellan guldpriset och ETF-fonder är bruten
Ragnar
25 maj, 2012 vid 03:20
En bra beskrivning på hur handeln i el fungerar det har jag efterlyst länge för inte ens Handelsbanken har kunnat ge mig en sådan
Anders Blomqvist
25 maj, 2012 vid 11:13
Tack! En liten brasklapp i att detta verkligen är med breda penseldrag. De som handlar el på energibolagen och i olika elhedgefonderna har förstås ytterligare en mängd insikter och exempelvis förståelse för hur vädret påverkar prissättningen. Men för el som en del i en råvaruportfölj borde resonemangen vara relevanta!
Magnus
5 augusti, 2012 vid 16:34
Det här med elpriset är intressant, det är ju rätt enorma pengar i hela sveriges befolknings plånböcker som påverkas av det.
Hochman
17 juni, 2018 vid 17:38
Elmarknaden är klart intressant, men känner att den ändå är svår att investera i.