Nyheter
Att investera i priset på el
Sedan den nordiska elmarknaden avreglerades har en likvid handel med terminer på el vuxit fram på den nordiska elbörsen Nordpool. Som råvarumarknad är el ganska speciell: det går inte att lagra el i direkt mening i någon nämnvärd omfattning utan endast indirekt genom vatten i kraftverksdammarna i norr. Dessutom är möjligheten för import och export ganska begränsad. För råvaruinvesterare är dessa egenskaper närmast en fördel: priset har goda förutsättningar att vara lågt korrelerat till andra tillgångar och prisvariationerna blir stora vilket leder till ökat behov för prisskydd hos konsumenter och producenter.
Priset på el bestäms som i andra råvaror beroende på balansen mellan utbud och efterfrågan. Den fundamentala ansatsen till elhandel är att helt enkelt uppskatta och modellera hela utbuds- och efterfrågekurvorna. Efterfrågekurvan byggs upp av både företag och privatpersoner. Den typiske elkonsumenten är inte så prisberoende på kort sikt – i synnerhet om man säkrat priset genom exempelvis ett ettårskontrakt. Därmed blir kurvan ganska oelastisk. Däremot så kan efterfrågekurvan skiftas beroende på konjunktur och uppvärmningsbehov (väder). Utbudskurvan byggs upp av att man sorterar elproduktionen efter marginalkostnad. I botten finns kärn- och vattenkraft. Även potentiell import och export genom kablarna till kontinenten ingår förstås på respektive sida.
Även om det är mycket svårt att uppskatta utbuds- och efterfrågekurvorna och osäkerheten är stor ger ansatsen en viktig strukturell insikt: priset på el rör sig i olika regimer beroende på var balanspunkten ligger. När tillgängligheten av kärnkraften är låg och vattennivåerna i dammarna är låga kopplas vi prismässigt ihop med den europeiska elmarknaden. Om det däremot finns ett överskott kan vi se ett nordiskt elpris som ligger klart under det europeiska eftersom exportkapaciteten är klart lägre. I ett extremfall kan man förstås tänka sig att importkapaciteten är fullt utnyttjad och vi får ett högre elpris än på kontinenten.
På senare tid har även finansiella long-only investerare i form av Handelsbankens råvarufond börjat investera på Nordpool. Tio procent av fonden allokeras till ett elektricitetsindex som rullar första kvartalskontraktet. Som med andra råvaror är terminsrullningarna nog så viktiga för avkastningen på lång sikt. I diagrammet nedan återfinns dels elektricitetsindexet och priset på första kvartalskontraktet i logaritmisk skala. Vi ser att sedan indexets start har dess avkastning avsevärt understigit utvecklingen för förstakontraktet. Anledning till att avkastningsindexet gått sämre är förstås att terminsstrukturen i snitt har varit negativ (så kallad contango). Vidare påverkar också att man valt att låta investeringen göras med dollarbas, vilket gör att avkastningsindexet för en investerare i svenska kronor också ger en dollarexponering.
Hur stor effekten av terminsrullningen blir, beror på skillnaden mellan första och andra kvartalskontrakten den dag då rullningen sker. Enligt indexbestämmelserna sker det den femte handelsdagen den månad då kontraktet slutas handlas. Ett potentiellt problem med detta – precis som för andra råvaruindex – är att om investeringarna enligt indexet blir stora kommer andra marknadsaktörer utnyttja informationen om när indexinvesterarna rullar. Exempelvis kan man i förväg sälja förstakontraktet och köpa andrakontraktet för att sedan kunna handla mot indexinvesteraren. Denna så kallad ”front-running” försämrar rullningen den dag indexinvesterarna ska rulla, men eftersom de är bundna av sina indexregler är det bara att ta det pris som finns den dagen. Notera dock att detta bara är ett verkligt problem om tillräckligt många investerar enligt indexet.
Hur är utsikterna framöver? I diagrammet nedan har vi kompletterat den tidigare bilden med ett mått på terminsstrukturen med mått på höger axel. Eftersom det finns en säsongsvariation i elpriserna mäter vi här prisskillnaden mellan första och femte kvartalet. Generellt sett har utdragna perioder av backwardation – när terminsstrukturen är positiv i diagrammet – varit associerad med god avkastning medan contango varit förknippad med negativ avkastning. I diagrammet ovan finns ännu ingen indikation på att terminsstrukturen håller på att vända. Så även om priserna är låga historiskt sett, kan avkastningen framöver fortsätta vara negativ. Se exempelvis juli 2006 till juli 2007 när priserna på el steg men avkastningen var negativ!
[hr]
Om skribenten
Anders Blomqvist arbetar med kapitalförvaltning på Ålandsbanken Sverige AB, del som förvaltare av Ålandsbanken Commodity Fund och dels med tillgångsallokering och portföljoptimering. Han är också ansvarig för derivathandeln i Ålandsbanken Defined Risk, se www.alphamanco.lu. Anders erhöll sin PhD i Optimization and Systems Theory från matematiska institutionen på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm 2005.
Nyheter
Sommarvädret styr elpriset i Sverige

Många verksamheter tar nu ett sommaruppehåll och ute värmer solen, det är gott om vatten och vinden blåser. Lägre efterfrågan på el och goda förutsättningar för kraftproduktionen höll ner elpriserna under juni.

Elpriset på den nordiska elbörsen Nord Pool (utan påslag och exklusive moms) i elområde 1 och 2 (Norra Sverige) blev för juni 3,05 respektive 4,99 öre/kWh, vilket är rekordlågt och de lägsta på minst 25 år.
– Elpriset påverkas av en rad faktorer men vädret väger tyngst. På sommaren minskar efterfrågan på el och många verksamheter har ett uppehåll. Detta tillsammans med goda förutsättningar inom kraftproduktionen påverkar elpriset nedåt, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning Norden.
Den hydrologiska balansen, måttet för att uppskatta hur mycket vatten som finns lagrat ovanför kraftstationerna, ligger över normal nivå, särskilt i norra Skandinavien. Tillgängligheten för kärnkraften i Norden är just nu 82 procent av installerad effekt.
– De goda nordiska produktionsförutsättningarna gör elpriserna mindre känsliga för förändringar i omvärlden, säger Jonas Stenbeck.
Priserna på olja och gas kan dock ändras snabbt med anledning av en turbulent omvärld. På kontinenten har efterfrågan på gas sjunkit och nytt solkraftsrekord för Tyskland sattes på midsommarafton med en produktion på 52,5 GW.
– Många av de goda elvanor vi skaffade oss under elpriskrisen verkar leva kvar och gör nytta även på sommaren. De svenska hushållens elförbrukning under 2024 var faktiskt den lägsta detta millenium, säger Jonas Stenbeck.
Medelspotpris | Juni 2024 | Juni 2025 |
Elområde 1, Norra Sverige | 24,04 öre/kWh | 3,05 öre/kWh |
Elområde 2, Norra Mellansverige | 24,04 öre/kWh | 4,99 öre/kWh |
Elområde 3, Södra Mellansverige | 27,27 öre/kWh | 22,79 öre/kWh |
Elområde 4, Södra Sverige | 62,70 öre/kWh | 40,70 öre/kWh |
Nyheter
Samtal om flera delar av råvarumarknaden

Ett samtal som sammanfattar ett relativt stabilt halvår på råvarumarknaden trots volatilitet och geopolitiska spänningar som sannolikt fortsätter in i andra halvan av året. Vi bjuds även på kommentarer från Carlos Mera, Rabobanks analyschef för jordbrukssektorn och Kari Kangas, skogsanalytiker.
Nyheter
Jonas Lindvall är tillbaka med ett nytt oljebolag, Perthro, som ska börsnoteras

Jonas Lindvall, ett välkänt namn i den svenska olje- och gasindustrin, är tillbaka med ett nytt företag – Perthro AB – som nu förbereds för notering i Stockholm. Med över 35 års erfarenhet från bolag som Lundin Oil, Shell och Talisman Energy, och som medgrundare till energibolag som Tethys Oil och Maha Energy, är Lindvall redo att än en gång bygga ett bolag från grunden.
Tillsammans med Andres Modarelli har han startat Perthro med ambitionen att bli en långsiktigt hållbar och kostnadseffektiv producent inom upstream-sektorn – alltså själva oljeutvinningen. Deras timing är strategisk. Med ett inflationsjusterat oljepris som enligt Lindvall är lägre än på 1970-talet, men med fortsatt växande efterfrågan globalt, ser de stora möjligheter att förvärva tillgångar till attraktiva priser.
Perthro har redan säkrat bevisade oljereserver i Alberta, Kanada – en region med rik oljehistoria. Bolaget tittar även på ytterligare projekt i Oman och Brasilien, där Lindvall har tidigare erfarenhet. Enligt honom är marknadsförutsättningarna idealiska: världens efterfrågan på olja ökar, medan utbudet inte hänger med. Produktionen från befintliga oljefält minskar med cirka fem procent per år, samtidigt som de största oljebolagen har svårt att ersätta de reserver som produceras.
”Det här skapar en öppning för nya aktörer som kan agera snabbare, tänka långsiktigt och agera med kapitaldisciplin”, säger Lindvall.
Perthro vill fylla det växande gapet på marknaden – med fokus på hållbar tillväxt, hög avkastning och effektiv produktion. Med Lindvalls meritlista och branschkunskap hoppas bolaget nu kunna bli nästa svenska oljebolag att sätta avtryck på världskartan – och på börsen.
-
Nyheter3 veckor sedan
Stor uppsida i Lappland Guldprospekterings aktie enligt analys
-
Nyheter4 veckor sedan
Brookfield ska bygga ett AI-datacenter på hela 750 MW i Strängnäs
-
Nyheter3 veckor sedan
Silverpriset släpar efter guldets utveckling, har mer uppsida
-
Nyheter4 veckor sedan
Tradingfirman XTX Markets bygger datacenter i finska Kajana för 1 miljard euro
-
Nyheter2 veckor sedan
Uppgången i oljepriset planade ut under helgen
-
Nyheter2 veckor sedan
Låga elpriser i sommar – men mellersta Sverige får en ökning
-
Analys2 veckor sedan
Very relaxed at USD 75/b. Risk barometer will likely fluctuate to higher levels with Brent into the 80ies or higher coming 2-3 weeks
-
Nyheter1 vecka sedan
Mahvie Minerals växlar spår – satsar fullt ut på guld