Följ oss

Nyheter

Är uppgången i råvarupriserna hållbar?

Publicerat

den

Råvarupriserna har stigit kraftigt sedan invasionen av Ukraina den 24 februari, särskilt för råvaror som produceras i Ryssland och Ukraina. Det inkluderar vete, olja och naturgas, såväl som andra nyckelmetaller som aluminium, palladium och koppar. 

Tankar bensin

Men råvarupriserna steg långt innan kriget började, vilket bidrog till ett inflationstryck som inte setts sedan början av 1980-talet. Så den avgörande frågan för investerare är: Är dessa prisstegringar hållbara?

”På kort sikt är svaret nej”, säger portföljförvaltaren Lisa Thompson, ”marknaden har överreagerat, och vi ser redan att priserna faller tillbaka något. Men jämfört med där vi var för ett år sedan är råvarupriserna betydligt högre – och jag tror att det är en varaktig trend.”

”På lång sikt,” tillägger Thompson, ”kommer sannolikt råvarupriserna att förbli höga på grund av ett antal faktorer, inklusive stigande efterfrågan, utbudsbrist och avglobaliseringskrafter som symboliseras av kriget i Ukraina och ansträngda relationer mellan USA och Kina. Högre priser bör förväntas i en värld där fri och öppen handel är på reträtt.”

Ur ett investeringsperspektiv har detta tydliga konsekvenser för metall- och gruvsektorn. Det har varit ett försummat område på marknaden i mer än ett decennium, ännu längre om man exkluderar den senaste stora prisuppgången under 2008 års globala finanskris.

Sektorn har varit undervärderad i åratal och förblir så idag trots en nylig uppgång i gruvbolagsaktier, säger Douglas Upton, en aktieanalytiker från Capital Group som har täckt råvarumarknaderna i mer än 30 år. Upton tror att många råvarupriser kommer att förbli höga i flera år på grund av kroniska underinvesteringar från industrin sedan 2015. Problemet förvärras av det faktum att det tar mer tid än tidigare att starta nya gruvprojekt.

”Det är en flerårig process”, förklarar Upton. ”Upptäckt, tillstånd och finansiering tar allt mycket längre tid. I pristermer pekar det på högre toppar och lägre dalar tills nya investeringar börjar ge resultat.” Denna dynamik gäller inte mat och andra grödor, konstaterar Upton, eftersom produktionen i dessa områden kan ökas mycket snabbare.

”Alla de stora gruvbolagen är undervärderade enligt min uppfattning”, säger han. ”Marknaden tänker inte tillräckligt mycket på konsekvenserna av underinvesteringstemat. Värderingar och konsensusvinstuppskattningar antar att råvarupriserna kommer att sjunka under de närmaste åren, närmare historiska medelvärden. Jag anser att det är helt fel.”

Titta på börsvärdet för världens sju största gruvbolag. Även sammantaget kommer de inte i närheten av marknadsvärdet för ett företag inom den nya ekonomin som Tesla. Biltillverkaren behöver vissa raffinerade metaller, inklusive nickel, för att producera sina litiumjonsbatterier. Så mycket att Teslas VD Elon Musk angav tillgång till nickel som ett av sina största produktionsproblem långt innan Ryssland invaderade Ukraina.

Utöver underinvesteringar är en annan faktor som kan leda till högre råvarupriser på lång sikt den världsomspännande strävan efter hållbara energikällor, tillägger Upton. Speciellt elektricitet har blivit en favoritresurs. Utbyggnaden av elnätet – tillsammans med det snabba antagandet av elfordon – kommer att kräva massor av koppar, nickel och andra nyckelmetaller.

Kina: En motvikt till stigande råpriser?

Å andra sidan kan Kinas avtagande ekonomi fungera som en motvikt för att hålla råvarupriserna i schack. Som den största importören av råvaror förbrukar Kina mer än hälften av världens järnmalm, kol och koppar.

Kinas nära handelsförbindelse med EU kan också utsätta landet för en lågkonjunktur under krigstid i Europa om Ukrainakriget drar ut på tiden. Dessutom måste Kina hantera spridningen av covid-19 som ytterligare kan hämma ekonomin när partiet förnyar restriktionerna för resor och underhållning.

”Även före det senaste covid-utbrottet bromsade Kinas ekonomi in eller stabiliserades åtminstone i en mycket låg tillväxttakt”, säger Stephen Green, en Capital Group-ekonom som täcker Asien. ”Saker kommer sannolikt att bli värre innan de blir bättre, och en tillräckligt dålig lågkonjunktur kan få råvarupriserna att falla.”

Kinas centralbank kommer troligen att sänka räntorna snart, konstaterar Green, medan de flesta andra centralbanker runt om i världen går i motsatt riktning.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Investeringskonsekvenser: Inflationssäkring

Oavsett var marknaderna går härifrån, bekräftar den nuvarande prisuppgången återigen att råvaror är ett effektivt skydd mot inflation. Det är inte förvånande eftersom till exemepel olja och gas matas in i många aspekter av den globala ekonomin och kan hjälpa till att driva på högre inflation, som för närvarande är på en 40-årig högsta nivå.

Historiskt sett har energi – särskilt olja – rört sig nära inflationen, mätt med det amerikanska konsumentprisindexet. Eftersom olja vanligtvis är en viktig komponent i råvarurelaterade index är den långsiktiga korrelationen mellan råvarupriser och inflation hög.

Råvaruindex-avkastning vs inflation

Källor: Capital Group, Bureau of Labor Statistics, Refinitiv Datastream, Standard & Poor’s, U.S.A. Department of Labor.

Det är dock också viktigt att notera att det finns stora skillnader mellan stora kategorier av råvaror. Olja och naturgas, metaller, livsmedel och jordbruksprodukter följer ofta sina egna kretslopp.

Investerare som söker en inflationssäkring bör ha det i åtanke, säger Capital Group-ekonomen Jared Franz. ”Allt beror på källan till inflationen”, konstaterar han.

”Föga överraskande tenderar energisektorn att klara sig bra när inflationen stiger eftersom energiprishöjningar, särskilt för bensin, snabbt kan föras vidare till konsumenterna”, säger Franz. ”Det är inte alltid fallet med andra råvaror, där prisökningar kan absorberas när de rör sig genom produktionskedjan.”

Nyheter

Brookfield ska bygga ett AI-datacenter på hela 750 MW i Strängnäs

Publicerat

den

Strängnäs med data

Brookfield Asset Management meddelade idag en omfattande satsning på upp till 10 miljarder USD (95 miljarder kronor) för att bygga ett AI-datacenter i Strängnäs. Investeringen är en av Brookfields största i Europa inom artificiell intelligens.

Kärnan i satsningen är etableringen av ett nytt stort AI-center i Strängnäs. Centret blir ett strategiskt infrastrukturprojekt som direkt stödjer Sveriges nationella AI-strategi.

Anläggningen förväntas skapa över 1 000 permanenta arbetstillfällen och ytterligare 2 000 jobb under den 10–15 år långa byggperioden. Antalet arbetstillfällen är trevligt för Strängnäs, men det viktiga för Sverige är att vi får ett stort datacenter, med stort fokus på AI. Det är inte rimligt att ett land som Sverige ska vara beroende av Nordamerika för att driva samhället.

Brookfield uppger att anläggningen blir det första AI-centret av sitt slag i Sverige och ett av de första i Europa. Det blir helt klart det största i Sverige. EcoDataCenter bygger dock en anläggning i Borlänge på 240 MW som kan utökas till 360 MW, som visserligen blir mindre men vem som är störst under kommande år återstår att se.

– Vi är glada att kunna fördjupa vårt partnerskap med Sverige och stödja landets ambitioner att bli ett ledande AI-nav i Europa, säger Sikander Rashid, Europachef på Brookfield. – För att kunna konkurrera inom AI-utveckling och ta del av dess ekonomiska potential krävs storskaliga investeringar i den underliggande infrastrukturen. Det handlar inte bara om datacenter, utan även om datatrafik, chipförvaring och energiproduktion. Dagens besked är ett viktigt steg mot att stärka Europas självförsörjande kapacitet inom AI.

Brookfield är en av världens största investerare inom AI:s värdekedja med över 100 miljarder euro investerade globalt inom digital infrastruktur, förnybar energi och halvledartillverkning. Tidigare i år presenterade bolaget ett investeringsprogram på 20 miljarder euro i Frankrike, där 10 miljarder euro går till etableringen av landets första AI-fabrik – en anläggning som kommer skapa 1 GW ny kapacitet och bli Europas största AI-kluster.

Brookfield har varit aktiv i Sverige sedan 2018 och har omfattande verksamhet inom telekomtorn, förnybar energi, social infrastruktur och logistik.

750 MW elektricitet dygnet runt i SE3

Ett datacenter på 750 MW är stort, speciellt för Europa. En stor kärnkraftsreaktor är på omkring 1000 MW.

Ett datacenter arbetar 24/7 under 365 dagar per år. Ett datacenter kanske inte pressar användningen till max hela tiden, men om vi leker med tanken så blir det 6 570 000 MWh per år. Om vi tänker oss att elpriset med tiden är 1000 kr per MWh så blir det en elräkning på 6,57 miljarder kronor per år, enbart för själva elektriciteten, sedan ska även överföringen betalas, och lite andra relaterade kostnader.

Det som är något överraskande är att man väljer att placera datacentret i Strängnäs, dvs i SE3, till skillnad från längre upp i Sverige. Brookfield verkar visserligen gilla infrastrukturen i staden och regionen, men priset på elektricitet är betydligt lägre i norr och utbudet mycket stabilare.

Datacenter är bra kunder till elproducenter

Många av de stora industrisatsningar som det planerats för i Sverige är problematiska för de blir bara lönsamma om elektriciteten kostar betydligt mindre än vad elproducenter behöver få betalt för att kunna bygga ut produktionen. AI-datacenter däremot klarar att betala betydligt mer, de kan betala priser som motiverar elproducenter att bygga ut produktionen.

Fortsätt läsa

Nyheter

Tradingfirman XTX Markets bygger datacenter i finska Kajana för 1 miljard euro

Publicerat

den

XTX Markets kommande datacenter i finska Kajana

Tradingfirman XTX Markets har tidigare meddelat att de ska bygga ett eget datacenter i finska Kajana, en investering på över 1 miljard euro. Utbyggnaden ska ske etappvis och någon form av första etapp är på 22,5 MW som ska vara i drift 2026 och sedan ska det fortsätta byggas ut upp till omkring 250 MW.

Platsen kommer att hysa infrastruktur för XTX:s maskininlärningsteknologi, som används för att analysera stora mängder data och producera prisprognoser för finansiella instrument.

Överskottsvärme från datacentret ska erbjudas till närliggande samhälle.

XTX Markets handlar enorma volymer värdepapper. Bolaget omsätter omkring 250 miljarder USD per dag.

I Kajana finns även en av EU:s superdatorer och regionen i stort har lockat till sig flera stora företags datacenter.

Fortsätt läsa

Nyheter

Sommaren inleds med sol och varierande elpriser

Publicerat

den

Solceller på tak

Mer väderberoende el, från sol- och vindkraft, har utmärkt sig under hela våren vilket även märkts i de svängiga elpriserna. Vattenmagasinen är välfyllda och inom kärnkraften görs de årliga, planerade underhållen. Den efterlängtade värmen gör att efterfrågan på el minskar men det är fortsatt stora elprisskillnader i landet. Högre i söder och det lägsta på fem i norra Sverige.

Elpriset på den nordiska elbörsen Nord Pool (utan påslag och exklusive moms) blev för maj 15,09 öre/kWh i elområde 2 (Norra Mellansverige), vilket är det lägsta elpriset sedan 2020 då det var 10,09 öre/kWh.

Nordpools månadsmedel-elpris
Nordpools månadsmedel-elpris för maj
Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning
Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning

– Trots att solkraften i dagsläget bara står för cirka 3 procent av den totala elproduktionen, har den en påtaglig påverkan på prisbilden. Men för att möta framtidens behov krävs inte bara investeringar i ny produktion, utan också i flexibilitet, lagring och smarta lösningar för att balansera ett alltmer väderberoende elsystem, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning Norden.  

Den hydrologiska balansen, måttet för att uppskatta hur mycket energi som finns lagrat i form av snö, vattenmagasin och grundvatten, ligger över normal nivå. Tillgängligheten för kärnkraften i Norden har just nu 65 procent av installerad effekt. Service och underhåll pågår av Oskarshamn 3 till och med den 15 augusti, och Ringhals 3 beräknas vara klart den 18 juni.  

Efterfrågan på gas är lägre på kontinenten och därmed även priset. Men det finns en oro för lågkonjunktur på och för konsekvenserna av handelstullarna, vilket kan påverka priserna snabbt.

Medelspotpris Maj 2024 Maj 2025 
Elområde 1, Norra Sverige      17,64 öre/kWh     14,09 öre/kWh   
Elområde 2, Norra Mellansverige      17,64 öre/kWh     15,09 öre/kWh   
Elområde 3, Södra Mellansverige      23,71 öre/kWh     42,94 öre/kWh   
Elområde 4, Södra Sverige      50,58 öre/kWh     60,01 öre/kWh   
Medelspotpris är det genomsnittliga priset på den nordiska elbörsen. Priserna är exklusive moms, påslag och elcertifikat.
Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära