Är uppgången i råvarupriserna hållbar?

Råvarupriserna har stigit kraftigt sedan invasionen av Ukraina den 24 februari, särskilt för råvaror som produceras i Ryssland och Ukraina. Det inkluderar vete, olja och naturgas, såväl som andra nyckelmetaller som aluminium, palladium och koppar. 

Men råvarupriserna steg långt innan kriget började, vilket bidrog till ett inflationstryck som inte setts sedan början av 1980-talet. Så den avgörande frågan för investerare är: Är dessa prisstegringar hållbara?

”På kort sikt är svaret nej”, säger portföljförvaltaren Lisa Thompson, ”marknaden har överreagerat, och vi ser redan att priserna faller tillbaka något. Men jämfört med där vi var för ett år sedan är råvarupriserna betydligt högre – och jag tror att det är en varaktig trend.”

”På lång sikt,” tillägger Thompson, ”kommer sannolikt råvarupriserna att förbli höga på grund av ett antal faktorer, inklusive stigande efterfrågan, utbudsbrist och avglobaliseringskrafter som symboliseras av kriget i Ukraina och ansträngda relationer mellan USA och Kina. Högre priser bör förväntas i en värld där fri och öppen handel är på reträtt.”

Ur ett investeringsperspektiv har detta tydliga konsekvenser för metall- och gruvsektorn. Det har varit ett försummat område på marknaden i mer än ett decennium, ännu längre om man exkluderar den senaste stora prisuppgången under 2008 års globala finanskris.

Sektorn har varit undervärderad i åratal och förblir så idag trots en nylig uppgång i gruvbolagsaktier, säger Douglas Upton, en aktieanalytiker från Capital Group som har täckt råvarumarknaderna i mer än 30 år. Upton tror att många råvarupriser kommer att förbli höga i flera år på grund av kroniska underinvesteringar från industrin sedan 2015. Problemet förvärras av det faktum att det tar mer tid än tidigare att starta nya gruvprojekt.

”Det är en flerårig process”, förklarar Upton. ”Upptäckt, tillstånd och finansiering tar allt mycket längre tid. I pristermer pekar det på högre toppar och lägre dalar tills nya investeringar börjar ge resultat.” Denna dynamik gäller inte mat och andra grödor, konstaterar Upton, eftersom produktionen i dessa områden kan ökas mycket snabbare.

”Alla de stora gruvbolagen är undervärderade enligt min uppfattning”, säger han. ”Marknaden tänker inte tillräckligt mycket på konsekvenserna av underinvesteringstemat. Värderingar och konsensusvinstuppskattningar antar att råvarupriserna kommer att sjunka under de närmaste åren, närmare historiska medelvärden. Jag anser att det är helt fel.”

Titta på börsvärdet för världens sju största gruvbolag. Även sammantaget kommer de inte i närheten av marknadsvärdet för ett företag inom den nya ekonomin som Tesla. Biltillverkaren behöver vissa raffinerade metaller, inklusive nickel, för att producera sina litiumjonsbatterier. Så mycket att Teslas VD Elon Musk angav tillgång till nickel som ett av sina största produktionsproblem långt innan Ryssland invaderade Ukraina.

Utöver underinvesteringar är en annan faktor som kan leda till högre råvarupriser på lång sikt den världsomspännande strävan efter hållbara energikällor, tillägger Upton. Speciellt elektricitet har blivit en favoritresurs. Utbyggnaden av elnätet – tillsammans med det snabba antagandet av elfordon – kommer att kräva massor av koppar, nickel och andra nyckelmetaller.

Kina: En motvikt till stigande råpriser?

Å andra sidan kan Kinas avtagande ekonomi fungera som en motvikt för att hålla råvarupriserna i schack. Som den största importören av råvaror förbrukar Kina mer än hälften av världens järnmalm, kol och koppar.

Kinas nära handelsförbindelse med EU kan också utsätta landet för en lågkonjunktur under krigstid i Europa om Ukrainakriget drar ut på tiden. Dessutom måste Kina hantera spridningen av covid-19 som ytterligare kan hämma ekonomin när partiet förnyar restriktionerna för resor och underhållning.

”Även före det senaste covid-utbrottet bromsade Kinas ekonomi in eller stabiliserades åtminstone i en mycket låg tillväxttakt”, säger Stephen Green, en Capital Group-ekonom som täcker Asien. ”Saker kommer sannolikt att bli värre innan de blir bättre, och en tillräckligt dålig lågkonjunktur kan få råvarupriserna att falla.”

Kinas centralbank kommer troligen att sänka räntorna snart, konstaterar Green, medan de flesta andra centralbanker runt om i världen går i motsatt riktning.

Investeringskonsekvenser: Inflationssäkring

Oavsett var marknaderna går härifrån, bekräftar den nuvarande prisuppgången återigen att råvaror är ett effektivt skydd mot inflation. Det är inte förvånande eftersom till exemepel olja och gas matas in i många aspekter av den globala ekonomin och kan hjälpa till att driva på högre inflation, som för närvarande är på en 40-årig högsta nivå.

Historiskt sett har energi – särskilt olja – rört sig nära inflationen, mätt med det amerikanska konsumentprisindexet. Eftersom olja vanligtvis är en viktig komponent i råvarurelaterade index är den långsiktiga korrelationen mellan råvarupriser och inflation hög.

Råvaruindex-avkastning vs inflation

Det är dock också viktigt att notera att det finns stora skillnader mellan stora kategorier av råvaror. Olja och naturgas, metaller, livsmedel och jordbruksprodukter följer ofta sina egna kretslopp.

Investerare som söker en inflationssäkring bör ha det i åtanke, säger Capital Group-ekonomen Jared Franz. ”Allt beror på källan till inflationen”, konstaterar han.

”Föga överraskande tenderar energisektorn att klara sig bra när inflationen stiger eftersom energiprishöjningar, särskilt för bensin, snabbt kan föras vidare till konsumenterna”, säger Franz. ”Det är inte alltid fallet med andra råvaror, där prisökningar kan absorberas när de rör sig genom produktionskedjan.”