Följ oss

Nyheter

Råvarupriserna är tillbaka till nivåerna före kriget i Ukraina

Publicerat

den

Under flera månader förra året hävdade världens centralbanker och beslutsfattare att inflationen var övergående. Nu kan deras förutsägelse gå i uppfyllelse – om än ett mycket kostsamt år sent. Priserna på råvaror, i stort sett allt från olja till havre, har sjunkit de senaste veckorna, vilket tar S&P GSCIs råvaruindex tillbaka till där det stod innan Ryssland invaderade Ukraina i slutet av februari i år.

S&Ps index – som mäter priserna på energi, metaller, jordbruksvaror och boskap – låg på 664,15 i förra veckan, en nedgång på cirka 20 procent från toppnivåer i både mars 2022 och juni 2022.

Oljan har fallit och handlas bara strax över februarinivåerna. Kopparpriset har fallit ungefär 30 procent från den topp som nåddes i mars, medan vetepriset har fallit mer än 40 procent från de senaste topparna.

De kraftiga fallen i priserna på produkter som konsumenterna använder varje dag väcker förhoppningar om att inflationen kommer att svalna kraftigt i år och att centralbanker som Federal Reserve inte behöver höja räntorna till straffnivåer.

Inflationen ligger på det högsta nivån på 41 år på 8,6 procent i USA. Men från och med onsdagen trodde handlare på finansmarknaderna att inflationen i genomsnitt bara skulle vara 2,5 procent under de kommande fem åren, enligt ett mått som kallas breakeven-hastigheten. Det är en kraftig nedgång från de 3,7 procent som förväntades i mars i år.

Men fallet är ett tveeggat svärd, handlare och investerare lämnar råvaror eftersom de tror att den ekonomiska tillväxten kommer att avta dramatiskt, eller till och med minska. Investmentbanken Nomura sa i veckan att den förväntar sig en våg av lågkonjunkturer runt om i världen, inklusive USA.

Det finns några varningssignaler. En är att många analytiker förväntar sig att oljepriserna ska börja stiga igen. De spår att den ryska produktionen kommer att falla när EU minskar oljeimporten från landet, vilket ökar trycket på energimarknaderna.

Efterfrågan på olja har vuxit mycket mindre långsamt än många förväntade sig, vilket tyder på att en viss ”efterfrågeförstöring” har inträffat, med tanke på att konsumenterna dragit ned på att använda energi i takt med att priserna har stigit.

Den ryska oljeproduktionen kommer att minska med cirka 3 miljoner fat om dagen – från cirka 10 miljoner i början av året – när EU-förbudet gradvis kommer på plats. Det kommer att hålla marknaden ”mycket snäv”. En annan varning är att inflationen inte bara drivs av råvarupriser.

Nyheter

Viscariagruvan i Kiruna får miljötillstånd

Publicerat

den

Viscaria i Kiruna

Mark- och miljödomstolen vid Umeå tingsrätt har idag meddelat att Copperstone erhåller tillstånd enligt miljöbalken till gruv- och vattenverksamhet vid Viscaria gruva i Kiruna.

”Vi är oerhört glada över dagens beslut från domstolen som dessutom har förordnat att tillståndet får tas i anspråk i vissa delar utan hinder av laga kraft (verkställighetsförordnande). Det innebär att vi omedelbart kan påbörja viktiga arbeten för att förbereda för gruvverksamheten. Dagens domslut gör att planen om en återöppning av Viscariagruvan under 2026 ligger fast”, säger Jörgen Olsson, vd för Copperstone Resources.

Tillståndet omfattar brytning av maximalt 3,6 miljoner ton malm per år och förenas med villkor om bland annat utsläpp till vatten och luft, artskydd, Natura 2000 och skyddsåtgärder för rennäringen.

Copperstone ska huvudsakligen utvinna koppar i Viscariagruvan.

Fortsätt läsa

Nyheter

Det talar för råvarusektorn framöver

Publicerat

den

Råvaruexperten Torbjörn Iwarson intervjuas av Placeras Pär Ståhl och Karl Lans om den nystartade råvarufonden Centaur Commodity, vilka råvaror han tror mest på och vad som talar för att investerare bör ha exponering mot sektorn.

Fortsätt läsa

Nyheter

Stockholm Exergi tecknar världens hittills största avtal med Microsoft för permanenta minusutsläpp

Publicerat

den

Stockholm Exergi ska fånga in koldioxid

Stockholm Exergi har skrivit avtal med Microsoft om 3,33 miljoner ton permanenta minusutsläpp från Stockholm Exergis planerade bio-CCS-anläggning vid Värtan i Stockholm. Det är världens hittills största avtal för permanenta minusutsläpp. Leveranserna planeras att inledas 2028 och kommer att pågå under tio år.

– Avtalet med Microsoft är ett stort steg framåt för vårt bio-CCS-projekt, för Stockholm Exergi och för klimatet. Det är det bästa möjliga erkännandet av både betydelsen, kvaliteten samt inte minst hållbarheten i vårt projekt. Avtalet tar oss ett stort steg närmare vårt investeringsbeslut det fjärde kvartalet i år. Jag tror att avtalet kommer att inspirera företag med ambitiösa klimatmål och vi siktar på att tillkännage fler avtal med andra banbrytande företag under de kommande månaderna, säger Stockholm Exergis vd Anders Egelrud.

Genom att åta sig ambitiösa och frivilliga klimatmål hoppas Microsoft och Stockholm Exergi att kunna bidra till branschens tillväxt för att göra det möjligt för företag att uppnå sina netto-nollmål och för länder att uppfylla målen i Parisavtalet. Nästa steg för Stockholm Exergi är att söka kompletterande statligt stöd och teckna ytterligare avtal på den frivilliga marknaden, vilka båda är förutsättningar för företagets investeringsbeslut senare i år.

Sedan 2020 har Microsoft strävat efter att vara koldioxidnegativa 2030 med strategin att utsläppsminskningar kommer först och kompletteras med en portfölj av avtal för minusutsläpp. Microsoft har offentligt fastställt sina kriterier för minusutsläpp av hög kvalitet, eftersträvat finansieringsbara leveransavtal, förmedlat lärdomar och årligen rapporterat om sina framsteg.

– Vi är mycket stolta över att kunna tillkännage detta avtal mellan oss och Stockholm Exergi för minusutsläpp från deras ledande bio-CCS-projekt vid Värtan i Stockholm. Att utnyttja befintliga biokraftverk är ett viktigt första steg för att bygga upp en global kapacitet för minusutsläpp. I det här fallet är vi nöjda med effektiviteten som uppnås genom att återvinna värme från koldioxidinfångningen till fjärrvärmenäten. Slutligen är det avgörande att biobränslet för bio-CCS-projekt kommer från hållbara källor och vi är imponerade av Stockholm Exergis åtagande på denna punkt, säger Brian Marrs, Senior Director, Energy & Carbon Removal på Microsoft.    

Enligt avtalet med Microsoft, kommer Stockholm Exergi att leverera minusutsläpp enligt strikta kvalitetskrav. Detta inkluderar kriterier för hållbar anskaffning av biobränsle som har utvecklats tillsammans med Microsoft, konservativ kvantifiering av nettomängden minusutsläpp och omfattande övervakning, rapportering och verifiering (MRV).

I linje med den svenska regeringens politik kommer de permanenta minusutsläppen i detta avtal att användas av Microsoft för att motverka egna utsläpp och det kommer transparent att redovisas att de hör till nationen Sveriges klimatmål, på samma sätt som företags utsläppsminskningar bidrar till nationella klimatmål.

Om bio-CCS-anläggningen

När Stockholm Exergis anläggning är i drift kommer den att permanent avlägsna upp till 800 000 ton koldioxid från atmosfären varje år.

Stockholm Exergi fick den 28 mars i år miljötillstånd för den fullskaliga anläggningen. Byggnationen av koldioxidavskiljningen, förvätskningen och mellanlagringen planeras att starta 2025 och kommer att utgöra ett tillägg till Stockholm Exergis befintliga biokraftvärmeverk som har varit i drift sedan 2016. Biobränsleråvaran för projektet kommer likt idag fortsätta vara kontrollerad så att hållbar skogsförvaltning, skydd av känsliga områden och stabila kollager säkerställs. Dessutom kontrolleras att råvaran inte kommer från rundvirke som annars skulle användas för långlivade träprodukter. Den permanenta geologiska lagringen kommer att ske i Norden.

Leveransen av de permanenta minusutsläppen är beroende av Stockholm Exergis slutliga investeringsbeslut, som planeras till fjärde kvartalet i år. För att kunna fatta investeringsbeslut planerar Stockholm Exergi att delta i det svenska stödprogrammet för bio-CCS, som förväntas slutföras före årets slut, samt att teckna ytterligare avtal på den frivilliga marknaden. Finansieringen av projektet bygger också på redan beviljade medel från EU:s innovationsfond. Trots statligt stöd och EU-medel krävs ytterligare intäkter från försäljning av Carbon Removal Certificates (CRC) på den frivilliga marknaden för att investeringsbeslutet ska kunna fattas. Denna affärsmodell, som kommer att kombinera avtalet med Microsoft (och andra privata köpare) med EU-finansiering och statligt stöd, är en stark validering av hur offentlig-privat samfinansiering kan maximera mängden permanenta minusutsläpp och projekt som kan realiseras inom en nations budget för klimatåtgärder.

Fortsätt läsa

Populära