Följ oss

Nyheter

Råvarupriserna är tillbaka till nivåerna före kriget i Ukraina

Publicerat

den

Under flera månader förra året hävdade världens centralbanker och beslutsfattare att inflationen var övergående. Nu kan deras förutsägelse gå i uppfyllelse – om än ett mycket kostsamt år sent. Priserna på råvaror, i stort sett allt från olja till havre, har sjunkit de senaste veckorna, vilket tar S&P GSCIs råvaruindex tillbaka till där det stod innan Ryssland invaderade Ukraina i slutet av februari i år.

S&Ps index – som mäter priserna på energi, metaller, jordbruksvaror och boskap – låg på 664,15 i förra veckan, en nedgång på cirka 20 procent från toppnivåer i både mars 2022 och juni 2022.

Oljan har fallit och handlas bara strax över februarinivåerna. Kopparpriset har fallit ungefär 30 procent från den topp som nåddes i mars, medan vetepriset har fallit mer än 40 procent från de senaste topparna.

De kraftiga fallen i priserna på produkter som konsumenterna använder varje dag väcker förhoppningar om att inflationen kommer att svalna kraftigt i år och att centralbanker som Federal Reserve inte behöver höja räntorna till straffnivåer.

Inflationen ligger på det högsta nivån på 41 år på 8,6 procent i USA. Men från och med onsdagen trodde handlare på finansmarknaderna att inflationen i genomsnitt bara skulle vara 2,5 procent under de kommande fem åren, enligt ett mått som kallas breakeven-hastigheten. Det är en kraftig nedgång från de 3,7 procent som förväntades i mars i år.

Men fallet är ett tveeggat svärd, handlare och investerare lämnar råvaror eftersom de tror att den ekonomiska tillväxten kommer att avta dramatiskt, eller till och med minska. Investmentbanken Nomura sa i veckan att den förväntar sig en våg av lågkonjunkturer runt om i världen, inklusive USA.

Det finns några varningssignaler. En är att många analytiker förväntar sig att oljepriserna ska börja stiga igen. De spår att den ryska produktionen kommer att falla när EU minskar oljeimporten från landet, vilket ökar trycket på energimarknaderna.

Efterfrågan på olja har vuxit mycket mindre långsamt än många förväntade sig, vilket tyder på att en viss ”efterfrågeförstöring” har inträffat, med tanke på att konsumenterna dragit ned på att använda energi i takt med att priserna har stigit.

Den ryska oljeproduktionen kommer att minska med cirka 3 miljoner fat om dagen – från cirka 10 miljoner i början av året – när EU-förbudet gradvis kommer på plats. Det kommer att hålla marknaden ”mycket snäv”. En annan varning är att inflationen inte bara drivs av råvarupriser.

Nyheter

De tre bästa olje- och naturgasaktierna i Kanada

Publicerat

den

Fat med olja och naturgasledningar med en kanadensisk flagga i bakgrunden

Eric Nuttall på Ninepoint Partners har valt ut de tre bästa aktierna inom olja och naturgas. Samtliga är noterade på TSX i Kanada och är bolag som har bra tillgångar och genererar bra kassaflöden.

MEG Energy

MEG Energy är en oljeproducent som går bra vid ett oljepris på 70 USD. Företaget har nått sitt mål för skulder och använder därför hela sitt fria kassaflöde till att återköpa aktier. Det fria kassaflödet är 10 procent vid ett oljepris på 70 USD och 14 procent vid 80 USD. Med över 35 års reserver av hög kvalitet erbjuder MEG Energy en stark hävstång på ett stigande oljepris.

ARC Resources

ARC Resources har högkvalitativa reserver av främst naturgas som motsvarar över 20 år av konstant produktion. Har ett bra fritt kassaflöde. En aktie att köpa och sedan bara låta ligga i portföljen.

Tamarack Valley Energy

Tamarack Valley Energy har efter två år av operativa utmaningar nått sina mål tre kvartal i rad och har blivit ett av de mest populära oljebolagen i Kanada. Större delen av produktionen är vid Clearwater och Charlie Lake, två tillgångar med fantastiskt bra ekonomi. Ett fritt kassaflöde på 12 respektive 17 procent vid ett oljepris på 70 respektive 80 USD per fat.

Fortsätt läsa

Nyheter

Bixias vinterprognos – Låga elpriser, men inte hela tiden

Publicerat

den

En förväntat mild vinter väntas hålla elkonsumtionen och därmed elpriserna nere. Dock kan enstaka kalla veckor pressa upp priserna, i synnerhet om kylan kombineras med låg vindkraftsproduktion. Det visar elbolaget Bixias prognos för vintern 2024-2025.

Efter en mild september följde även oktober samma mönster, vilket ledde till ett fortsatt lågt genomsnittligt systempris på 27 öre/kWh. Även vintern förväntas bli mild vilket siar om låga elpriser. Dock finns risk för tillfälliga prishöjningar eftersom omställningen till förnybar energi gjort Europa mer beroende av vädret för sin elproduktion.

– Vi har en kontrollerad marknad med ett generellt överskott i energibalansen så vi förväntar oss överlag låga elpriser i vinter. Men den snabba omställningen till förnybar energi, där bland annat Tyskland stängt flera kärnkrafts- och kolkraftverk de senaste åren, gör att en vecka med sträng kyla och svag vindkraftsproduktion kan leda till tillfälliga men kraftiga prishöjningar, precis som vi såg exempel på för ett par veckor sedan säger Johan Sigvardsson, elmarknadsanalytiker på Bixia

I Sverige kommer fortfarande en stor del av elproduktionen från kärnkraft, men när det blåser lite och blir kallt i Europa påverkas även vi eftersom vi är tätt sammankopplade med den europeiska marknaden.

– Om elpriset i Europa stiger och vi har ett överskott kommer vi per automatik exportera vår billiga el vilket gör att våra elpriser ökar. Och om motsatsen sker, att vi inte har tillräckligt med el för att täcka våra behov vid en köldknäpp och behöver importera får vi automatiskt i princip samma pris som övriga länder förklarar Johan Sigvardsson.

Så väntas elpriset bli i december 2024 och januari och februari 2025 (föregående års utfall inom parentes).

DecemberJanuariFebruari
Systempris65 öre/kWh (81 öre, förra årets pris)67 öre/kWh (76 öre, förra årets pris)71 öre/kWh (57 öre, förra årets pris)
SE140 öre/kWh (73 öre)39 öre/kWh (61 öre)43 öre/kWh (45 öre)
SE240 öre/kWh (73 öre)39 öre/kWh (61 öre)43 öre/kWh (45 öre)
SE377 öre/kWh (79 öre)78 öre/kWh (80 öre)76 öre/kWh (50 öre)
SE482 öre/kWh (80 öre)79 öre/kWh (84 öre)83 öre/kWh (55 öre)
Fortsätt läsa

Nyheter

Kina ska införa exportkontroller på flera kritiska mineraler

Publicerat

den

Kinesisk flagga

Kina ska införa exportkontroller på kritiska mineraler som volfram, grafit, magnesium och aluminiumlegeringar vilket analytiker ser som en manöver inför att Donald Trump tillträder som president i USA och då förväntas införa nya begränsningar för vad som kan exporteras till Kina.

Kina kontrollerar mer än 80 procent av världens volfram-utbud och 90 procent av magnesium-produktionen enligt en uppskattning, råvaror som är avgörande för att producera saker inom bland annat försvarsteknik, vapen, flygplansutrustning och rymdfarkoster.

USA, och för den delen västvärlden i största allmänhet, har arbetat för att koppla fort Kina från försörningskedjorna, både vad gäller produktion av själva råvarorna och processandet till mer förädlade produkter. Men det har hittills inte skett någon stor förändring. Det är inte helt oväntat, det tar tid att bygga upp både ny produktion och förädling.

En viss förändring har ändå skett i världen, även inom EU och Sverige. Här i Sverige har alltid inställning varit att vi ska använda alla mineraler, men de ska inte produceras i Sverige. Där har man nu kunnat se förändring vad gäller synen på gruvor i Sverige. Det finns också en stor satsning inom EU i stort att unionen ska bli mer självförsörjande.

Det kan även vara värt att påminna om att Kina sedan flera år tillbaka har ett exportförbud gällande grafit till Sverige.

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära