Nyheter
NYMEX, från potatis till olja
NYMEX, eller the New York Mercantile Exchange som börsens fullständiga namn är, är en råvarubörs som sedan mars 2008 ägs och drivs av Chicagobaserade CME Group. NYMEX är beläget på One North End Avenue i World Financial Center i Battery Park City på Manhattan i New York, men har också kontor i Boston, Washington DC, Atlanta, San Fransisco, Dubai, London och Tokyo.
NYMEX Holdings Inc har två divisioner, dels New York Mercantile Exchange, dels Commodity Exchange, Inc (COMEX), vilka en gång var separata börser. Dessa utgör separata marknadsplatser som drivs under moderbolaget CME Group som även äger Chicago Mercantile Exchange och Chicago Board of Trade.
På New York Mercantile Exchange hanteras varje dag energiprodukter, metaller och andra råvaror värda miljarder dollar, både i avista-handeln och i börsens elektroniska system. Priserna på NYMEX fungerar som riktpriser bland producenter världen över.
Handeln på NYMEX skedde länge i så kallade ”gropar” eller ”pits”, och de handlare och mäklare som agerade i dessa motsatte sig länge all form av elektronisk handel då dessa var rädda för att det skulle drabba dem ekonomiskt. Ledningen för NYMEX ansåg emellertid att elektronisk handel var den enda möjligheten att se till att NYMEX förblev konkurrenskraftig. NYMEX gick därför samman med Chicago Mercantile Exchange och kopplade ihop sin verksamhet i det elektroniska handelssystemet Globex 2006.
Ganska snart började handelsgolvet att tömmas då många handlare slutade samtidigt som banker, hedgefonder och oljeföretag slutade lägga ordrar till golvhandlarna och istället startade med att göra sina affärer elektroniskt. I dag förekommer golvhandeln knappast alls, det är endast ett mindre antal aktörer som handlar optioner kvar på börsgolvet.
Historia
Råvarubörser började formas i mitten av 1800-talet i samband med att köpmän organiserade marknadsplatser i syfte att underlätta möjligheterna att kunna köpa och sälja råvaror enklare. Genom införandet av dessa marknadsplatser gavs det en möjlighet för köpare och säljare att skapa standards kring kvalité och sätta regler för hur affärerna skulle genomföras och avvecklas. I slutet av 1800-talet fanns det cirka 1.600 sådana marknadsplatser i USA. 1872 beslutade sig en grupp affärsmän verksamma i handeln med mejeriprodukter som ost och smör, att gå samman och grunda The Butter and Cheese Exchange of New York. Ganska snart kom även handeln med ägg att inkorporeras och namnet ändrades till the Butter, Cheese, and Egg Exchange. 1882 tog börsen sitt nuvarande namn, New York Mercantile Exchange, då börsen nu erbjöd handel även i torkad frukt, konserver och fjärderfä.
I samband med att centraliserade lager byggdes upp i anslutning till råvarubörserna i New York och i Chicago under det tidiga 1900-talet började de mindre börserna ute över den amerikanska kontinenten att slå igen sin verksamhet vilket gynnade större marknader som till exempel NYMEX.
1933 bildades COMEX, eller mer formellt, Commodity Exchange, Inc, som var en sammanslagning av fyra stycken mindre råvarubörser, the National Metal Exchange, the Rubber Exchange of New York, the National Raw Silk Exchange och the New York Hide Exchange. Även om de var helt fristående från varandra så delade COMEX och NYMEX ett handelsgolv i World Trade Center på 1970-talet.
Potatis
Under många år gjorde handlarna på NYMEX stora affärer då de handlade terminskontrakt på potatis, från Maine. Enligt författaren Leah McGrath Goodmans bok The Asylum från 2011, var det vanligt med manipulationer i denna handel och det var inte ovanligt att alla möjliga aktörer som potatisinspektörer till golvhandlare på NYMEX var inblandade i dessa.
Den allra värsta incidenten inträffade 1976 under den stora potatishypen, när potatismagnaten J.R. Simplot från Idaho, blankade stora mängder potatisterminer naket vilket ledde till att ett stort antal terminskontrakt inte kunde avvecklas. Det uppdagades att det saknades nästan 50 miljarder pounds potatis i lagren jämfört med den öppna volymen, något som orsakade tvister mellan producenter, medlemmar på NYMEX och börsens tillsynsmyndigheter.
Trots att NYMEX såg över handeln med potatis så slog en annan kris till bara tre år senare när det visade sig att lagren för leverans i mars 1979 inte klarade av inspektionen vilket fick börsen att stänga handeln i potatis.
En folkstorm följde, och den nyskapade Commodity Futures Trading Commission höll utfrågningar. NYMEX blev avstängd från all handel i potatisfutures, men förbjöds också att lansera produkter på råvaror som NYMEX inte hade erbjudit tidigare.
NYMEX rykte skadades allvarligt, eftersom det som blivande ordförande Michel Marks skrev i sin bok, ”The essence of an exchange is the sanctity of its contract”.
Olja kom att rädda NYMEX
Efter förbudet att handla i potatis var NYMEX framtid ifrågasatt eftersom större delen av de affärer som gjorts på denna börs avsåg just potatis. Utan en bra råvara så var det svårt att attrahera handel och möjliggöra inkomster till handlarna.
Så småningom kom NYMEX nye styrelseordförande Michel Marks och ekonomen Arnold Safer på att de kunde blåsa liv i börsens terminshandel i eldningsolja. När de amerikanska myndigheterna avreglerade marknaden för eldningsolja kom denna råvara att bli en intressant produkt att handla på börsgolvet. Ett första kontrakt lanserades 1978 varvid en försiktig handel började ta fart främst genom att leverantörerna av eldningsolja i USAs norra stater började använda denna termin för att hedga sig.
NYMEX handel i terminskontrakt kom att hota andras affärer, till exempel de stora oljeföretagens och OPECs, två grupper som under lång tid hade kontrollerat priset på olja. NYMEX erbjöd en öppen marknad med transparenta priser på först eldningsolja och sedan även på råolja, bensin och naturgas.
NYMEX terminskontrakt är standardiserade för leverans av West Texas Intermediate Light Sweet Crude, i Cushing, Oklahama.
Energihandeln tar fart
I takt med att energihandeln tog fart upplevde NYMEX en boom. Börsgolvet kom att befolkas av fler och fler handlare som skrek, lade order och rapporterade avslut. NYMEX handelsgolv kom att bli känt som en plats där den som saknade utbildning eller möjlighet att passa in på Wall Street hade en chans att bli rik. Många av de handlare som blev rika anordnade stora partyn och åkte på exklusiva semestrar, men kom också att förknippas med droger och prostitution. I flera fall gjordes affärer i dessa upp direkt på NYMEX börsgolv.
COMEX, en av de börser som hade delat World Trade Center 4 med NYMEX, hade av tradition sett ned på NYMEX då denna börs varit mindre och levde med ett solkigt rykte efter potatisskandalen på 1970-talet. I samband med den boom som NYMEX upplevde efter införandet av terminer på energiråvaror kom NYMEX att bli både rikare och större än COMEX.
I augusti 1994 kom sedan COMEX att gå upp i NYMEX, en sammanslagning som skedde under namnet NYMEX. I slutet av 1990-talet var det fler personer som arbetade på börsgolvet på NYMEX än vad det fanns plats till. 1997 flyttade därför NYMEX till World Financial Center.
9/11
NYMEX behöll en nära relation med de organisationer och företag som var verksamma vid World Trade Center, och flera anställda vid NYMEX dog i sviterna av tragedin när två flygplan kapades och flögs in i tvillingtornen. NYMEXs byggnader klarade sig emellertid nästan helt oskadda. Trots detta hade NYMEX ledning ganska snabbt beslutat att företaget behövde en back up-plan. Efter attacken byggde NYMEX ett ”reservbörs” för 12 miljoner USD utanför New York med 700 handlarbås, 2.000 telefoner och ett eget datorsystem, för att användas i händelse av en ny terroristattack eller om en naturkatastrof skulle drabba nedre Manhattan.
Den 26 februari 2003 tecknade New York Board of Trade, NYBOT, ett hyresavtal med NYMEX och flyttade in i World Financial Center efter det att denna börs hade fått se sitt huvudkontor och sitt börsgolv förstöras i terroristattacken 2001.
Elektronisk handel
NYMEX hade länge monopol på den öppna handeln på oljefutures (till skillnad från ”dark market” eller Over the counter-marknaden). Omkring 2000 började fler och fler börser att frångå golvhandeln. Enrons onlinesystem för energihandel var ett sådant exempel, ett annat var Jeff Sprechers Intercontinental Exchange, ICE. Den sistnämnda börsen började senare att handla oljeterminer som var extremt lika dem som NYMEX erbjöd vilket gjorde att de kunde ta marknadsandelar nästan omedelbart.
Utförsäljning
Under 2006 genomförde NYMEX en så kallad IPO, Initial Public Offering, och aktierna noterades på New York Stock Exchange. De befattningshavare och börsmedlemmar som ägde platser på börsen såg sin nettoförmögenhet öka med miljontals dollar på bara några timmar. Andra delar av NYMEX såldes. till privata investerare och Chicago Mercantile Exchange, till exempel de fysiska lokalerna. Slutligen köptes hela bolaget upp av CME Group, moderbolag till Chicago Mercantile Exchange.
Nyheter
De tre bästa olje- och naturgasaktierna i Kanada
Eric Nuttall på Ninepoint Partners har valt ut de tre bästa aktierna inom olja och naturgas. Samtliga är noterade på TSX i Kanada och är bolag som har bra tillgångar och genererar bra kassaflöden.
MEG Energy
MEG Energy är en oljeproducent som går bra vid ett oljepris på 70 USD. Företaget har nått sitt mål för skulder och använder därför hela sitt fria kassaflöde till att återköpa aktier. Det fria kassaflödet är 10 procent vid ett oljepris på 70 USD och 14 procent vid 80 USD. Med över 35 års reserver av hög kvalitet erbjuder MEG Energy en stark hävstång på ett stigande oljepris.
ARC Resources
ARC Resources har högkvalitativa reserver av främst naturgas som motsvarar över 20 år av konstant produktion. Har ett bra fritt kassaflöde. En aktie att köpa och sedan bara låta ligga i portföljen.
Tamarack Valley Energy
Tamarack Valley Energy har efter två år av operativa utmaningar nått sina mål tre kvartal i rad och har blivit ett av de mest populära oljebolagen i Kanada. Större delen av produktionen är vid Clearwater och Charlie Lake, två tillgångar med fantastiskt bra ekonomi. Ett fritt kassaflöde på 12 respektive 17 procent vid ett oljepris på 70 respektive 80 USD per fat.
Nyheter
Bixias vinterprognos – Låga elpriser, men inte hela tiden
En förväntat mild vinter väntas hålla elkonsumtionen och därmed elpriserna nere. Dock kan enstaka kalla veckor pressa upp priserna, i synnerhet om kylan kombineras med låg vindkraftsproduktion. Det visar elbolaget Bixias prognos för vintern 2024-2025.
Efter en mild september följde även oktober samma mönster, vilket ledde till ett fortsatt lågt genomsnittligt systempris på 27 öre/kWh. Även vintern förväntas bli mild vilket siar om låga elpriser. Dock finns risk för tillfälliga prishöjningar eftersom omställningen till förnybar energi gjort Europa mer beroende av vädret för sin elproduktion.
– Vi har en kontrollerad marknad med ett generellt överskott i energibalansen så vi förväntar oss överlag låga elpriser i vinter. Men den snabba omställningen till förnybar energi, där bland annat Tyskland stängt flera kärnkrafts- och kolkraftverk de senaste åren, gör att en vecka med sträng kyla och svag vindkraftsproduktion kan leda till tillfälliga men kraftiga prishöjningar, precis som vi såg exempel på för ett par veckor sedan säger Johan Sigvardsson, elmarknadsanalytiker på Bixia
I Sverige kommer fortfarande en stor del av elproduktionen från kärnkraft, men när det blåser lite och blir kallt i Europa påverkas även vi eftersom vi är tätt sammankopplade med den europeiska marknaden.
– Om elpriset i Europa stiger och vi har ett överskott kommer vi per automatik exportera vår billiga el vilket gör att våra elpriser ökar. Och om motsatsen sker, att vi inte har tillräckligt med el för att täcka våra behov vid en köldknäpp och behöver importera får vi automatiskt i princip samma pris som övriga länder förklarar Johan Sigvardsson.
Så väntas elpriset bli i december 2024 och januari och februari 2025 (föregående års utfall inom parentes).
December | Januari | Februari | |
Systempris | 65 öre/kWh (81 öre, förra årets pris) | 67 öre/kWh (76 öre, förra årets pris) | 71 öre/kWh (57 öre, förra årets pris) |
SE1 | 40 öre/kWh (73 öre) | 39 öre/kWh (61 öre) | 43 öre/kWh (45 öre) |
SE2 | 40 öre/kWh (73 öre) | 39 öre/kWh (61 öre) | 43 öre/kWh (45 öre) |
SE3 | 77 öre/kWh (79 öre) | 78 öre/kWh (80 öre) | 76 öre/kWh (50 öre) |
SE4 | 82 öre/kWh (80 öre) | 79 öre/kWh (84 öre) | 83 öre/kWh (55 öre) |
Nyheter
Kina ska införa exportkontroller på flera kritiska mineraler
Kina ska införa exportkontroller på kritiska mineraler som volfram, grafit, magnesium och aluminiumlegeringar vilket analytiker ser som en manöver inför att Donald Trump tillträder som president i USA och då förväntas införa nya begränsningar för vad som kan exporteras till Kina.
Kina kontrollerar mer än 80 procent av världens volfram-utbud och 90 procent av magnesium-produktionen enligt en uppskattning, råvaror som är avgörande för att producera saker inom bland annat försvarsteknik, vapen, flygplansutrustning och rymdfarkoster.
USA, och för den delen västvärlden i största allmänhet, har arbetat för att koppla fort Kina från försörningskedjorna, både vad gäller produktion av själva råvarorna och processandet till mer förädlade produkter. Men det har hittills inte skett någon stor förändring. Det är inte helt oväntat, det tar tid att bygga upp både ny produktion och förädling.
En viss förändring har ändå skett i världen, även inom EU och Sverige. Här i Sverige har alltid inställning varit att vi ska använda alla mineraler, men de ska inte produceras i Sverige. Där har man nu kunnat se förändring vad gäller synen på gruvor i Sverige. Det finns också en stor satsning inom EU i stort att unionen ska bli mer självförsörjande.
Det kan även vara värt att påminna om att Kina sedan flera år tillbaka har ett exportförbud gällande grafit till Sverige.
-
Analys4 veckor sedan
Crude oil comment: It takes guts to hold short positions
-
Analys2 veckor sedan
Crude oil comment: A price rise driven by fundamentals
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: Recent ’geopolitical relief’ seems premature
-
Nyheter4 veckor sedan
Guldpriset stiger hela tiden till nya rekord
-
Nyheter3 veckor sedan
Oljepriset kommer gå upp till 500 USD per fat år 2030
-
Nyheter3 veckor sedan
ABB och Blykalla samarbetar om teknikutveckling för små modulära reaktorer
-
Analys2 veckor sedan
Brent resumes after yesterday’s price tumble
-
Nyheter2 veckor sedan
Så förväntar sig marknaden att guldpriset utvecklas om Donald Trump eller Kamala Harris vinner valet