Nyheter
ICE erbjuder råvaruhandel dygnet runt, världen över
ICE, eller Intercontinental Exchange som börsens fullständiga namn är, är ett amerikanskt finansiellt företag som driver elektroniska börser och marknadsplatser på vilka det handlas terminer och over-the-counter-kontrakt (OTC-kontrakt) på råvaror, så kallade forwards. ICE tillhandahåller även handel på derivat på finansiella produkter.
Även om företagets ursprungliga fokus var energiprodukter som råolja och raffinerad olja, naturgas, elkraft och utsläppsrätter så har de senaste årens förvärv gjort att ICE har expanderat sin verksamhet till ”softs”, så kallade mjuka råvaror som socker, bomull och kaffe, utländsk valuta, aktier och indexterminer.
År 2011 gick ICE och NASDAQ OMX Group ihop för att med gemensamma krafter bjuda mot Deutsche Börse efter att det att det meddelats att detta företag tecknat ett avtal om samgående med NYSE Euronext värt 9,5 miljarder USD. De två amerikanska företagen drog sig emellertid tillbaka efter det att deras bud stött på patrull eftersom det ansågs strida mot antitrustreglerna.
ICE är organiserat i tre affärsområden:
- ICE Markets – terminer, optioner och OTC-handel. Energi-futures handlas via ICE Futures medan all handel i ”softs” sker genom ICE Futures USA.
- ICE Services – bekräftelser av elektronisk handel och utbildning.
- ICE Data – elektronisk leverans av marknadsdata, inklusive realtidsdata, historiska priser och dagliga index.
Kontrakt som säljs via ICE Futures USA behandlas genom ett dotterbolag, ICE Clear USA (ICEUS). I maj 2008 lanserade ICE sitt eget Clearing House, ICE Clear, med divisioner för marknaderna i Europa, USA, Kanada och Trust (ICEU).
ICE huvudkontor är beläget i Atlanta, men koncernen har också kontor i Calgary, Chicago, Houston, London, New York, Winnipeg, Washington, D.C. och Singapore, och regionala telekommunikationsnav i Chicago, New York, London och Singapore.
I slutet av 1990-talet förvärvade Jeffrey Sprecher, ICEs grundare, styrelseordförande och CEO, Continental Power Exchange Inc med målet att utveckla en Internet-baserad plattform som skulle tillhandahålla en mer öppen och mer effektiv marknad för OTC-handeln i energirelaterade råvaror.
I maj 2000 öppnade Intercontinental Exchange (ICE), som då hade lyckats knyta till sig några av världens största energihandelsföretag som aktörer på marknaden, men också fått dessa att gå in som aktieägare i ICE.
Företagets mål var att förändra OTC-handeln genom att tillhandahålla en öppen, lättillgänglig marknadsplats med ett stort antal aktiva medlemmar som skulle vara tillgänglig dygnet runt för elektronisk börshandel i energirelaterade råvaror. Redan från start kunde ICE erbjuda sina medlemsföretag bättre priser, en bättre transparens, ökad effektivitet, högre likviditet och lägre kostnader än vad den manuella handeln kunde erbjuda.
I juni 2001 expanderade ICE sin verksamhet och adderade terminshandel till sitt produktutbud efter det att bolaget förvärvat International Petroleum Exchange (IPE), nu ICE Futures Europe, som drev Europas största marknadsplats för energirelaterade råvaror. Handeln på International Petroleum Exchange skedde genom ett så kallat ”open out cry”-förfarande.
2003 inledde ICE ett samarbete med Chicago Climate Exchange (CCX) som hostade de elektroniska marknadsplatserna och två år senare, 2005, kom alla ICE energiterminer att migreras till en elektronisk marknad. I april 2010 köpte ICE upp CCX ägare Climate Exchange PLC för 395 miljoner pund, cirka 622 MUSD. Climate Exchange PLC ägde även EuropeanClimate Exchange (ECX). Climate Exchange PLC äger även European Climate Exchange (ECX).
Den 16 november 2005 började aktierna i Intercontinental Exchange att handlas publikt på NYSE, New York Stock Exchange under akronymen ICE. Mindre än ett år senare, den 30 juni 2006 togs Intercontinental Exchange upp i Russell 1000-indexet. Aktien ingår även i S & P 500-indexet.
Under 2007 expanderade Intercontinental Exchange snabbt, bland annat kom ICE att förvärva New York Board of Trade (NYBOT), ChemConnect, en råvarumarknad för kemiska produkter samt kanadensiska Winnipeg Commodity Exchange.
I mars 2007 lade ICE ett misslyckat bud på Chicago Board of Trade, CBOT, på 9,9 miljarder USD. Chicago Board of Trade köptes i stället upp av Chicago Mercantile Exchange, CME, den råvarubörs som CBOT hade sitt ursprung i.
Under 2007 meddelade Natural Gas Exchange, NGX, och Intercontinental Exchange (ICE) att dessa börser ingått avtal om allians avseende teknik och clearing för att bättre kunna svara mot de behov som finns på de nordamerikanska energimarknaderna. Under februari 2008 började alla NGXs fysiska naturgas- och elektrictetskontrakt visas via ICEs handelsskärmar, något som sedan följdes upp av att NGX övertog ansvaret för den fysiska clearingen på vissa av ICEs nav i USA.
Den 4 mars 2009 meddelade ICE att ICE US Trust, LLC (ICE Trust), ett New York-domicilt aktiebolag, erhållit godkännande från styrelsen för Federal Reserve System att bli medlem av Federal Reserve System och att fungera som en clearingcentral och central motpart för credit default swappar, så kallade CDS-transaktioner, ursprungligen för nordamerikanska CDS-index och senare flytande swappar. Bolaget bytte senare namn till ICE Clear Credit LLC och står nu under tillsyn av CFTC och SEC.
I februari 2011, i kölvattnet av en aviserad fusion mellan NYSE Euronext och Deutsche Borse, spekulerades det i att ICE tillsammans med Nasdaq OMX skulle komma med ett motbud på NYSE Euronext. Det spekulerades i att ICE ville förvärva den amerikanska börsens derivatverksamheter medan Nasdaq OMX ville ta över avistahandeln. Vid denna tidpunkt uppgick NYSE Euronexts marknadsvärde till 9,75 miljarder USD medan Nasdaq värderades till 5,78 miljarder USD och ICE till 9,45 miljarder USD. Den 1 april 2011 lade ICE tillsammans med Nasdaq OMX ett gemensamt bud om 11,3 miljarder USD, en affär som den 10 april förkastades av styrelsen för NYSE.
En vecka senare höjde ICE och Nasdaq budet med 0,17 USD per aktie, till 42,67 USD och 350 MUSD för att täcka eventuella juridiska omkostnader. Affären innebar därmed en överkurs om 21 procent, cirka 2 miljarder USD över vad marknaden värderade NYSE till. Budet var redan vid denna tidpunkt uppbackat av lånelöften om 3,8 miljarder USD.
I april 2011 inledde det amerikanska justitiedepartementet en översyn av affären eftersom denna skulle kunna komma att lägga nästan all amerikansk aktiehandel under ett och samma bolags kontroll. En månad senare, i april 2011, stod det klart att det amerikanska justitiedepartementet inte skulle komma att ge sitt godkännande till denna affär varvid ICE och Nasdaq drog tillbaka budet.
I budstrid om London Metal Exchange
I maj 2012 lade Intercontinental Exchange (ICE) ett bud på 1,3 MGBP på London Metal Exchange. ICE:s rival, Hong Kong Exchanges and Clearing (HKEx), hade lagt ett bud på strax under detta belopp. Enligt en artikel i The Sunday Telegraph ifrågasattes det om ICE var rätt köpare av LME eftersom bolaget då det 2001 köpte International Petroleum Exchange stängde ned handeln som skett enligt open out cry-förfarandet och migrerade den till en elektronisk handelsplattform.
Det fanns även betydande oro för HKEX på grund av dess starka kopplingar till fastlandskina, världens största konsument av råvaror.
I juni 2012 köptes sedan LME av Honk Kong Stock Exchange för 1.388 MGBP.
Råvaror och produkter som handlas på ICE
- Kol
- Råolja
- Raffinerade oljeprodukter
- Utsläppsrätter
- Naturgas
- Elektricitet
- Kakao
- Kaffe
- No. 2 Bomull
- Fryst, koncentrerad apelsinjuice (FCOJ A)
- Socker No 11
- Rusell Index
- USD Index
- Järnmalmsswappar
Dygnet runt, världen över
ICE har sitt huvudkontor i Atlanta, med kontor i New York, London, Chicago, Houston, Winnipeg, Calgary, Washington, DC och Singapore. ICE betjänar kunder i mer än 70 länder.
Nancy Williams, Co-Principal, introducerar Jeffrey Sprecher, grundare, ordförande och VD, IntercontinentalExchange (ICE) som under femton minuter talar om ICE historia.
Nyheter
De tre bästa olje- och naturgasaktierna i Kanada
Eric Nuttall på Ninepoint Partners har valt ut de tre bästa aktierna inom olja och naturgas. Samtliga är noterade på TSX i Kanada och är bolag som har bra tillgångar och genererar bra kassaflöden.
MEG Energy
MEG Energy är en oljeproducent som går bra vid ett oljepris på 70 USD. Företaget har nått sitt mål för skulder och använder därför hela sitt fria kassaflöde till att återköpa aktier. Det fria kassaflödet är 10 procent vid ett oljepris på 70 USD och 14 procent vid 80 USD. Med över 35 års reserver av hög kvalitet erbjuder MEG Energy en stark hävstång på ett stigande oljepris.
ARC Resources
ARC Resources har högkvalitativa reserver av främst naturgas som motsvarar över 20 år av konstant produktion. Har ett bra fritt kassaflöde. En aktie att köpa och sedan bara låta ligga i portföljen.
Tamarack Valley Energy
Tamarack Valley Energy har efter två år av operativa utmaningar nått sina mål tre kvartal i rad och har blivit ett av de mest populära oljebolagen i Kanada. Större delen av produktionen är vid Clearwater och Charlie Lake, två tillgångar med fantastiskt bra ekonomi. Ett fritt kassaflöde på 12 respektive 17 procent vid ett oljepris på 70 respektive 80 USD per fat.
Nyheter
Bixias vinterprognos – Låga elpriser, men inte hela tiden
En förväntat mild vinter väntas hålla elkonsumtionen och därmed elpriserna nere. Dock kan enstaka kalla veckor pressa upp priserna, i synnerhet om kylan kombineras med låg vindkraftsproduktion. Det visar elbolaget Bixias prognos för vintern 2024-2025.
Efter en mild september följde även oktober samma mönster, vilket ledde till ett fortsatt lågt genomsnittligt systempris på 27 öre/kWh. Även vintern förväntas bli mild vilket siar om låga elpriser. Dock finns risk för tillfälliga prishöjningar eftersom omställningen till förnybar energi gjort Europa mer beroende av vädret för sin elproduktion.
– Vi har en kontrollerad marknad med ett generellt överskott i energibalansen så vi förväntar oss överlag låga elpriser i vinter. Men den snabba omställningen till förnybar energi, där bland annat Tyskland stängt flera kärnkrafts- och kolkraftverk de senaste åren, gör att en vecka med sträng kyla och svag vindkraftsproduktion kan leda till tillfälliga men kraftiga prishöjningar, precis som vi såg exempel på för ett par veckor sedan säger Johan Sigvardsson, elmarknadsanalytiker på Bixia
I Sverige kommer fortfarande en stor del av elproduktionen från kärnkraft, men när det blåser lite och blir kallt i Europa påverkas även vi eftersom vi är tätt sammankopplade med den europeiska marknaden.
– Om elpriset i Europa stiger och vi har ett överskott kommer vi per automatik exportera vår billiga el vilket gör att våra elpriser ökar. Och om motsatsen sker, att vi inte har tillräckligt med el för att täcka våra behov vid en köldknäpp och behöver importera får vi automatiskt i princip samma pris som övriga länder förklarar Johan Sigvardsson.
Så väntas elpriset bli i december 2024 och januari och februari 2025 (föregående års utfall inom parentes).
December | Januari | Februari | |
Systempris | 65 öre/kWh (81 öre, förra årets pris) | 67 öre/kWh (76 öre, förra årets pris) | 71 öre/kWh (57 öre, förra årets pris) |
SE1 | 40 öre/kWh (73 öre) | 39 öre/kWh (61 öre) | 43 öre/kWh (45 öre) |
SE2 | 40 öre/kWh (73 öre) | 39 öre/kWh (61 öre) | 43 öre/kWh (45 öre) |
SE3 | 77 öre/kWh (79 öre) | 78 öre/kWh (80 öre) | 76 öre/kWh (50 öre) |
SE4 | 82 öre/kWh (80 öre) | 79 öre/kWh (84 öre) | 83 öre/kWh (55 öre) |
Nyheter
Kina ska införa exportkontroller på flera kritiska mineraler
Kina ska införa exportkontroller på kritiska mineraler som volfram, grafit, magnesium och aluminiumlegeringar vilket analytiker ser som en manöver inför att Donald Trump tillträder som president i USA och då förväntas införa nya begränsningar för vad som kan exporteras till Kina.
Kina kontrollerar mer än 80 procent av världens volfram-utbud och 90 procent av magnesium-produktionen enligt en uppskattning, råvaror som är avgörande för att producera saker inom bland annat försvarsteknik, vapen, flygplansutrustning och rymdfarkoster.
USA, och för den delen västvärlden i största allmänhet, har arbetat för att koppla fort Kina från försörningskedjorna, både vad gäller produktion av själva råvarorna och processandet till mer förädlade produkter. Men det har hittills inte skett någon stor förändring. Det är inte helt oväntat, det tar tid att bygga upp både ny produktion och förädling.
En viss förändring har ändå skett i världen, även inom EU och Sverige. Här i Sverige har alltid inställning varit att vi ska använda alla mineraler, men de ska inte produceras i Sverige. Där har man nu kunnat se förändring vad gäller synen på gruvor i Sverige. Det finns också en stor satsning inom EU i stort att unionen ska bli mer självförsörjande.
Det kan även vara värt att påminna om att Kina sedan flera år tillbaka har ett exportförbud gällande grafit till Sverige.
-
Analys4 veckor sedan
Crude oil comment: It takes guts to hold short positions
-
Analys2 veckor sedan
Crude oil comment: A price rise driven by fundamentals
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: Recent ’geopolitical relief’ seems premature
-
Nyheter4 veckor sedan
Guldpriset stiger hela tiden till nya rekord
-
Nyheter3 veckor sedan
Oljepriset kommer gå upp till 500 USD per fat år 2030
-
Nyheter3 veckor sedan
ABB och Blykalla samarbetar om teknikutveckling för små modulära reaktorer
-
Analys2 veckor sedan
Brent resumes after yesterday’s price tumble
-
Nyheter2 veckor sedan
Så förväntar sig marknaden att guldpriset utvecklas om Donald Trump eller Kamala Harris vinner valet