Följ oss

Nyheter

Sju expansionsstrategier för nötköttsproducenter

Publicerat

den

Kreatur i hagen

Nötkreatur i naturenEfter att ha studerat marknaden för nötboskap, som faktiskt handlas på råvarubörserna, har vi stött på sju expansionsstrategier för att hantera boskapscykler. Med tanke på möjligheterna för stigande priser på nötkött är det viktigt för en uppfödare av nötkött att ställa sig frågan om en ökad besättning är ekonomiskt försvarbar. När boskapscyklerna var förutsägbara var svaret utan tvekan ja, men det är en betydligt svårare fråga i dag när biobränslen har fått en allt större betydelse.

De flesta uppfödares bokföring och budget visar på att kostnaderna för produktion av nött- och svinkött ökar för varje år. Trots detta spår de flesta jordbrukare och andra bedömare goda vinster för kommande år för de jordbrukare som har befintliga besättningar.

Figur 1 visar de prognostiserade priserna för ungnöt på råvarubörsen i Chicago. Priset på kalvar beräknas nå sin topp under 2013 och 2014, för att därefter minska något fram till och med 2018. Trenden visar emellertid att avkastningen de kommande sju åren kommer att bli rekordhög.

Diagram över prognoser på priser

Det är sannolikt att priset på ungnöt kommer att stiga till 152 USD per pound under perioden 2012 till och med 2016, vilket skall ställas i jämförelse med det genomsnittspris som denna råvara har handlats till de senaste fem åren, 125 USD per pound.

Även med en förväntad ökning av produktionskostnaderna tyder detta på att de kommande fem till sju åren kommer att vara lönsamma tider för köttproducenterna. Utan att vara expert på denna del av råvarumarknaden så bedömer vi likväl att fem till sju år förefaller vara en fungerande planeringshorisont för en köttproducent.

Sju olika strategier

Dessa strategier är anpassade för en befintlig besättning av nötkreatur med god tillgång till foder. Några av strategierna är vanliga, andra inte, men vi har sett exempel på hur de alla använts historiskt sett under tidigare nötkreaturs- och svincykler.

En statisk besättning

Många uppfödare arbetar med ett fast antal djur som bygger på begränsningar i form av bete, utrymme eller leveranser av vinterfoder. De rapporter som vi tagit del av visar på att en utslaktning på mellan 12 och 14 procent av den totala besättningen är den som gett bäst resultat.

Nu kommer inte alla de kvigor som går in som ersättning att bli dräktiga, varför det kommer att krävas en eller flera extra kvigor för att optimera tillväxten.

En styrka med denna metod är att när efterfrågan och därmed priset på ersättningskvigor är hög så kommer prisrabatten på kvigkalvar att minimeras. Nettoresultatet kan då komma att öka som en följd av det höga priset på kalvar och den låga kvigrabatten. De uppfödare som arbetar med denna metod försöker inte gissa sig till det framtida priset på nötkött, de rider ut marknaden. När det råder goda tider kommer dessa att vara riktigt bra, medan det kommer bli tufft i dåliga tider.

Behåll och föd upp kalvarna till dess att priset är högt

När priserna sedan är låga, dra ned på antalet utvecklade kvigor. Detta är en strategi som har fungerat väl under tidigare boskapscykler och har gett uppfödaren en tämligen konstant årsinkomst. Den största nackdelen med denna strategi är att när priserna är höga så säljer uppfödaren färre kalvar, medan han säljer fler och till lägre priser, när marknaden sedan faller. Nettoresultatet av denna strategi är att uppfödarens totala ersättning minskar över hela boskapscykeln.

Sälj av fyr- och femåriga kor årligen

Att varje år sälja av lika många fyr- och femåriga kor är en strategi som bör inledas när ersättningspriset för ersättningskvigor är högt. Styrkan med denna metod ligger i att en uppfödare kan erhålla ett högre pris för sina djur när de är på toppen av sitt reproduktiva liv. Vanligtvis producerar en ko sin tredje eller till och med femte kalv på toppen av sitt produktiva liv och det är då det går att få det bästa utbytespriset.

När priset på ersättningskor sjunker, så lönar det sig att upphöra med denna försäljning. Ytterligare utbyteskvigor måste säljas för att hålla en jämn storlek på besättningen, men det bör vara möjligt att kunna föda upp en kviga som producerar minst två kalvar innan hon säljs. En annan fördel är en snabbare rotation av genetisk förbättring i besättningen.

Genomsnittlig besättningsstorlek

Som synes är denna strategi inte lämplig för annat än de största uppfödarna. Även om den genomsnittliga köttbesättningen har ökat så håller den genomsnittlige uppfödaren i första hand mjölkkor. Principen är emellertid korrekt och siffran kan därför justeras för att anpassas till den mindre uppfödarens besättning.

Föd upp hälften av de kalvar som föds

Behåll den bättre halvan av de kalvar som föds och betäck dem. När gallringen har gjorts så säljs de övertaliga dräktiga kvigorna av. När det är höga priser på nöttkött så kommer detta att medföra att uppfödaren gör en vinst även på ungdjuren.

Behåll alla kvigkalvar och para dem

Behåll alla kvigkalvarna och para dem. När de sedan är konstaterat havande säljs de som sådana, medan de andra säljs som ungnött. Därigenom bör även ungnötten bli lönsam genom att denna strategi ger uppfödaren mer betalt än att sälja av avvanda kvigkalvar.

Sälj de kalvar som produceras när priserna är höga

När priset på kalvar är högt, sälj då av alla kalvarna och ta hem den extra vinsten. När priserna sedan faller, och det kommer de att göra, är alternativet att ge bort kvigorna eller att behålla dem. Besättningens storlek kommer att förändras drastiskt över boskapscykeln men korrekt genomförd kommer bruttoinkomsten att vara betydligt högre än många andra alternativ.

Köp havande kor

Köp en besättning dräktiga kvigor som kommer att ge sina första kalvar redan samma år, alternativt året efter. Sälj sedan konsekvent av alla producerade kalvar. Denna strategi är starkt kopplad till boskapscykeln och reproduktionen hos boskapen. Det tar flera år från det att från det att signalerna om expansion tas emot till dess att uppfödarna faktiskt kan öka sin produktion. När detta väl sker kan priserna ha kommit att rasat.

Den köpta besättningen producerar under de kommande fem till sju åren större delen av de kalvar de producerar under sin livstid vilka då kan säljas av till höga priser. Nästa besättning kan sedan köpas in strax innan nästa uppgång i boskapscykeln påbörjas, vilket med dagens prognoser torde kunna infalla 2019.

Strategierna bör även kunna användas på svin. Vilken av dessa strategier passar dig och vilken kommer att generera bäst avkastning under kommande åren?

Fortsätt läsa
Annons
Klicka för att kommentera

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Venezuelas militära aktivitet väcker frågor om en invasion av oljelandet Guyana

Publicerat

den

Guyana är det relativt sett mindre landet i Sydamerika som på några få år har gått från att vara relativt fattigt till att gå mot att bli ett av de rikare länderna i världen per capita. Landet ändrade reglerna för oljeprospektering och ganska snabbt hittades stora mängder olja utanför kusten. Vad vi läser så är landet hyggligt rikt även på en uppsjö andra råvaror, men ingenting har blivit i närheten så stort som den olja man nu producerar, där landet på ett fåtal år kommit upp i en oljeproduktion på 0,4 miljoner fat per dag.

Det stora grannlandet Venezuela har i jämförelse megastora råvarutillgångar, bland annat världens största oljereserver. Landet har dock inte lyckats få sin ekonomi att fungera.

Venezuela har dock sedan 1800-talet gjort anspråk på majoriteten av Guyana, det område som kallas Guayana Esequiba. Att Guyana hittade olja och blivit ett rikt land har väckt ilska i grannlandet. Det har pratats om att Venezuela kan komma att invadera Guyana.

Området Venezuela gör anspråk på. Grafik från Wikipedia

Venezuela gör militära förflyttningar

Sedan några dagar tillbaka så har Venezuelas anspråk kommit i fokus då betydande förflyttningar av militär utrustning och personal i östra delen av landet vid gränsen mot Guyana har observerats. Grannlandet Brasilien uppges ha höjt beredskapen för sin militär.

Fortsätt läsa

Nyheter

Platinapriserna faller trots prognoser om utbudsunderskott

Publicerat

den

Trots upprepade prognoser om ett växande utbudsunderskott har platinapriset fallit 15 procent sedan början av 2023. Det har gjort att platina förväntas avsluta året med den sämsta utvecklingen på fem år.

Platina står i kontrast till guld som har stigit med 14 procent i år, tack vare stora köp av centralbanker som har kompenserat utflödet från guldstödda ETFer.

Den senaste kvartalsuppdateringen från World Platinum Investment Council (WPIC) har återigen lyft fram underskottsprognosen för 2023 gällande platina och förutspår ytterligare ett, men mindre, underskott för 2024. Trots detta har priserna på metallen vägrat att röra sig högre.

Rapporten ser ett underskott för den globala platinamarknaden på 1,071 miljoner troy ounce för i år, på grund av en total efterfrågetillväxt på 26 procent till 8,150 miljoner troy ounce på årsbasis och svagt utbud. Det beror på att både gruvdrift och återvinning förväntas ligga långt under nivåerna före covid i år och nästa år. Utbudet sjunker med 3 procent jämfört med föregående år till 7,079 miljoner troy ounce, enligt WPIC-rapporten.

Fortsätt läsa

Nyheter

Outokumpu vill bygga egna kärnkraftreaktorer vid sina stålverk

Publicerat

den

Outokumpu i Torneå

Outokumpu utreder möjligheterna att minska koldioxidutsläppen från produktionen av rostfritt stål med hjälp av små kärnkraftsreaktorer. Ett alternativ för detta är vid bolagets stålverk i Torneå, dvs precis vid den svenska gränsen.

Outokumpu utreder möjligheterna att minska koldioxidutsläppen från sin stålproduktion med hjälp av SMR-teknik (Small Modular Reactor, SMR), som är under utveckling. I detta skede är avsikten med förstudien att utreda genomförbarheten av småskalig kärnkraft av detta slag, och eventuella investeringsbeslut fattas först senare. Ett alternativ för placering av en SMR-reaktor skulle kunna vara området kring Outokumpus verksamheter i Torneå.

”En SMR-reaktor (engelska: small modular reactor) är en liten kärnreaktor med modulär konstruktion och i typiska fall med en eleffekt som inte överstiger 300 megawatt. En sådan reaktor kan i stort sett prefabriceras i moduler på en fabrik och transporteras till den aktuella platsen med land- eller till sjötransport. Tack vare prefabrikation går det att sänka byggkostnaderna och göra byggnadstiden kortare. Med en SMR kan man inte endast producera el, utan också fjärrvärme, väte och processvärme”, berättar Kristiina Tiilas, ansvarig för Outokumpus SMR-projekt.

Outokumpu anser att kärnkraft är det bästa alternativet för stabil utsläppsfri energi i industriell skala

Outokumpu, producenten av det rostfria stål som idag har lägst utsläpp i världen, påskyndar den gröna omställningen i stålindustrin genom sina åtgärder. Outokumpu skriver att företaget är den enda producenten av rostfritt stål som har antagit Science-Based Targets-initiativets klimatmål på 1,5°C. Att behålla och öka andelen koldioxidsnål el är viktigt för att nå företagets ambitiösa hållbarhetsmål.

”Outokumpu ligger i framkant när det gäller att minska koldioxidutsläppen från stålindustrin. Därför är det ett naturligt steg för bolaget att utreda de möjligheter som nya tekniska lösningar som är under utveckling erbjuder bolaget att minska sina koldioxidutsläpp”, berättar Tony Lindström, energiansvarig på Outokumpu.

En förstudie kring tekniken för små modulära reaktorer har inletts. Inom ramen för den utreds bland annat de möjliga tekniska lösningarna, ekonomisk lönsamhet och konsekvenser för miljön. Utifrån förstudien bedömer bolaget huruvida det lönar sig att investera i SMR-teknik, och ett eventuellt investeringsbeslut fattas först efter detta.

Igår höll Outokumpu ett informationsmöte i Haparanda för att berätta om projektet.

Fortsätt läsa

Populära