Följ oss

Nyheter

Uniper satsar på att göra elektrobränsle av sin elektricitet

Publicerat

den

Elektrobränslse-anläggning som ska byggas

Liquid Wind och Uniper har undertecknat ett strategiskt partnerskapsavtal för att påskynda utvecklingen av elektrobränsleanläggningar för produktion av fossilfri e-metanol. Genom partnerskapet kommer bolagens styrkor och kompetenser utnyttjas för att bygga och driva elektrobränsleanläggningar i kommersiell skala, samtidigt som kostnader och risker minskas och leveranskedjan stärks.

För Uniper är investeringar i storskalig produktion av elektrobränsleanläggningar avgörande för att minska koldioxidutsläppen. Som en del i samarbetet kommer Liquid Wind att bidra som projektutvecklare av Unipers framtida elektrobränsleanläggningar, vilket kompletterar Liquid Winds pågående utvecklingsverksamhet. Uniper kan i sin tur få möjlighet att leverera fossilfri el till de anläggningar som utvecklas av Liquid Wind samt upphandla e-metanol för kommersiell distribution. Partnerskapet stödjer Liquid Winds marknadsstrategi att utveckla och driftsätta elektrobränsleanläggningar och expandera globalt. 
 
Claes Fredriksson, VD och grundare av Liquid Wind säger:  
”Att minska koldioxidutsläppen kräver ett engagerat samarbete över hela värdekedjan för att nå de resultat som kommer att bidra till att minska den globala uppvärmningen. Genom att ingå detta strategiska partnerskap kombinerar vi våra bolags styrkor för att accelerera utvecklingen av projekt som bidrar till den gröna omställningen. Vi ser fram emot att ytterligare stärka vårt samarbete med Uniper som vi inledde redan 2020.” 

Johan Svenningsson, Unipers Sverigechef säger:  
”Vi ökar takten i den gröna energiomställningen genom att samarbeta med strategiska partners. Att producera fossilfria flytande bränslen, så kallade elektrobränslen, är av strategisk betydelse för sektorn, landbaserad, luftbaserad och maritim. Detta är en viktig del av Unipers strategi. Det svenska kraftsystemet är i princip fossilfritt; nu tar vi steg för att göra hela det svenska energisystemet mindre beroende av fossila bränslen. Sverige har goda möjligheter att leda denna utveckling och genom vårt partnerskap med Liquid Wind ligger vi i framkant.”  

E-metanol, som är en central del av det strategiska partnerskapet, är en viktig nyckelprodukt för att minska koldioxidutsläppen i sektorer som är svåra att få bort koldioxiden från. Dessa sektorer, till exempel den globala sjöfarten, står för en betydande del av de globala utsläppen av växthusgaser. E-metanol, ett mångsidigt flytande bränsle med låga koldioxidutsläpp som är lätt att lagra, transportera och använda, produceras genom en syntes av grönt väte och biogen koldioxid. Dess potential att avsevärt minska utsläppen inom dessa sektorer understryker vikten av samarbetet.

Liquid Wind i korthet:
Liquid Wind är en ledande elektrobränsleutvecklare med målet att minska världens beroende av fossila bränslen. Liquid Wind har en gedigen pipeline av projekt under utveckling i Norden med målet att nå 10 projekt med ett finansiellt investeringsbeslut (FID) år 2026. Med huvudkontor i Göteborg och med närvaro i Danmark, Finland och Storbritannien, har Liquid Wind ca. 60 anställda och en stark grupp investerare som Alfa Laval, Carbon Clean, Elyse Energy, HyCap, Siemens Energy, Topsoe och Uniper.

Nyheter

Ett samtal om råvarorna som behövs för batterier

Publicerat

den

Litium och prisgraf

Roberto García Martínez, vd för Eurobattery Minerals, gästar EFN för ett samtal om råvarorna som behövs för den gröna omställningen. Han tar bland annat upp koppar, kobolt och volfram.

Samtalet kommer sedan även in på att imorgon tisdag är en mycket spännande dag då EU ska presentera rekommendationer inom Critical Raw Materials Act (CRMA) vilket ska göra att det kommer att gå snabbare och bli enklare att öppna gruvor inom EU för att få igång produktionen av kritiska råvaror.

Fortsätt läsa

Nyheter

700 timmar med negativa elpriser och dyrare biobränsle gav lägre resultat för Jämtkraft

Publicerat

den

Jämtkrafts huvudkontor

Ett år med mycket låga elpriser har gjort att Jämtkrafts resultat bara blev 212 miljoner kronor efter skatt för 2024. Bolaget har vidtagit åtgärder för att hålla lönsamheten uppe för att klara de investeringar som är planerade de kommande åren.

– Under 2024 har vi inte bara haft låga elpriser i vårt elprisområde utan också perioder med negativa elpriser. Vi arbetar hårt med att anpassa vår produktion efter dessa förhållanden, men det är ändå oundvikligt att det påverkar våra intäkter kraftigt, säger Jämtkrafts vd Ylva Andersson.

Högre kostnader för fjärrvärme på grund av dyrare biobränsle

Jämtkraft har även sett fortsatt ökade priser på det biobränsle som bolaget använder i sin fjärrvärmeverksamhet, vilket sätter en mycket stor press på den affären. Även material och utrustning som behövs till Jämtkrafts verksamheter har ökat kraftigt i pris på grund av inflation och global efterfrågan. Lönsamhet är därför företagets fokus framåt säger Ylva Andersson.

– Vi fortsätter att fokusera på att utveckla det energisystem som vi ansvarar för i syfte att skapa värde och tillväxt för våra ägarkommuner. Det kräver en fortsatt hög investeringstakt där vi behöver vara noga med att fatta bra beslut och arbeta för att minimera påverkbara kostnader.

700 timmar med negativa elpriser skapar problem

Åren 2022 och 2023 visade en ny trend på elmarknaden med kraftigt varierande priser och fler timmar med negativa elpriser. För den som producerar el betyder ett negativt elpris att man får betala för att mata ut el på elnätet.

År 2022 hade elprisområde 2, där Jämtlands län ingår, 30 timmar med negativa elpriser. 2023 steg antalet till cirka 400 timmar och 2024 blev det cirka 700 timmar. Orsaken till negativa elpriser är att utbudet av el stundtals överskrider efterfrågan samt att det finns en begränsad möjlighet att exportera el söderut.

Jämtkraft konstaterar att det är trevligt för konsumenter av elektricitet att priserna är låga, men att det skapar långsiktiga problem när producenter inte får avkastning på sina investeringar.

Fortsätt läsa

Nyheter

SGU vill att uranförbudet upphävs

Publicerat

den

Uran

Dagens förbud mot utvinning av uran i Sverige snedvrider konkurrensen, både inom EU och globalt, och försvårar dessutom utvinning av andra kritiska metaller och mineral som är nödvändiga för energiomställningen. Det fastslår Sveriges geologiska undersökning (SGU) i sitt yttrande över regeringens förslag om att åter möjliggöra utvinning av uran.

Sverige har en lång tradition av gruvdrift och metallproduktion, en rik berggrund som dessutom är gynnsam att bryta ur, samt en stark miljölagstiftning. Med dessa goda förutsättningar spelar Sverige en avgörande roll för Europas försörjning av de kritiska och strategiska metaller och mineral som behövs för den gröna omställningen och vårt försvar.

Uran finns naturligt i svensk berggrund och förekommer ofta tillsammans med andra metaller och mineral, däribland flera som räknas som kritiska. Sedan 2018 råder dock förbud mot att utvinna uran och det går heller inte att få undersökningstillstånd för att prospektera efter uran. Det vill regeringen ändra på och har bett flera olika samhällsaktörer att yttra sig över sitt förslag, däribland SGU. Nu har yttrandet, som ställer sig positivt till framtida utvinning av uran, överlämnats till regeringen.

– Vi anser att dagens förbud mot utvinning av uran står i vägen för en effektiv undersökning av Sveriges berggrund och därmed ett effektivt nyttjande av våra mineraltillgångar, vilka är helt grundläggande för hela vårt samhällsbygge och inte minst för den gröna omställningen, säger Anette Madsen, generaldirektör för SGU.

SGU betonar att den svenska lagstiftningen riskerar att snedvrida konkurrensen både inom EU och globalt. I dag är prospektering och utvinning av uran tillåtet i flera delar av världen. Metall- och mineralmarknaden är global och tillgången till kapital för prospekteringsverksamhet begränsat. Läget förvärras ytterligare av att nuvarande lagstiftning även försvårar för verksamheter där uran inte är aktuellt som vare sig huvud- eller biprodukt.

– För att prospektering ska vara ekonomiskt motiverad krävs, förutom god potential i mineralfyndigheten, tydliga och förutsägbara regelverk och en attraktiv investeringsmiljö. Regelverk ska inte skapa olika förutsättningar för investering i prospektering så att Sverige hamnar på efterkälken i försörjningstrygghet, säger Peter Åkerhammar, utredare vid SGU.

SGU konstaterar att uran inte bör vara föremål för särlagstiftning i förhållande till andra metaller som ingår i den svenska minerallagen. De kriterier som ställts upp för alla andra koncessionsmineral bör även uran kunna uppfylla på vissa platser. De specifika risker som är kopplade till uranbrytning behöver beaktas i miljöprövningsprocessen i enlighet med gällande regler.

Källa: Sveriges geologiska undersökning

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära