Följ oss

Nyheter

Fläskkött – ingen korrelation med resten av råvarumarknaden

Publicerat

den

Fläskkött - en råvara utan korrelationEn kring julen högaktuell råvara är fläskköttet, något som inte minst märks på priset på julskinkan i de lokala livsmedelsbutikerna. Redan på juldagen faller priset kraftigt vilket tydliggör hur pass viktigt det är med timingen i handeln med denna råvara. Fläsk handlas på råvarubörserna, både som Frozen Pork Bellies och som fläskkött.

Marknaden för fläskkött är en marknad som i högsta grad domineras av de amerikanska jordbruksbönderna då detta land är världens största exportör av griskött. Priset styrs av säsongsvariationer, men också i en mycket hög grad av de cykler på fyra år som är en effekt av produktionsökningar från grisbönderna.

Hur osannolikt detta låter så är detta ett klassiskt problem som har observerats av nationalekonomer sedan många år. Den så kallade svincykeln, vilken ibland också benämns för Cattle Cycle eftersom samma fenomen förekommer även på denna marknad, beskriver det cykliska fenomenet som styr utbud och pris på marknaden för levande djur. Fenomenet uppmärksammades först på svinmarknaden i USA av Mordecai Ezekiel och i Tyskland av Artur Hanau.

Den amerikanska svinindustrin har historiskt sett präglats av cykliska variationer i lagren av griskött, fläskproduktionen och priserna på både slutprodukterna och avelsdjur. En cykel definieras som en produktions- eller prisrörelse som tenderar att hålla ett visst antal år och upprepar detta mönster under en lång period av år.

När det gäller lagren så kännetecknas dessa av perioder under vilka lagren ökar, något som är känt som ackumulationsfasen medan de perioder där lagren minskar kallas för likvidationsfaser.
Priscykler tenderar att vara motsatsen till produktionscykeln, men vändpunkter brukar inte förekomma vid identiska tidpunkter.

Grisar utomhus föds uppDessa lika cykler orsakas av faktorer som är branschspecifika, men också av yttre påverkan. Bland de bakomliggande branschspecifika orsakerna kan nämnas grisarnas reproduktion och den tid som det tar för att anpassa produktionen till prisförändringar.

Andra faktorer är variationer i produktion av foderspannmål, till exempel majs och sojabönor, leveranser av konkurrenskraftigt kött, och ekonomiska, sociala och politiska faktorer som påverkar efterfrågan på griskött.

Den amerikanska svinproduktionen omfattar ett brett utbud av produktionsenheter, både när det gäller storlek och typ.

Faktorer som ålder och grad av mekanisering av anläggningarna, om det ett enstaka eller flera företag som samlat sina produktionsenheter, vilka typer av foder som endera odlas eller köps har stor betydelse för produktionskostnaderna, vilket även det geografiska läget har när det gäller vilja hos en enskild producent att variera produktionen. En svinfarm kan variera i storlek från några få suggor till besättningar om tiotusentals djur.

Större produktionsenheter med ett högt förhållande mellan investerat kapital och nedlagd arbetstid samt en högre mekanisering tenderar att vara mindre villiga att anpassa sin produktion – särskilt när priserna faller.

Antalet svin, en siffra som publiceras av det amerikanska jordbruksverket, USDA, den 1 december årligen, har stadigt ökat från 30 miljoner när data först började samlas in 1867 till omkring 65 miljoner grisar under 1920-talet. Sedan dess har den långsiktiga trenden emellertid varit en total besättning om cirka 55 miljoner grisar. Ett undantag var under andra världskriget när antalet grisar steg till över 80 miljoner.

Spindelnätsmodellen

För att förklara fenomenet av fluktuationer i jordbruksmarknaderna föreslog Nicholas Kaldor en modell som kallades spindelnätsmodellen som bygger på att produktion släpar och adaptiva förväntningar. Enligt denna modell ökar investeringarna när priserna är höga. Effekten försenas emellertid inom djurhållningen på grund av att det tar tid innan avelsdjuren producerar avkomma. När denna väl är mogen för slakt kommer marknaden att vara mättad som en följd av att så pass många nya aktörer har äntrat marknaden, vilket leder till en nedgång i priserna.

Som en följd av detta minskar produktionen men det tar lång tid innan effekterna syns, men när det gör detta kan detta leda till ökad efterfrågan och priser som åter ökar. Denna procedur upprepar sig cykliskt. Detta resulterar också i att utbuds- och efterfrågekurvorna kan liknas vid ett spindelnät.

Spindelnätsmodellen för fläskkött - Utbud och efterfrågan

Denna modell har också tillämpats i vissa arbetsintensiva sektorer: höga löner i en viss sektor leder till ett ökat antal studenter börjar studera relevanta ämnesområden. Flera år senare, när alla dessa studenter börjar leta efter arbete samtidigt är utsikterna till ett sådant arbete mycket sämre, något som i sin tur avskräcker studenter i senare årskullar från att studera detta ämne.

En alternativ modell

Kaldors modell innebär ett antagande om att investerarna gör systematiska misstag. I hans modell investerar grisfarmarna mer i sin produktion, till exempel genom att köpa ytterligare avelsdjur, då priserna är höga, när de istället borde skickat sina besättningar till slakt. Genom detta investeringsbeslut så får grisfarmarna de framtida priserna att falla. Hade de istället förutsett ett kommande prisfall och slaktat sina grisar skulle detta ha genererat betydligt högre vinster för investerarna.

Sherwin Rosen, Kevin M. Murphy, och José Scheinkman (1994) har föreslagit en alternativ modell där boskapsuppfödarna har helt rationella förväntningar om de framtida priserna. De visade att även i detta fall, så skulle rationella ranchägare välja avel istället för slakt under en treårig livstid, vilket även detta skulle göra att boskapspopulationerna varierar över tiden.

Pris, lager, tillgång och efterfrågan på fläskkött

Bilden ovan visar hur den så kallade svincykeln styrs av såväl produktion, befintliga lager som av priset på fläskkött. Andra faktorer som har en betydande inverkan är foderpriserna och efterfrågan på den underliggande råvaran, i detta fall fläskköttet.

Diagrammet visar den första fasen, när fläskpriset alternativet priset på frozen pork bellies har stigit över marginalkostnaden, det vill säga vad det kostar att föda upp ännu ett svin. Det är vid denna tidpunkt som grisbönderna fattar beslut om att investera i ytterligare avelsdjur i syfte att öka sina besättningar.

Den direkta följden av detta beslut blir att de unga suggor som annars skulle gått till slakt istället går till avel, vilket får till effekt att priset på fläsk stiger eftersom det underliggande utbudet har minskat.

Då besättningarna har ökat och grisbönderna börjar skicka djur till slakt igen så kommer det ökade utbudet av fläskkött att leda till att priset på fläskkött först planar ut för att sedan falla eftersom efterfrågan ligger på en relativt konstant nivå.

När priset i den tredje fasen sedan faller så sjunker det under marginalkostnaden, vilket gör att grisbönderna får en förlust för varje ytterligare gris som föds upp. I syfte att minska detta skickas då grisarna till slakt i en större omfattning än i tidigare faser. Effekten blir att även de unga suggorna som annars skulle gått till avel går till slakt och att priset på fläskkött sjunker ytterligare. När så alla övertaliga besättningar har gått till slakt når priset åter sitt jämnviktsläge.

Lägg därtill att priset på såväl fläsk- som nötkött är starkt påverkat av foderpriserna, till exempel majs, havre och sojabönor med vilket korrelationen är negativ så ser vi att det finns ett stort antal faktorer som påverkar priset på fläskkött på råvarumarknaderna vilket gör det till en svårhandlad råvara.

Produktionscykel för fläskkött

Förstsätt läsa
Klicka för att kommentera

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Outokumpu vill stärka leveranskedjan för hållbart nickel genom att förvärva andel i FPX Nickel

Publicerat

den

Nickelfyndighet

Outokumpu har ambitiösa hållbarhetsmål och letar ständigt efter möjligheter för att ytterligare minska utsläppen från sitt rostfria stål. Utöver att titta på vår egen produktionsverksamhet, försöker Outokumpu också stärka sin leveranskedja av hållbara råvaror för framtiden. Därför har bolaget idag tecknat ett avtal om att bli delägare i det kanadensiska bolaget, FPX Nickel, som den enda tillverkaren av rostfritt stål, med en ägarandel på 9,9 %. Koldioxidavtrycket för FPX Nickel-produkten beräknas vara bland de lägsta 10 % inom nickelindustrin och den är lätt att använda inom den rostfria stålindustrin, vilket gör den väl lämpad för Outokumpus tillverkning av rostfritt stål.

Med bas i Vancouver, Kanada, äger och utvecklar gruv- och prospekteringsföretaget FPX Nickel nickelfyndigheten Baptiste i Decar Nickel District i centrala British Columbia. Den nuvarande uppskattningen är att nickelproduktionen skulle kunna inledas i slutet av det här årtiondet. Outokumpu kommer att investera 11 miljoner euro i företaget. Med investeringen säkrar Outokumpu en rätt till andel av FPX Nickels framtida produktion.

Nicklet som finns i Baptiste-fyndigheten är i form av en naturligt förekommande nickel-järnlegering som kallas awaruite, som kommer att generera en ny ferronickelprodukt. Med tanke på dess ferromagnetiska egenskaper kan denna legering återvinnas till en högvärdig ferronickelprodukt med hjälp av en enkel process av magnetisk separation och flotation, vilket innebär vissa kostnads- och hållbarhetsfördelar i jämförelse med de traditionella smältugnstekniker som används för att producera ferronickel. Dessutom kommer närheten för Baptistefyndigheten till det kanadensiska vattenkraftsnätet att hjälpa FPX att uppnå nickelproduktion med något av den lägsta kolintensiteten inom den globala nickelindustrin.

”Vårt partnerskap med Outokumpu är ett bevis på Baptistes potential att producera en premium nickelprodukt som inte behöver mellansmältningsstadiet och därmed bli ett mycket eftertraktat råmaterial för ansvarsfull produktion av koldioxidsnåla färdiga produkter på flera konsument- och industrimarknader, inklusive rostfritt stål. FPX är glada över att vara Outokumpus föredragna partner då de försöker säkra de hållbara nickelmaterial med lång livslängd som bäst passar deras strategiska mål”, kommenterar Martin Turenne, FPX:s VD och koncernchef.

”Koldioxidavtrycket för Outokumpus rostfria stål är redan det lägsta i världen, men vi vill minska koldioxidutsläppen ytterligare i vår produkt. Detta kräver också en minskning av utsläppen från vår försörjningskedja. För att uppnå detta arbetar vi tillsammans med våra leverantörer för att stärka hållbarheten i hela leverantörskedjan – inklusive miljömässiga, sociala aspekter samt bolagsstyrning. Det nickel som finns i fyndigheten som utvecklats av FPX Nickel i Kanada har ett mycket lågt koldioxidavtryck. Därför är vi glada över att vara en del av detta utvecklingsprojekt som aktieägare, vilket, när det väl förverkligats, skulle innebära en utmärkt lågemissionskälla för nickel och i en sammansättning som passar vår egen produktion, säger Marc-Simon Schaar, chef för Raw Material Sourcing på Outokumpu.

Förstsätt läsa

Nyheter

Så ser planen ut för ny kärnkraft i Sverige enligt Vattenfall

Publicerat

den

Desirée Comstedt, affärsutvecklingsansvarig för kärnkraft på Vattenfall, gästar Rejlers Play och svarar på frågor om hur planen för ny kärnkraft i Sverige ser ut från Vattensfalls synvinkel. Desirée leder en förstudie om förutsättningarna för att bygga minst två små modulära reaktorer (SMR) i Sverige som ska vara klar vid årsskiftet.

Förstsätt läsa

Nyheter

Citi ser silver handlas till 30 dollar inom sex till tolv månader

Publicerat

den

Silvermynt

Silverpriset kan nå 30 dollar per troy ounce under de kommande sex månaderna till ett år, med ett nära förestående stöd från köpare som ser värdet på metallen efter dess skarpaste prisfall på en månad sedan februari, säger Citigroup.

”Vi tror att den senaste tidens svaga priser erbjuder en stark köpmöjlighet, vilket upprepar vår prognos på 30 dollar per troy ounce silver under de kommande 6-12 månaderna när tillväxten i USA rullar över, även om tillväxten på tillväxtmarknaderna stagnerar”, sa Citis analytiker.

”Vi förväntar oss att silver kommer att stiga i väntan på fallet i amerikanska räntor och realräntorna som sannolikt kommer att följa med en förväntad omsvängning av USA:s tillväxt under Q4’22 eller början av 2024” sa Citis analytiker. ”Detta borde tynga dollarn, och Citi-ekonomerna förväntar sig att amerikanska räntor och dollarn kommer att försvagas ytterligare (DXY till 96).”

Med vissa marknadsspelare som tror att Federal Reserve kommer att sänka räntorna redan i september, trots att centralbankens mer hökaktiga tjänstemän förespråkar en stramare penningpolitik under överskådlig framtid, ser silver fundamentalt ut att vara redo för en bättre utveckling, sa Citis analytiker.

”Allt detta borde understödja ETFers efterfrågan på silver” sade analytikerna och hänvisade till börshandlade produkter kopplade till råvaran. ”Svagare konkurrens om investeringskapital från andra tillgångsklasser borde också stödja silverprissättningen eftersom marknaderna i allt högre grad prissätter recessionsrisker i USA.”

Kina kan komma att öka efterfrågan under det 2023

Citis analytiker tror också på en potentiell silverefterfrågan från Kina från andra halvåret i år. ”Våra ekonomer förväntar sig att Kina kommer att fortsätta att gradvis återhämta sig och varje associerad återhämtning i EM-tillväxtsentimentet kan vara en stegvis medvind för silver – Tillväxtmarknadernas efterfrågan på silver har varit svag med Kina och Indiens lagernedgång. Vi förväntar oss att Kinas efterfrågan kan återhämta sig under 2H 23 efter ytterligare lättnader från PBoC.”

”Kinas tröga ekonomiska återhämtning har drabbat efterfrågan på silver, med lokala premier som föll till 0,3 procent i april. Ytterligare lättnader för att stärka Kinas ekonomi kan leda till en starkare efterfrågan på silver under 2H’23.”

Indien var en annan lovande marknad, sa Citi-analysen. ”Indien är en priskänslig marknad som kan fortsätta att minska sina lager med högre priser under 2023” sa analytikerna.

Förstsätt läsa

Populära