Nyheter
Fläskkött – ingen korrelation med resten av råvarumarknaden

En kring julen högaktuell råvara är fläskköttet, något som inte minst märks på priset på julskinkan i de lokala livsmedelsbutikerna. Redan på juldagen faller priset kraftigt vilket tydliggör hur pass viktigt det är med timingen i handeln med denna råvara. Fläsk handlas på råvarubörserna, både som Frozen Pork Bellies och som fläskkött.
Marknaden för fläskkött är en marknad som i högsta grad domineras av de amerikanska jordbruksbönderna då detta land är världens största exportör av griskött. Priset styrs av säsongsvariationer, men också i en mycket hög grad av de cykler på fyra år som är en effekt av produktionsökningar från grisbönderna.
Hur osannolikt detta låter så är detta ett klassiskt problem som har observerats av nationalekonomer sedan många år. Den så kallade svincykeln, vilken ibland också benämns för Cattle Cycle eftersom samma fenomen förekommer även på denna marknad, beskriver det cykliska fenomenet som styr utbud och pris på marknaden för levande djur. Fenomenet uppmärksammades först på svinmarknaden i USA av Mordecai Ezekiel och i Tyskland av Artur Hanau.
Den amerikanska svinindustrin har historiskt sett präglats av cykliska variationer i lagren av griskött, fläskproduktionen och priserna på både slutprodukterna och avelsdjur. En cykel definieras som en produktions- eller prisrörelse som tenderar att hålla ett visst antal år och upprepar detta mönster under en lång period av år.
När det gäller lagren så kännetecknas dessa av perioder under vilka lagren ökar, något som är känt som ackumulationsfasen medan de perioder där lagren minskar kallas för likvidationsfaser.
Priscykler tenderar att vara motsatsen till produktionscykeln, men vändpunkter brukar inte förekomma vid identiska tidpunkter.
Dessa lika cykler orsakas av faktorer som är branschspecifika, men också av yttre påverkan. Bland de bakomliggande branschspecifika orsakerna kan nämnas grisarnas reproduktion och den tid som det tar för att anpassa produktionen till prisförändringar.
Andra faktorer är variationer i produktion av foderspannmål, till exempel majs och sojabönor, leveranser av konkurrenskraftigt kött, och ekonomiska, sociala och politiska faktorer som påverkar efterfrågan på griskött.
Den amerikanska svinproduktionen omfattar ett brett utbud av produktionsenheter, både när det gäller storlek och typ.
Faktorer som ålder och grad av mekanisering av anläggningarna, om det ett enstaka eller flera företag som samlat sina produktionsenheter, vilka typer av foder som endera odlas eller köps har stor betydelse för produktionskostnaderna, vilket även det geografiska läget har när det gäller vilja hos en enskild producent att variera produktionen. En svinfarm kan variera i storlek från några få suggor till besättningar om tiotusentals djur.
Större produktionsenheter med ett högt förhållande mellan investerat kapital och nedlagd arbetstid samt en högre mekanisering tenderar att vara mindre villiga att anpassa sin produktion – särskilt när priserna faller.
Antalet svin, en siffra som publiceras av det amerikanska jordbruksverket, USDA, den 1 december årligen, har stadigt ökat från 30 miljoner när data först började samlas in 1867 till omkring 65 miljoner grisar under 1920-talet. Sedan dess har den långsiktiga trenden emellertid varit en total besättning om cirka 55 miljoner grisar. Ett undantag var under andra världskriget när antalet grisar steg till över 80 miljoner.
Spindelnätsmodellen
För att förklara fenomenet av fluktuationer i jordbruksmarknaderna föreslog Nicholas Kaldor en modell som kallades spindelnätsmodellen som bygger på att produktion släpar och adaptiva förväntningar. Enligt denna modell ökar investeringarna när priserna är höga. Effekten försenas emellertid inom djurhållningen på grund av att det tar tid innan avelsdjuren producerar avkomma. När denna väl är mogen för slakt kommer marknaden att vara mättad som en följd av att så pass många nya aktörer har äntrat marknaden, vilket leder till en nedgång i priserna.
Som en följd av detta minskar produktionen men det tar lång tid innan effekterna syns, men när det gör detta kan detta leda till ökad efterfrågan och priser som åter ökar. Denna procedur upprepar sig cykliskt. Detta resulterar också i att utbuds- och efterfrågekurvorna kan liknas vid ett spindelnät.
Denna modell har också tillämpats i vissa arbetsintensiva sektorer: höga löner i en viss sektor leder till ett ökat antal studenter börjar studera relevanta ämnesområden. Flera år senare, när alla dessa studenter börjar leta efter arbete samtidigt är utsikterna till ett sådant arbete mycket sämre, något som i sin tur avskräcker studenter i senare årskullar från att studera detta ämne.
En alternativ modell
Kaldors modell innebär ett antagande om att investerarna gör systematiska misstag. I hans modell investerar grisfarmarna mer i sin produktion, till exempel genom att köpa ytterligare avelsdjur, då priserna är höga, när de istället borde skickat sina besättningar till slakt. Genom detta investeringsbeslut så får grisfarmarna de framtida priserna att falla. Hade de istället förutsett ett kommande prisfall och slaktat sina grisar skulle detta ha genererat betydligt högre vinster för investerarna.
Sherwin Rosen, Kevin M. Murphy, och José Scheinkman (1994) har föreslagit en alternativ modell där boskapsuppfödarna har helt rationella förväntningar om de framtida priserna. De visade att även i detta fall, så skulle rationella ranchägare välja avel istället för slakt under en treårig livstid, vilket även detta skulle göra att boskapspopulationerna varierar över tiden.
Bilden ovan visar hur den så kallade svincykeln styrs av såväl produktion, befintliga lager som av priset på fläskkött. Andra faktorer som har en betydande inverkan är foderpriserna och efterfrågan på den underliggande råvaran, i detta fall fläskköttet.
Diagrammet visar den första fasen, när fläskpriset alternativet priset på frozen pork bellies har stigit över marginalkostnaden, det vill säga vad det kostar att föda upp ännu ett svin. Det är vid denna tidpunkt som grisbönderna fattar beslut om att investera i ytterligare avelsdjur i syfte att öka sina besättningar.
Den direkta följden av detta beslut blir att de unga suggor som annars skulle gått till slakt istället går till avel, vilket får till effekt att priset på fläsk stiger eftersom det underliggande utbudet har minskat.
Då besättningarna har ökat och grisbönderna börjar skicka djur till slakt igen så kommer det ökade utbudet av fläskkött att leda till att priset på fläskkött först planar ut för att sedan falla eftersom efterfrågan ligger på en relativt konstant nivå.
När priset i den tredje fasen sedan faller så sjunker det under marginalkostnaden, vilket gör att grisbönderna får en förlust för varje ytterligare gris som föds upp. I syfte att minska detta skickas då grisarna till slakt i en större omfattning än i tidigare faser. Effekten blir att även de unga suggorna som annars skulle gått till avel går till slakt och att priset på fläskkött sjunker ytterligare. När så alla övertaliga besättningar har gått till slakt når priset åter sitt jämnviktsläge.
Lägg därtill att priset på såväl fläsk- som nötkött är starkt påverkat av foderpriserna, till exempel majs, havre och sojabönor med vilket korrelationen är negativ så ser vi att det finns ett stort antal faktorer som påverkar priset på fläskkött på råvarumarknaderna vilket gör det till en svårhandlad råvara.
Nyheter
IKEA investerar i den svenska kiselproducenten Green14

Green14 är det svenska företaget som ska bygga upp produktion av kisel utan att använda stora mängder fossil energi. Nu har Ingka Investments, som ingår i IKEA-sfären, investerat 2 miljoner euro. Samarbetet syftar till att stödja en mer hållbar kiselproduktion och säkerställa tillgången till kritiska råvaror.
Green14:s innovativa väteplasmateknik omvandlar kvarts till kisel med hög renhet med betydligt lägre utsläpp jämfört med traditionella metoder. Kisel är en nyckelkomponent i bland annat solpaneler, halvledare och elfordon.
Relevansen av inhemsk produktion av kritiska råvaror har aldrig varit mer uppenbar skriver Green14. Den senaste tidens globala utveckling har inneburit en ökning av exportförbuden för kritiska mineraler som sällsynta jordartsmetaller, litium och kisel – material som är oumbärliga för teknik som solpaneler, halvledare och elfordon. Genom att stärka Europas förmåga att producera dessa material lokalt säkerställs större motståndskraft och oberoende, vilket tryggar försörjningskedjan för den gröna omställningen.
”Europas förmåga att säkra kritiska råvaror är avgörande för att uppnå sina klimatambitioner och säkerställa oberoende. GREEN14:s teknik innebär ett steg framåt mot en mer hållbar kiselproduktion och investeringen stödjer denna ambition”, säger Adam Podgorski, VD för GREEN14.
Finansieringen från Ingka Investments kommer att stödja Green14:s pågående utveckling av sin pilotanläggning och påskynda uppskalningen av sin vätgasplasmateknik. Avtalet innehåller också villkor som ger Ingka Investments en framtida möjlighet att bli en betydande köpare av det material som produceras.
”Genom att investera i Green14 utnyttjar vi en royaltybaserad modell med möjlighet att köpa mer hållbart kisel för våra solpaneler till ett fördelaktigt pris. Den här investeringen understryker vikten av kontinuerlig innovation inom industrin för förnybar energi, vilket säkerställer en mer hållbar och resurseffektiv framtid”, säger Frederik de Jong, chef för förnybar energi på Ingka Investments.
Nyheter
Priset på arabica-kaffebönor är nu över 4 USD per pund för första gången någonsin

Priset på arabica-kaffebönor har rusat i höjden och nu passerades precis 4 USD per pund på råvarubörsen i New York. Det är mer än dubbelt så högt som för ett år sedan.
De två stora producenterna Brasilien och Vietnam har haft dåligt väder för kaffeodling. När Donald Trump började gå till attack med tariffer, då blev marknaden även nervös över att kaffe från Colombia.
Världen har nu under hela fyra år konsumerat mer arabica-kaffe än den producerat, dvs lagren av kaffebönor är enormt låga. Förbättras inte produktionen under 2025 som kommer det bli ännu mer pressat.

Nyheter
Belgien gör en u-sväng, går från att lägga ner kärnkraft till att bygga ny

Belgien har de senaste åren stängt ner kärnkraftreaktorer och hade planerat att fasa ut kärnkraft helt. Till följd av Rysslands krig i Ukraina så har dock flera politiska partier bestämt sig för att landet ska göra en u-sväng i frågan. En överenskommelse blev klar i fredags.
Belgien har idag fem reaktorer, Doel 1, 2 och 4 samt Tihange 1 och 3. Doel 3 stängdes ner i september 2022 och Thihange 2 i januari 2023. Det var tänkt att Doel 4 och Tihange 3 skulle stängas ner under 2025.
I ett första steg så ser landet nu till att livslängden för Doel 4 och Tihange 3 förlängs med tio år, vilket gör att landet kommer att behålla 4 GW elektricitet från kärnkraft.
Samtidigt inleder Belgien nu en satsning på att bygga 4 GW ny elproduktion från kärnkraft. SMR-reaktorer finns med i de tidiga planerna, men man vill även ha stora reaktorer.
Kärnkraften är del av en övergripande satsning på fossilfri energi i landet som använder relativt mycket fossil energi.
-
Analys4 veckor sedan
The rally continues with good help from Russian crude exports at 16mths low
-
Nyheter2 dagar sedan
Belgien gör en u-sväng, går från att lägga ner kärnkraft till att bygga ny
-
Analys4 veckor sedan
Brent crude marches on with accelerating strength coming from Mid-East time-spreads
-
Analys4 veckor sedan
Crude oil comment: Pulling back after technical exhaustion and disappointing US inventory data. Low Cushing stocks lifting eyebrows
-
Nyheter4 veckor sedan
Darwei Kung på DWS ger sin syn på råvaror inför 2025 – mest positiv till guld
-
Analys3 veckor sedan
Donald needs a higher price to drive US oil production significantly higher
-
Nyheter3 veckor sedan
Ny upptäckt av sällsynta jordartsmetaller i Småland
-
Nyheter3 veckor sedan
Tre bra aktier inom koppar med fokus på stabila lågkostnadsprojekt