Följ oss

Nyheter

Fläskkött – ingen korrelation med resten av råvarumarknaden

Publicerat

den

Grisar

En kring julen högaktuell råvara är fläskköttet, något som inte minst märks på priset på julskinkan i de lokala livsmedelsbutikerna. Redan på juldagen faller priset kraftigt vilket tydliggör hur pass viktigt det är med timingen i handeln med denna råvara. Fläsk handlas på råvarubörserna, både som Frozen Pork Bellies och som fläskkött.

Marknaden för fläskkött är en marknad som i högsta grad domineras av de amerikanska jordbruksbönderna då detta land är världens största exportör av griskött. Priset styrs av säsongsvariationer, men också i en mycket hög grad av de cykler på fyra år som är en effekt av produktionsökningar från grisbönderna.

Hur osannolikt detta låter så är detta ett klassiskt problem som har observerats av nationalekonomer sedan många år. Den så kallade svincykeln, vilken ibland också benämns för Cattle Cycle eftersom samma fenomen förekommer även på denna marknad, beskriver det cykliska fenomenet som styr utbud och pris på marknaden för levande djur. Fenomenet uppmärksammades först på svinmarknaden i USA av Mordecai Ezekiel och i Tyskland av Artur Hanau.

Den amerikanska svinindustrin har historiskt sett präglats av cykliska variationer i lagren av griskött, fläskproduktionen och priserna på både slutprodukterna och avelsdjur. En cykel definieras som en produktions- eller prisrörelse som tenderar att hålla ett visst antal år och upprepar detta mönster under en lång period av år.

När det gäller lagren så kännetecknas dessa av perioder under vilka lagren ökar, något som är känt som ackumulationsfasen medan de perioder där lagren minskar kallas för likvidationsfaser.
Priscykler tenderar att vara motsatsen till produktionscykeln, men vändpunkter brukar inte förekomma vid identiska tidpunkter.

Dessa lika cykler orsakas av faktorer som är branschspecifika, men också av yttre påverkan. Bland de bakomliggande branschspecifika orsakerna kan nämnas grisarnas reproduktion och den tid som det tar för att anpassa produktionen till prisförändringar.

Andra faktorer är variationer i produktion av foderspannmål, till exempel majs och sojabönor, leveranser av konkurrenskraftigt kött, och ekonomiska, sociala och politiska faktorer som påverkar efterfrågan på griskött.

Den amerikanska svinproduktionen omfattar ett brett utbud av produktionsenheter, både när det gäller storlek och typ.

Faktorer som ålder och grad av mekanisering av anläggningarna, om det ett enstaka eller flera företag som samlat sina produktionsenheter, vilka typer av foder som endera odlas eller köps har stor betydelse för produktionskostnaderna, vilket även det geografiska läget har när det gäller vilja hos en enskild producent att variera produktionen. En svinfarm kan variera i storlek från några få suggor till besättningar om tiotusentals djur.

Större produktionsenheter med ett högt förhållande mellan investerat kapital och nedlagd arbetstid samt en högre mekanisering tenderar att vara mindre villiga att anpassa sin produktion – särskilt när priserna faller.

Antalet svin, en siffra som publiceras av det amerikanska jordbruksverket, USDA, den 1 december årligen, har stadigt ökat från 30 miljoner när data först började samlas in 1867 till omkring 65 miljoner grisar under 1920-talet. Sedan dess har den långsiktiga trenden emellertid varit en total besättning om cirka 55 miljoner grisar. Ett undantag var under andra världskriget när antalet grisar steg till över 80 miljoner.

Spindelnätsmodellen

För att förklara fenomenet av fluktuationer i jordbruksmarknaderna föreslog Nicholas Kaldor en modell som kallades spindelnätsmodellen som bygger på att produktion släpar och adaptiva förväntningar. Enligt denna modell ökar investeringarna när priserna är höga. Effekten försenas emellertid inom djurhållningen på grund av att det tar tid innan avelsdjuren producerar avkomma. När denna väl är mogen för slakt kommer marknaden att vara mättad som en följd av att så pass många nya aktörer har äntrat marknaden, vilket leder till en nedgång i priserna.

Som en följd av detta minskar produktionen men det tar lång tid innan effekterna syns, men när det gör detta kan detta leda till ökad efterfrågan och priser som åter ökar. Denna procedur upprepar sig cykliskt. Detta resulterar också i att utbuds- och efterfrågekurvorna kan liknas vid ett spindelnät.

Spindelnätsmodellen för fläskkött - Utbud och efterfrågan

Denna modell har också tillämpats i vissa arbetsintensiva sektorer: höga löner i en viss sektor leder till ett ökat antal studenter börjar studera relevanta ämnesområden. Flera år senare, när alla dessa studenter börjar leta efter arbete samtidigt är utsikterna till ett sådant arbete mycket sämre, något som i sin tur avskräcker studenter i senare årskullar från att studera detta ämne.

En alternativ modell

Kaldors modell innebär ett antagande om att investerarna gör systematiska misstag. I hans modell investerar grisfarmarna mer i sin produktion, till exempel genom att köpa ytterligare avelsdjur, då priserna är höga, när de istället borde skickat sina besättningar till slakt. Genom detta investeringsbeslut så får grisfarmarna de framtida priserna att falla. Hade de istället förutsett ett kommande prisfall och slaktat sina grisar skulle detta ha genererat betydligt högre vinster för investerarna.

Sherwin Rosen, Kevin M. Murphy, och José Scheinkman (1994) har föreslagit en alternativ modell där boskapsuppfödarna har helt rationella förväntningar om de framtida priserna. De visade att även i detta fall, så skulle rationella ranchägare välja avel istället för slakt under en treårig livstid, vilket även detta skulle göra att boskapspopulationerna varierar över tiden.

Pris, lager, tillgång och efterfrågan på fläskkött

Bilden ovan visar hur den så kallade svincykeln styrs av såväl produktion, befintliga lager som av priset på fläskkött. Andra faktorer som har en betydande inverkan är foderpriserna och efterfrågan på den underliggande råvaran, i detta fall fläskköttet.

Diagrammet visar den första fasen, när fläskpriset alternativet priset på frozen pork bellies har stigit över marginalkostnaden, det vill säga vad det kostar att föda upp ännu ett svin. Det är vid denna tidpunkt som grisbönderna fattar beslut om att investera i ytterligare avelsdjur i syfte att öka sina besättningar.

Den direkta följden av detta beslut blir att de unga suggor som annars skulle gått till slakt istället går till avel, vilket får till effekt att priset på fläsk stiger eftersom det underliggande utbudet har minskat.

Då besättningarna har ökat och grisbönderna börjar skicka djur till slakt igen så kommer det ökade utbudet av fläskkött att leda till att priset på fläskkött först planar ut för att sedan falla eftersom efterfrågan ligger på en relativt konstant nivå.

När priset i den tredje fasen sedan faller så sjunker det under marginalkostnaden, vilket gör att grisbönderna får en förlust för varje ytterligare gris som föds upp. I syfte att minska detta skickas då grisarna till slakt i en större omfattning än i tidigare faser. Effekten blir att även de unga suggorna som annars skulle gått till avel går till slakt och att priset på fläskkött sjunker ytterligare. När så alla övertaliga besättningar har gått till slakt når priset åter sitt jämnviktsläge.

Lägg därtill att priset på såväl fläsk- som nötkött är starkt påverkat av foderpriserna, till exempel majs, havre och sojabönor med vilket korrelationen är negativ så ser vi att det finns ett stort antal faktorer som påverkar priset på fläskkött på råvarumarknaderna vilket gör det till en svårhandlad råvara.

Produktionscykel för fläskkött

Fortsätt läsa
Annons
Klicka för att kommentera

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Jäst och tångflugor kan ersätta fiskmjöl i foder till odlad lax

Publicerat

den

Två laxbitar

Tångflugor och marin jäst som odlas på biprodukter från matindustrin kan användas i foder till odlad lax. Genom att ersätta fiskmjöl och sojabönor kan det skapas en mer hållbar och cirkulär matproduktion, enligt en avhandling från Göteborgs universitet.

Mat från vattenbruk, som till exempel odlad fisk, är den snabbast växande sektorn i matindustrin. En viktig anledning är att det är näringsriktig och proteinrik mat som generellt sett är mer hållbart producerad än protein från landlevande djur.

Men odlingen av fisk har också sina utmaningar och det är fiskfodret som är mest problematiskt. Laxfiskarnas foder står i dag för ungefär hälften av odlingarnas klimatavtryck och utgör även hälften av produktionskostnaden. Genom att studera alternativa och mer hållbara ingredienser i fiskfodret hoppas forskare vid Göteborgs universitet kunna göra vattenbruket ännu mer hållbart.

I en ny avhandling lanseras tångflugornas larver och odlad marin jäst som bra alternativ till fiskmjöl och sojabönor i fodret. Det är två råvaror som kan odlas på biprodukter från den marina livsmedelsindustrin, som annars skulle slängas. Fluglarver och marin jäst har över 50 procent högkvalitativa proteiner och höga halter av nyttiga omega 3-fettsyror som fisken behöver för att växa och må bra, vilket i slutänden också ger ett nyttigt livsmedel.

Aktiverar fiskens immunsystem

– Både fluglarverna och jästen har goda näringsvärden och jag kunde notera att fisken åt fodret med god aptit. En annan viktig fördel är att dessa ingredienser kan stärka immunsystemet och därmed skydda fisken från sjukdomar, säger Niklas Warwas, doktorand vid Göteborgs universitet.

Fokuset för Niklas Warwas avhandling är att undersöka möjligheterna för en mer cirkulär matproduktion som minskar miljö- och klimatpåverkan. Den marina jästen odlades i näringsrikt lakvatten från sillkonservindustrin. Lakvattnet är en biprodukt som i dag är en kostnad för industrin eftersom vattnet måste renas innan det får släppas ut i havet. Nu kunde vattnet återanvändas för att producera en ny råvara för fiskfoder. På liknande sätt lät han farma tångflugor på en restprodukt från odling av alger.

Ökad livsmedelssäkerhet

Ett stort plus är att varken jästen eller fluglarverna kräver någon större bearbetning innan den kan användas som råvara i fiskmaten, vilket kan minska energiåtgången i fodertillverkningen.

– Både jästen och insekterna kan odlas på en lång rad olika organiska material. Det är en viktig poäng att skapa lokala cirkulära system där fiskfodret kan produceras i närheten av förädlingsfabrikerna, som i sin tur kan anläggas i närheten av fiskodlingarna. Det minskar transportbehovet och gör dessa alternativ till traditionella foderingredienser mer konkurrenskraftiga, säger Niklas Warwas.

I dagens fiskfoder används oftast fiskmjöl eller sojabönor som proteinkälla. Båda två är även av intresse som föda för människan. Att minska åtgången av dessa i fiskfoder bidrar till en ökad livsmedelssäkerhet, i en tid då den globala handeln står inför flera utmaningar.  

– Min forskning kan hjälpa Sverige att få en mer cirkulär matproduktion där biprodukterna återanvänds i stället för att slängas bort. Det bidrar till en resurssnålare matindustri som är viktig när tillgången på odlingsbar mark och rent vatten hotas samtidigt som befolkningen ökar, säger Niklas Warwas.

Fortsätt läsa

Nyheter

Bixias vårprognos: Låga elpriser väntas i vår

Publicerat

den

Våren är på intåg med milt väder, minskande elförbrukning och fallande elpriser.  Elpriset väntas nästan halveras till runt 50 öre per kWh i snitt under mars-april, jämfört med i fjol.  Låga bränslepriser och svag konjunktur i Europa bidrar till prisfallet. Det visar elbolaget Bixias prognos för våren 2024. 

Kylan börjar släppa på allvar både i Norden och i Europa och våren är på intåg efter en långdragen vinter med återkommande köldtoppar.

– I vår väntas elpriserna falla markant, tack vare milt väder och bättre hydrologi samt svag konjunktur och väldigt låga bränslepriser i Europa. Vårpriserna blir de lägsta av sitt slag sedan 2021 då priserna började sticka i väg, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.

Elpriset i system på elbörsen Nord Pool väntas i mars bli ungefär 50 öre per kWh jämfört med 91 öre i fjol. I april ser det ut att bli runt 45 öre, jämfört med 88 öre ifjol.

Från extremläge till normalitet

Vårens elpris väntas bli klart mer stabilt än förra året. Energibalansen är betydligt starkare, med mer förnybar energi, mer kärnkraft och lägre förbrukning, särskilt i Europa. De numera kontrollerade elpriserna i Europa spiller också över på de svenska priserna. 

– Elkrisen är helt borta för stunden. Elpriset har snabbt gått från ett extremläge 2021 – 2022, via en sakta utförslöpa för i fjol, till ett mer normalt läge i år.  Den allra största orsaken till utvecklingen är det stora prisfallet i Tyskland, där elpriset toppade på 2,50 kronor i snitt för 2022 men hittills i vinter landat på 75 öre, säger Johan Sigvardsson.

Även om vädret i Sverige blir kallt och vindstilla vissa dagar i mars och vi importerar el, finns en övre gräns hur mycket elpriset kan sticka i väg till följd av priskopplingen mot Tyskland. Elpriset i Tyskland väntas ligga på endast runt 60 öre per kWh, att jämföra med 114 öre per kWh i fjol.

Stort fall även i vintras

När årets vinter summeras kan konstateras att vi haft en relativt kall vinter. Under november, december och januari var det i snitt 2 grader lägre temperatur än normalt.  Samtidigt har vintern bjudit på en temperaturmässig berg- och dalbana.  

– Kyla och högre förbrukning borde normalt sett betyda högre elpriser. Men i och med att både bränslepriser och därmed de kontinentala priserna fallit så mycket får vi istället ett betydligt lägre elpris i år, säger Johan Sigvardsson.

I februari landade systempriset på 45 öre per kWh, jämfört med 91 öre per kWh året innan.

Fortsätt läsa

Nyheter

Stora investmentbanker och hedgefonder ökar handeln med fysiskt uran

Publicerat

den

Kärnkraftverk som använder uran

Goldman Sachs, Macquarie och flera hedgefonder har ökat sin fysiska handel i uran i en tid då råvaran handlas till höga priser. Detta eftersom många länder ökar sin kärnkraftsproduktion för att uppfylla sina klimatmål samtidigt som de minskar behovet av import av fossila bränslen.

Goldman Sachs har ökat handeln med fysiskt uran och har även börjat ställa ut optioner på uran till hedgefonder.

Medan den amerikanska investmentbanken Goldman Sachs mestadels gör affärer med hedgefonder och andra finansiella kunder, har Macquarie ökat handeln med uranproduktion från gruvbolag, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

Uran befinner sig på en tjurmarknad eftersom många ekonomier vill använda mer kärnkraftsproduktion i en renässans för tekniken efter energikrisen och den ryska invasionen av Ukraina.

Vid klimattoppmötet COP28 i slutet av förra året lovade USA och 21 andra länder att tredubbla kärnkraftskapaciteten till 2050. De sa att det är avgörande att införliva mer kärnkraft i sin energimix för att uppnå sina nettonollmål under de kommande decennierna.

”Deklarationen erkänner kärnenergins nyckelroll för att uppnå globala netto-nollutsläpp av växthusgaser till 2050 och att hålla målet på 1,5 grader Celsius inom räckhåll”, sade det amerikanska utrikesdepartementet.

Uranpriserna har fördubblats under det senaste året till kring 100 dollar per pound.

Fortsätt läsa

Populära