Nyheter
Enerpoly tar ett stort steg mot produktion av zinkjonbatterier med Nilar-förvärv

Enerpoly, en innovatör inom zinkjonbattericeller, har förvärvat den tidigare konkurrenten Nilars banbrytande end-to-end-batteriproduktionslinje och processutvecklingskapacitet, vilket ytterligare förstärker bolagets kompetens. Denna nyhet kommer när Enerpoly förbereder sig för att ta första spadtaget till världens första megafabrik för zinkjonbatterier 2024.
Genom att utnyttja förbättrad kapacitet för paketmontering och de stora fördelarna med tillverkning av torra elektroder kommer Stockholmsbaserade Enerpoly att kunna påskynda sin utveckling och produktion av cellmoduler och paket för zinkjonbatterier, samtidigt som kundkostnader, koldioxidutsläpp, råvaruanvändning och avfall minskas. Trots Nilars innovativa tillverkningskapacitet använde dess battericellkemi dyra råvaror och drabbades därför av höga råvarupriser. Enerpoly utnyttjar lokalt anskaffade, prisvärda material och kommer att integrera Nilars toppmoderna maskiner för att skala upp sin zinkjonproduktion snabbt och till ett överkomligt pris. Enerpoly har också noggrant valt ut och anställt personal inom teknik, processutveckling och drift som har lett utvecklingen och integrationen av Nilars banbrytande tillverkningsprocess för torra elektroder.
Med produktion i Sverige och utrustning från Europa får Enerpoly en stabil leveranskedja och blir även en del av ett djupare samarbete inom det europeiska batteriekosystemet, där Enerpoly redan har kontakt med flera energibolag och BESS-integratörer för batteridriftsättning i olika applikationer.
100 MWh per år för storskalig lagring
Med utgångspunkt i grundarteamets batterikemiforskning vid Stockholms universitet har Enerpoly utvecklat patenterad battericellsteknik för att leverera prisvärda, hållbara och säkra zinkjonbatterier. Med start 2024 kommer Enerpoly att etablera världens första megafabrik för zinkjonbatterier. Denna anläggning kommer att uppnå en slutlig kapacitet på 100 MWh per år och fungera som en plan för framtida gigafabriksproduktion av zinkjonbatterier.
Enerpolys zink-jonbatterier är lämpliga för nät- eller storskalig lagring, reservkraft och säkerhetskritiska applikationer för energilagring, inklusive för maritim användning, kritisk infrastruktur och tätbefolkade stadsområden.
Rekryterar från Northvolt
Enerpolys ambitiösa målsättning att möta det europeiska energisystemets växande efterfrågan på flexibla lösningar fortsätter att främjas av viktiga seniora rekryteringar för att främja företagets produktion och kommersiella mål: Annika Werneman tillträder som Head of Production med 20 års erfarenhet, bland annat av att sätta upp battericellsproduktion i megafabriksskala för Northvolt där hon var Head of Manufacturing; Emelie Tillegård, tidigare Northvolt och med 11 års erfarenhet av operativt ledarskap på Ericsson, tillträder som Head of Industrialization; och Daniel Eklund, tidigare Head of Procurement på KP Energy och Supply Chain Manager på ABB, tillträder som Purchasing Manager.
Från utvecklare till tillverkare
Användningen av torr elektrodtillverkning, en ny teknik som härrör från den konventionella våta, slurrybaserade processen, kommer att göra det möjligt för Enerpolys egenutvecklade zinkjonteknik att övergå från produktion av enskilda battericeller till battericellsmoduler. Detta nya fokus och denna nya process förenklar integrationen av celler i batteripaket och gör den övergripande monteringsprocessen mer effektiv.
Inom våta, slurrybaserade processer är torkningsprocessen för avdunstning av lösningsmedel traditionellt både tidskrävande och energikrävande. Vid torr elektrodbeläggning används däremot torra material, vilket eliminerar behovet av lösningsmedel. Detta gör att tjockare beläggning kan uppnås och därmed högre energieffektivitet i jämförelse med våtprocessen. Avsaknaden av avdunstning, uppsamling och återvinning av lösningsmedel minskar dessutom energiförbrukningen avsevärt, en primär driftskostnad, och leder till minskad avfallsgenerering och koldioxidpåverkan. Detta gör det möjligt för Enerpoly att utrusta sina redan kostnadseffektiva och hållbara energilagringslösningar med effektivare kraftleverans både nu och i framtiden.
”Detta förvärv är en milstolpe som visar Enerpolys mognad från utvecklare av battericellsteknik till branschledande tillverkare. Vi fortsätter att vara unikt positionerade för att möta den ökande efterfrågan på ren energilagring på global nivå, förstärkt av en 100% europeisk leveranskedja. Vår växande expertis inom innovation av produktionsprocesser, ”manufacturing operations excellence” och industrialisering av leveranskedjan kommer att vara avgörande när vi befäster vår position som pionjär inom zinkjonteknik och global ledare inom battericellstillverkning.” säger Enerpolys VD Eloisa de Castro.
Nyheter
På 15 år eldar Kina lika mycket kol som USA gjort under hela sin historia

Mängden kol som Kina eldar är genuint spektakulär. Javier Blas började kolla siffrorna efter att ha hört kommenterar på energikonferensen CERAWeek. En grov uppskattning är att USA har eldat 68 miljarder ton kol mellan 1850 och 2025, dvs under 175 år. Tittar man på grafer så inser man snabbt att USA använde minimalt med kol innan det. 68 miljarder ton kol är ungefär vad Kina kommer att elda mellan år 2015-2029 skriver Javier Blas, dvs under omkring 15 år. Lägg till ett år och i grova drag så kommer Kina under dessa år att ha eldat mer kol än vad USA har gjort under hela sin historia.
Nyheter
Priset på koppar skiljer sig åt efter tariffer

Efter att USA har infört tariffer på koppar så är priset i New York nu 10 procent högre än i London, dvs priset är högre i USA än utanför. Det är dock bara 10 procent högre ännu så länge, trots att tariffen är 25 procent, för det råder osäkerhet om Trump kommer att hålla fast vid tariffen på koppar eller inte. Men med tiden kommer skillnaden att öka mot 25 procent om tariffen inte förändras. Bjarne Schieldrop från SEB reder hur de olika faktorerna påverkar kopparpriserna i och utanför USA.
Nyheter
USA är världens största importör av aluminium

USA är världens största importör av aluminium. För några årtionden fanns det 30 anläggningar som producerade aluminium i landet, idag är det bara fyra. Aluminium används i allt från läskburkar till de kraftigaste delarna av elnätet (som ett alternativ till koppar). Produktion av aluminium är enormt energikrävande.
Kina gjorde en satsning på att bli en stor producent av aluminium. Med en kombination av bidrag och subventionerad elektricitet blev man en enorm aktör.

USA producerar idag orimligt lite aluminium. En satsning på att producera mer konkurrerar just nu delvis med AI som också behöver enorma mängder elektricitet. Ett smältverk för aluminium kan kräva 700-1000 MW elektricitet, dvs motsvarande en traditionell kärnkraftsreaktor.
Ett något högre pris på aluminium får olika effekter. En läsktillverkare säger att de då kommer att styra om till att sälja mer på platsflaska. För en biltillverkare utgör kostnaden för aluminium en mycket mindre andel av den totala kostnaden och där är det möjligt att det inte gör så mycket.
-
Nyheter4 veckor sedan
Hemp Innovation skriver off-take-avtal för industriell hampafiber
-
Analys4 veckor sedan
Stronger inventory build than consensus, diesel demand notable
-
Nyheter3 veckor sedan
70 procent av världens koboltproduktion exportstoppas i fyra månader
-
Nyheter3 veckor sedan
I mars offentliggör EU en lista på prioriterade gruvprojekt, betydelsefullt för Norra Kärr
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: Price reaction driven by intensified sanctions on Iran
-
Nyheter3 veckor sedan
First Nordic Metals ska noteras på First North i Sverige
-
Nyheter4 veckor sedan
Eric Strand kommenterar vad som händer med guld och silver
-
Nyheter2 veckor sedan
OPEC+ börjar öka oljeutbudet från april