Nyheter
Kurvpremie snarare än kurvalfa
I förra veckan publicerade Bank of America Merrill Lynch analysen ”Curve placement alpha drawdowns” som fick visst genomslag och renderade frågan ”Håller kurvalfan på att arbitreras bort?” i bloggosfären [Se fotnot 1]. Med kurvalfa avses den överavkastning som kan fås genom att inneha terminer längre ut på terminskurvan snarare än att inneha kontraktet närmast leverans. Ett vedertaget och relevant sätt att mäta denna strategi är en månatligt omviktad portfölj som är lång Dow Jones UBS råvaruindex med innehav 3 månader ut på terminskurvan och kort Dow Jones UBS ”vanliga” råvaruindex. Med detta mått är korrektionen är den största sedan juni 2010 men ser vi på hela indexhistoriken verkar farhågan om att alfan försvunnit vara väl tidig. Samtidigt är frågan och resonemangen intressantare ur ett vidare perspektiv: Hur uppstår kurvalfan? Hur påverkar råvaruinvesterare den?
Den senaste korrektionen kan i stort förklaras av rörelser på spannmål och oljeväxter. Lagren är ganska små, men i år väntas en jätteskörd på norra halvklotet. Detta driver terminsstrukturerna in i allt brantare backwardation mellan gamla och nya skörden. Det är dock ett övergående fenomen och behöver inte nödvändigtvis förstöra förutsättningarna för kurvalfan framöver. Detta noteras också i analysen.
Kurvstrategin att köpa terminer med senare leverans och sälja de med tidigare leverans är en klassisk kalenderspread för en råvaruhandlare och kallas en ”bear spread” [Se fotnot 2]. Som namnet antyder är det en strategi som gynnas av prisnedgång i vilken kontraktet med tidigare leverans oftast faller mer än det med senare. Fördelen med kalenderspreadar är att påverkas mer av lagersituationen och mindre av externa faktorer såsom dollarkursen.
Vad driver då överavkastningen för denna strategi? Terminsstrukturen är en huvudmisstänkt. Är det contango (negativ rullyield, det vill säga avkastningsindex går sämre än spotindex) brukar den vara brantast i korta ändan av terminskurvan då överskottssituationen som är förknippad med contango brukar försvinna med tiden. I diagrammet finns strategin i logaritmisk skala tillsammans med ett mått på den historiska terminsstrukturen, mätt genom att ta skillnaden mellan ett totalavkastningindex och ett spotindex minus korträntan. Vi noterar att avkastningen för strategin varit bäst efter 2004. Detta sammanfaller dels med en utdragen period av contango och dels med inflöden till passiva råvaruinvesteringar. Contangon kan bero på andra orsaker än råvaruinvesterarnas tryck på terminskurvan även om dessa bidrar. Oavsett orsak borde emellertid contangon i sig vara en huvudförklaring till överavkastningen i kurvstrategin. Skulle backwardation återkomma sett över hela råvaruindexet, borde investerare i kurvstrategin bli orolig på riktigt.
Två andra tänkbara förklaringar till överkastningen är likviditet och relativ volatilitet. Likviditeten är bättre i korta ändan av terminskurvan och detta kan skapa en riskpremie i priserna längre ut på kurvan. Volatiliteten är oftast högre i korta ändan av terminskurvan än i den långa. Kurvstrategin är alltså lång låg lågbeta och kort högbeta råvaror. Detta är en så kallad konkav investering och effektiva marknader brukar ge investerare som är beredda att hålla denna risk en premie. Ett exempel på detta är att lågvolatila valueaktier över tiden brukar avkasta bättre än högvolatila tillväxtaktier trots deras lägre volatilitet.
Åter till frågan om det finns någon risk att alfan arbitreras bort, det vill säga att råvaruhandlare utnyttjar prisineffektiviten till den grad att prissättningen påverkas så mycket att möjligheten försvinner? Införandet av andra generationens råvaruindex som rullar längre ut på terminskurvan och hedgefonders allt större aktivitet i råvarumarknaderna skulle kunna ha tagit bort det mesta av den ”rena alfan” orsakad av råvaruinvesterares oförstående inför tillgångsslaget. Vad som återstår är riskpremier terminsstrukturen, likviditeten och konkaviteten, det vill säga kurvalfan är egentligen kurvpremier! Dessa kan vara intressanta att exponera sin portfölj för, men då med vetskap om vilka risker som är förknippade med desamma.
[1] Se FT Alphaville ”Is curve alpha being arbitraged away?”
[2] Motsvarande finns också på optioner men när det gäller råvaror avses oftast just en kalenderspread.
[hr]
Om skribenten
Anders Blomqvist arbetar med kapitalförvaltning på Ålandsbanken Sverige AB, del som förvaltare av Ålandsbanken Commodity Fund och dels med tillgångsallokering och portföljoptimering. Han är också ansvarig för derivathandeln i Ålandsbanken Defined Risk, se www.alphamanco.lu. Anders erhöll sin PhD i Optimization and Systems Theory från matematiska institutionen på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm 2005.
Nyheter
Kakaopriserna stiger på minskade leveranser från Elfenbenskusten

En svagare dollar i torsdags ledde till att flera spekulanter som tagit position för fallande pris valde att täcka sina korta positioner i kakaoterminer. Efter att regeringsdata visade att utbudet av kakao från Elfenbenskusten ser ut att minska så har kakaopriset stärks. Kursuppgången begränsades emellertid av att de europeiska kakaolagren stigit till 139 060 MT, den högsta siffran på sex månader.
Måndagens regeringsdata visade att Elfenbenskustens bönder skickade 1,73 MMT kakao till landets hamnar för regleringsåret 2022/2023 från 1 oktober till 12 mars. Siffran är en minskning med 3,4 procent på årsbasis. Elfenbenskusten är den största kakaoproducenten i världen.
Nigeria ser en nedgång i sin kakaoexport
En nedgång i kakaoexporten från Nigeria är gynnsam för priserna. Cocoa Association of Nigeria rapporterade i måndags att landets kakaoexport för januari 2023 sjönk med 5,9 procent på årsbasis till 43 405 MT. Nigeria är världens femte största producent av kakaobönor.
Oron för utbudet på vissa västafrikanska kakaogrödor har begränsat eventuella nedgångar i kakaopriserna. Kakaobönder fortsätter att kämpa med bristen på gödningsmedel och bekämpningsmedel eftersom Rysslands krig i Ukraina har begränsat den ryska exporten av kaliumklorid och andra gödningsmedel över hela världen.
Tidigare den här månaden steg kakao i New York till en högsta nivå på två år, och kakao i London nådde en högsta nivå på 13 veckor, efter att International Cocoa Organization (ICCO) förutspådde att de globala kakaolagren 2022/2023 skulle falla 3,5 % år/år till 1,653 MMT.
Nyheter
Lundin Mining gör stort förvärv – 75 procent av bolagets intäkter kommer nu från koppar

Lundin Mining meddelade tidigare idag att de förvärvar 51 procent av SCM Minera Lumina Copper av JX Nippon Mining & Metals Corporation. Lundin Mining har rätt att förvärva ytterligare 19 procent under en femårsperiod. Det förvärvade bolaget driver koppar-molybden-gruvan Caserones i Chile.
Lundin Mining betalar 800 miljoner USD vid tillträde och sedan 150 miljoner USD under en period på sex år. De ytterligare 19 procenten kan förvärvas för 350 miljoner USD.
Förvärvet är i linje med Lundin Minings strategiska mål och ger företaget en storskalig kopparproduktion med lång livstid med ett bra kassaflöde, som kompletterar Lundin Minings befintliga verksamheter och högkvalitativa tillgångar inom basmetaller med stort fokus på koppar. Förvärvet gör att 75 procent av Lundin Minings intäkter kommer att komma från koppar.
Dagens industri frågar vd Peter Rockandel om det är rimligt att köpa Caserones med tanke på investeringsbehovet för Josemaria. Han svarar ”Att få köpa en världsklasstillgång som dessutom är strategiskt helt rätt för den existerande portföljen är otroligt ovanligt så det är inget man kan tacka nej till. Dessutom gör vi det här köpet utan skuld och gruvan kommer direkt att generera fritt kassaflöde”.
Nyheter
Robusta-bönan är rebellen på kaffemarknaden

Kaffe, drycken som så många av oss i världen älskar att konsumera, görs på rostade och malda kaffebönor. Det finns två huvudsakliga bönor i världen, Arabica och Robusta. Arabica är bönan som används i bra kaffe, medan Robusta används i billigare kaffe och snabbkaffe.
Men måste verkligen Robusta vara sämre? Det finns en rörelse som drivs av två faktorer som talar för en uppvärdering av Robusta-bönan.
Den ena faktorn är marknadsföring, Arabica har marknadsförts som kvalitét och Robusta som dålig. Det har gjort att Robusta prissätts lägre än Arabica och säljs som ett bulkkaffe. Kaffeodlare har inte kunnat investera i att utveckla Robusta-bönan eftersom ingen har velat betala extra för något som uppfattas som dåligt. Men det finns ett nytt intresse för Robusta-bönan bland kaffe-konnässörer. Och när det finns ett intresse, så finns det en vilja att betala och då blir det möjligt för odlare att investera i utveckling av bönan.
Den andra faktorn är klimatet. Arabica är en känslig växt som kräver ett mycket speciellt klimat. Det är svårt att expandera produktionen i takt med att fler vill dricka kaffe. Tvärt om har klimatförändringar gjort att områden där Arabica trivs har minskat. Robusta däremot är mycket tåligare.
-
Nyheter7 dagar ago
Bluelake Mineral har den största kända oexploaterade nickelfyndigheten i Europa
-
Nyheter2 veckor ago
Oljepriset lägre än intervallet där USA ska köpa tillbaka olja – över hela terminskurvan
-
Nyheter1 vecka ago
Den stora oljeoptimisten Goldman Sachs tror inte längre på 100 USD-olja i år
-
Nyheter5 dagar ago
Trafigura tror att koppar kan slå ett nytt prisrekord under kommande 12 månader
-
Nyheter2 veckor ago
Oman tar ett stort steg i att bli en stor producent av vätgas
-
Nyheter4 veckor ago
Den sämsta apelsinskörden på 90 år i Florida
-
Nyheter2 veckor ago
Företagare kan säkra kassan genom att köpa fysiskt guld
-
Nyheter3 veckor ago
Turkiets import av guld från Schweiz nådde högsta nivån på elva år