Nyheter
Kurvpremie snarare än kurvalfa
I förra veckan publicerade Bank of America Merrill Lynch analysen ”Curve placement alpha drawdowns” som fick visst genomslag och renderade frågan ”Håller kurvalfan på att arbitreras bort?” i bloggosfären [Se fotnot 1]. Med kurvalfa avses den överavkastning som kan fås genom att inneha terminer längre ut på terminskurvan snarare än att inneha kontraktet närmast leverans. Ett vedertaget och relevant sätt att mäta denna strategi är en månatligt omviktad portfölj som är lång Dow Jones UBS råvaruindex med innehav 3 månader ut på terminskurvan och kort Dow Jones UBS ”vanliga” råvaruindex. Med detta mått är korrektionen är den största sedan juni 2010 men ser vi på hela indexhistoriken verkar farhågan om att alfan försvunnit vara väl tidig. Samtidigt är frågan och resonemangen intressantare ur ett vidare perspektiv: Hur uppstår kurvalfan? Hur påverkar råvaruinvesterare den?
Den senaste korrektionen kan i stort förklaras av rörelser på spannmål och oljeväxter. Lagren är ganska små, men i år väntas en jätteskörd på norra halvklotet. Detta driver terminsstrukturerna in i allt brantare backwardation mellan gamla och nya skörden. Det är dock ett övergående fenomen och behöver inte nödvändigtvis förstöra förutsättningarna för kurvalfan framöver. Detta noteras också i analysen.
Kurvstrategin att köpa terminer med senare leverans och sälja de med tidigare leverans är en klassisk kalenderspread för en råvaruhandlare och kallas en ”bear spread” [Se fotnot 2]. Som namnet antyder är det en strategi som gynnas av prisnedgång i vilken kontraktet med tidigare leverans oftast faller mer än det med senare. Fördelen med kalenderspreadar är att påverkas mer av lagersituationen och mindre av externa faktorer såsom dollarkursen.
Vad driver då överavkastningen för denna strategi? Terminsstrukturen är en huvudmisstänkt. Är det contango (negativ rullyield, det vill säga avkastningsindex går sämre än spotindex) brukar den vara brantast i korta ändan av terminskurvan då överskottssituationen som är förknippad med contango brukar försvinna med tiden. I diagrammet finns strategin i logaritmisk skala tillsammans med ett mått på den historiska terminsstrukturen, mätt genom att ta skillnaden mellan ett totalavkastningindex och ett spotindex minus korträntan. Vi noterar att avkastningen för strategin varit bäst efter 2004. Detta sammanfaller dels med en utdragen period av contango och dels med inflöden till passiva råvaruinvesteringar. Contangon kan bero på andra orsaker än råvaruinvesterarnas tryck på terminskurvan även om dessa bidrar. Oavsett orsak borde emellertid contangon i sig vara en huvudförklaring till överavkastningen i kurvstrategin. Skulle backwardation återkomma sett över hela råvaruindexet, borde investerare i kurvstrategin bli orolig på riktigt.
Två andra tänkbara förklaringar till överkastningen är likviditet och relativ volatilitet. Likviditeten är bättre i korta ändan av terminskurvan och detta kan skapa en riskpremie i priserna längre ut på kurvan. Volatiliteten är oftast högre i korta ändan av terminskurvan än i den långa. Kurvstrategin är alltså lång låg lågbeta och kort högbeta råvaror. Detta är en så kallad konkav investering och effektiva marknader brukar ge investerare som är beredda att hålla denna risk en premie. Ett exempel på detta är att lågvolatila valueaktier över tiden brukar avkasta bättre än högvolatila tillväxtaktier trots deras lägre volatilitet.
Åter till frågan om det finns någon risk att alfan arbitreras bort, det vill säga att råvaruhandlare utnyttjar prisineffektiviten till den grad att prissättningen påverkas så mycket att möjligheten försvinner? Införandet av andra generationens råvaruindex som rullar längre ut på terminskurvan och hedgefonders allt större aktivitet i råvarumarknaderna skulle kunna ha tagit bort det mesta av den ”rena alfan” orsakad av råvaruinvesterares oförstående inför tillgångsslaget. Vad som återstår är riskpremier terminsstrukturen, likviditeten och konkaviteten, det vill säga kurvalfan är egentligen kurvpremier! Dessa kan vara intressanta att exponera sin portfölj för, men då med vetskap om vilka risker som är förknippade med desamma.
[1] Se FT Alphaville ”Is curve alpha being arbitraged away?”
[2] Motsvarande finns också på optioner men när det gäller råvaror avses oftast just en kalenderspread.
[hr]
Om skribenten
Anders Blomqvist arbetar med kapitalförvaltning på Ålandsbanken Sverige AB, del som förvaltare av Ålandsbanken Commodity Fund och dels med tillgångsallokering och portföljoptimering. Han är också ansvarig för derivathandeln i Ålandsbanken Defined Risk, se www.alphamanco.lu. Anders erhöll sin PhD i Optimization and Systems Theory från matematiska institutionen på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm 2005.
Nyheter
Indonesien stoppar förtida nedstängning av kolkraft
Kolkraftverket Cirebon-1 i Indonesien som skulle stängas i förtid och fungera som ett flaggskepp för insatserna att få Asiens ekonomier att överge fossila bränslen kommer inte att göra det.
Enligt ett avtal mellan Indonesiens regering, Asiatiska utvecklingsbanken och andra partner som slöts vid klimatmötet COP28 i Dubai 2023 skulle Cirebon-1 i västra Java stängas sju år tidigare än planerat.
Indonesiens finansminister har dock nu meddelat att regeringen avbryter den tidiga stängningen eftersom kraftverket ”fortfarande har en lång livslängd och använder superkritisk teknik, som är relativt bättre”, och tillade: ”Vi letar efter ett alternativ.”
Reuters rapporterar att ”Cirebon-avtalet har setts som ett testfall för tidig avveckling av kolkraftverk i utvecklingsländer inom ramen för Just Energy Transition Partnership (JETP)”.
Det var inte helt oväntat, Indonesien använder allt mer elektricitet och har stora koltillgångar. Landet har som mål att öka kolkraften, att då stänga ett kolkraftverkverk finns det ingen logik i.
Nyheter
December inleds med lägre elpriser
November präglades av kraftiga prissvängningar, främst i norra Sverige där elpriset några enstaka kvartar var nästan fem gånger högre än normalt. Under månaden sammanföll mindre vind- och vattenkraftsproduktion med plötsligt kyla som svepte över landet. Inledningen av december är dock betydligt stabilare med goda förutsättningar för energiproduktion och högre temperaturer.

Novemberpriserna på den nordiska elbörsen Nord Pool (utan påslag och exklusive moms) landade på 36,97 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige, och i södra Mellansverige, elområde 3, blev månadsmedelspotpriset 69,65 öre/kWh.
– Efter en mild och blöt start på november med låga priser kom en abrupt vändning i mitten av månaden. Många faktorer sammanföll, som snabbt sjunkande temperaturer, mindre blåst och isläggning, vilket begränsade produktionen av vattenkraft en kort tid. Men nu är situationen den motsatta med mildare väder och goda förutsättningar inom energiproduktionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning.
Fyllnadsgraden i de svenska och norska vattenmagasinen är god inför vintern. Kärnkraften i Norden hade i slutet av november 85 procent av installerad effekt och ökar när Forsmark 1 kopplas till elnätet den 14 december efter ett längre underhållsarbete. Vindkraftsproduktionen, som är en viktig prisdämpare, ligger på normala nivåer just nu. Gaspriserna på kontinenten har sjunkit men om kraftig och långvarig kyla slår till kan elpriserna stiga snabbt vilket även kan påverka prisbilden i Sverige.
| Medelspotpris | November 2024 | November 2025 |
| Elområde 1, Norra Sverige | 24,96 öre/kWh | 36,97 öre/kWh |
| Elområde 2, Norra Mellansverige | 18,09 öre/kWh | 34,33 öre/kWh |
| Elområde 3, Södra Mellansverige | 66,95 öre/kWh | 69,65 öre/kWh |
| Elområde 4, Södra Sverige | 84,65 öre/kWh | 80,70 öre/kWh |
Nyheter
Mahvie Minerals tar steg mot nästa nordiska guldgruva
Mahvie Minerals lyfter sitt strategiska fokus mot guld i ett marknadsläge som aldrig varit starkare. Enligt en färsk analys från Analyst Group positionerar sig bolaget som en av de mest intressanta tidiga nordiska prospekteringsaktörerna, med tydliga värdedrivare i både Finland och Sverige.
Huvudprojektet Haveri med höghaltiga guldintercept
Bolagets huvudtillgång är guldprojektet Haveri i Finland. Det är en tidigare producerande gruva med omfattande historiska borrdata, stark infrastruktur och en geologi som nu bekräftas genom nya borrresultat. Under 2025 levererade bolaget höghaltiga intercept med upp till 28 gram guld per ton, något som enligt Analyst Group tydligt stärker projektets prospekteringsmodell. Haveri går nu in i en planeringsfas med målet att presentera en uppdaterad mineraltillgångsbedömning under slutet av 2025, följt av tekniska studier som kan utgöra grund för en framtida gruvstart.
Ytterligare tillgång med guldprojektet Åkerberg
Mahvie Minerals har samtidigt breddat projektportföljen genom förvärvet av guldprojektet Åkerberg i det välkända Skelleftefältet, ett område med stark infrastruktur och närhet till existerande gruvverksamhet. Åkerberg utgör ett orogeniskt guldprojekt med dokumenterad förekomst av höghaltiga stuffer, vilket gör tillgången till ett attraktivt prospekteringsmål med tydlig brownfield-karaktär. Analyst Group bedömer att förvärvet adderar strategisk redundans och skapar potential för fler värdedrivande nyheter i närtid.
Guldpris på rekordnivå och stärkt finansiell position
I bakgrunden finns ett guldpris som nått rekordnivåer över 4 000 USD per uns. Kombinationen av centralbanksköp, global oro och minskat utbud driver en långsiktigt stark marknad. För Mahvie Minerals innebär detta betydande hävstång när projekten rör sig mot högre mognadsgrad. Analyst Group lyfter just denna koppling som central för bolagets framtida värdeutveckling.
Den finansiella positionen är dessutom stärkt efter en övertecknad emission under 2025. Tillhörande teckningsoptioner kan tillföra ytterligare kapital inför nästa utvecklingsfas, vilket minskar finansieringsrisken i närtid.
Sammanfattningsvis pekar Analyst Groups genomlysning på ett bolag som befinner sig i ett momentumskifte. Haveri utvecklas tekniskt, Åkerberg breddar portföljen och norska Mofjell utvärderas för partnerskap eller avyttring för att frigöra resurser till guldfokuset. I analysens Base-scenario härleds ett potentiellt värde om 1,3 kronor per aktie, vilket antyder en betydande uppsida från dagens nivåer.
För investerare som söker exponering mot guldtillgångar i stabila nordiska jurisdiktioner framstår Mahvie Minerals som en aktör att följa noggrant under de kommande kvartalen.
-
Nyheter3 veckor sedanZenith Energy tar historiskt kliv, får klartecken för prospektering av Italiens största uranfyndigheter
-
Nyheter3 veckor sedan2026 blir ett år med låga oljepriser, men om ett par år blir priserna högre
-
Nyheter3 veckor sedanTuff marknad för stål, SSAB hanterar situationen
-
Nyheter3 veckor sedanVenezuela har världens störta oljereserv, men producerar lite
-
Nyheter3 veckor sedanDenison Mines stärker greppet om Athabasca, köper in sig i Skyharbours uranprojekt vid Russell Lake
-
Nyheter2 veckor sedanZenith Energy väcker Italiens uranarv till liv – ”Vi är egentligen redan i förproduktionsfas”
-
Nyheter3 veckor sedanÖkad efterfrågan på olja och naturgas fram till 2050 enligt IEA
-
Nyheter3 veckor sedanTyskland ska bygga 10 GW nya gaskraftverk



