Nyheter
Kurvpremie snarare än kurvalfa
I förra veckan publicerade Bank of America Merrill Lynch analysen ”Curve placement alpha drawdowns” som fick visst genomslag och renderade frågan ”Håller kurvalfan på att arbitreras bort?” i bloggosfären [Se fotnot 1]. Med kurvalfa avses den överavkastning som kan fås genom att inneha terminer längre ut på terminskurvan snarare än att inneha kontraktet närmast leverans. Ett vedertaget och relevant sätt att mäta denna strategi är en månatligt omviktad portfölj som är lång Dow Jones UBS råvaruindex med innehav 3 månader ut på terminskurvan och kort Dow Jones UBS ”vanliga” råvaruindex. Med detta mått är korrektionen är den största sedan juni 2010 men ser vi på hela indexhistoriken verkar farhågan om att alfan försvunnit vara väl tidig. Samtidigt är frågan och resonemangen intressantare ur ett vidare perspektiv: Hur uppstår kurvalfan? Hur påverkar råvaruinvesterare den?
Den senaste korrektionen kan i stort förklaras av rörelser på spannmål och oljeväxter. Lagren är ganska små, men i år väntas en jätteskörd på norra halvklotet. Detta driver terminsstrukturerna in i allt brantare backwardation mellan gamla och nya skörden. Det är dock ett övergående fenomen och behöver inte nödvändigtvis förstöra förutsättningarna för kurvalfan framöver. Detta noteras också i analysen.
Kurvstrategin att köpa terminer med senare leverans och sälja de med tidigare leverans är en klassisk kalenderspread för en råvaruhandlare och kallas en ”bear spread” [Se fotnot 2]. Som namnet antyder är det en strategi som gynnas av prisnedgång i vilken kontraktet med tidigare leverans oftast faller mer än det med senare. Fördelen med kalenderspreadar är att påverkas mer av lagersituationen och mindre av externa faktorer såsom dollarkursen.
Vad driver då överavkastningen för denna strategi? Terminsstrukturen är en huvudmisstänkt. Är det contango (negativ rullyield, det vill säga avkastningsindex går sämre än spotindex) brukar den vara brantast i korta ändan av terminskurvan då överskottssituationen som är förknippad med contango brukar försvinna med tiden. I diagrammet finns strategin i logaritmisk skala tillsammans med ett mått på den historiska terminsstrukturen, mätt genom att ta skillnaden mellan ett totalavkastningindex och ett spotindex minus korträntan. Vi noterar att avkastningen för strategin varit bäst efter 2004. Detta sammanfaller dels med en utdragen period av contango och dels med inflöden till passiva råvaruinvesteringar. Contangon kan bero på andra orsaker än råvaruinvesterarnas tryck på terminskurvan även om dessa bidrar. Oavsett orsak borde emellertid contangon i sig vara en huvudförklaring till överavkastningen i kurvstrategin. Skulle backwardation återkomma sett över hela råvaruindexet, borde investerare i kurvstrategin bli orolig på riktigt.
Två andra tänkbara förklaringar till överkastningen är likviditet och relativ volatilitet. Likviditeten är bättre i korta ändan av terminskurvan och detta kan skapa en riskpremie i priserna längre ut på kurvan. Volatiliteten är oftast högre i korta ändan av terminskurvan än i den långa. Kurvstrategin är alltså lång låg lågbeta och kort högbeta råvaror. Detta är en så kallad konkav investering och effektiva marknader brukar ge investerare som är beredda att hålla denna risk en premie. Ett exempel på detta är att lågvolatila valueaktier över tiden brukar avkasta bättre än högvolatila tillväxtaktier trots deras lägre volatilitet.
Åter till frågan om det finns någon risk att alfan arbitreras bort, det vill säga att råvaruhandlare utnyttjar prisineffektiviten till den grad att prissättningen påverkas så mycket att möjligheten försvinner? Införandet av andra generationens råvaruindex som rullar längre ut på terminskurvan och hedgefonders allt större aktivitet i råvarumarknaderna skulle kunna ha tagit bort det mesta av den ”rena alfan” orsakad av råvaruinvesterares oförstående inför tillgångsslaget. Vad som återstår är riskpremier terminsstrukturen, likviditeten och konkaviteten, det vill säga kurvalfan är egentligen kurvpremier! Dessa kan vara intressanta att exponera sin portfölj för, men då med vetskap om vilka risker som är förknippade med desamma.
[1] Se FT Alphaville ”Is curve alpha being arbitraged away?”
[2] Motsvarande finns också på optioner men när det gäller råvaror avses oftast just en kalenderspread.
[hr]
Om skribenten
Anders Blomqvist arbetar med kapitalförvaltning på Ålandsbanken Sverige AB, del som förvaltare av Ålandsbanken Commodity Fund och dels med tillgångsallokering och portföljoptimering. Han är också ansvarig för derivathandeln i Ålandsbanken Defined Risk, se www.alphamanco.lu. Anders erhöll sin PhD i Optimization and Systems Theory från matematiska institutionen på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm 2005.
Nyheter
Venezuelas militära aktivitet väcker frågor om en invasion av oljelandet Guyana

Guyana är det relativt sett mindre landet i Sydamerika som på några få år har gått från att vara relativt fattigt till att gå mot att bli ett av de rikare länderna i världen per capita. Landet ändrade reglerna för oljeprospektering och ganska snabbt hittades stora mängder olja utanför kusten. Vad vi läser så är landet hyggligt rikt även på en uppsjö andra råvaror, men ingenting har blivit i närheten så stort som den olja man nu producerar, där landet på ett fåtal år kommit upp i en oljeproduktion på 0,4 miljoner fat per dag.

Det stora grannlandet Venezuela har i jämförelse megastora råvarutillgångar, bland annat världens största oljereserver. Landet har dock inte lyckats få sin ekonomi att fungera.
Venezuela har dock sedan 1800-talet gjort anspråk på majoriteten av Guyana, det område som kallas Guayana Esequiba. Att Guyana hittade olja och blivit ett rikt land har väckt ilska i grannlandet. Det har pratats om att Venezuela kan komma att invadera Guyana.

Venezuela gör militära förflyttningar
Sedan några dagar tillbaka så har Venezuelas anspråk kommit i fokus då betydande förflyttningar av militär utrustning och personal i östra delen av landet vid gränsen mot Guyana har observerats. Grannlandet Brasilien uppges ha höjt beredskapen för sin militär.
Nyheter
Platinapriserna faller trots prognoser om utbudsunderskott

Trots upprepade prognoser om ett växande utbudsunderskott har platinapriset fallit 15 procent sedan början av 2023. Det har gjort att platina förväntas avsluta året med den sämsta utvecklingen på fem år.
Platina står i kontrast till guld som har stigit med 14 procent i år, tack vare stora köp av centralbanker som har kompenserat utflödet från guldstödda ETFer.
Den senaste kvartalsuppdateringen från World Platinum Investment Council (WPIC) har återigen lyft fram underskottsprognosen för 2023 gällande platina och förutspår ytterligare ett, men mindre, underskott för 2024. Trots detta har priserna på metallen vägrat att röra sig högre.
Rapporten ser ett underskott för den globala platinamarknaden på 1,071 miljoner troy ounce för i år, på grund av en total efterfrågetillväxt på 26 procent till 8,150 miljoner troy ounce på årsbasis och svagt utbud. Det beror på att både gruvdrift och återvinning förväntas ligga långt under nivåerna före covid i år och nästa år. Utbudet sjunker med 3 procent jämfört med föregående år till 7,079 miljoner troy ounce, enligt WPIC-rapporten.
Nyheter
Outokumpu vill bygga egna kärnkraftreaktorer vid sina stålverk

Outokumpu utreder möjligheterna att minska koldioxidutsläppen från produktionen av rostfritt stål med hjälp av små kärnkraftsreaktorer. Ett alternativ för detta är vid bolagets stålverk i Torneå, dvs precis vid den svenska gränsen.
Outokumpu utreder möjligheterna att minska koldioxidutsläppen från sin stålproduktion med hjälp av SMR-teknik (Small Modular Reactor, SMR), som är under utveckling. I detta skede är avsikten med förstudien att utreda genomförbarheten av småskalig kärnkraft av detta slag, och eventuella investeringsbeslut fattas först senare. Ett alternativ för placering av en SMR-reaktor skulle kunna vara området kring Outokumpus verksamheter i Torneå.
”En SMR-reaktor (engelska: small modular reactor) är en liten kärnreaktor med modulär konstruktion och i typiska fall med en eleffekt som inte överstiger 300 megawatt. En sådan reaktor kan i stort sett prefabriceras i moduler på en fabrik och transporteras till den aktuella platsen med land- eller till sjötransport. Tack vare prefabrikation går det att sänka byggkostnaderna och göra byggnadstiden kortare. Med en SMR kan man inte endast producera el, utan också fjärrvärme, väte och processvärme”, berättar Kristiina Tiilas, ansvarig för Outokumpus SMR-projekt.
Outokumpu anser att kärnkraft är det bästa alternativet för stabil utsläppsfri energi i industriell skala
Outokumpu, producenten av det rostfria stål som idag har lägst utsläpp i världen, påskyndar den gröna omställningen i stålindustrin genom sina åtgärder. Outokumpu skriver att företaget är den enda producenten av rostfritt stål som har antagit Science-Based Targets-initiativets klimatmål på 1,5°C. Att behålla och öka andelen koldioxidsnål el är viktigt för att nå företagets ambitiösa hållbarhetsmål.
”Outokumpu ligger i framkant när det gäller att minska koldioxidutsläppen från stålindustrin. Därför är det ett naturligt steg för bolaget att utreda de möjligheter som nya tekniska lösningar som är under utveckling erbjuder bolaget att minska sina koldioxidutsläpp”, berättar Tony Lindström, energiansvarig på Outokumpu.
En förstudie kring tekniken för små modulära reaktorer har inletts. Inom ramen för den utreds bland annat de möjliga tekniska lösningarna, ekonomisk lönsamhet och konsekvenser för miljön. Utifrån förstudien bedömer bolaget huruvida det lönar sig att investera i SMR-teknik, och ett eventuellt investeringsbeslut fattas först efter detta.
Igår höll Outokumpu ett informationsmöte i Haparanda för att berätta om projektet.
-
Nyheter4 veckor sedan
Snart inleds den tredje guldcykeln
-
Nyheter4 veckor sedan
8 bra litium-aktier om man vill investera i batterimetallen
-
Nyheter4 veckor sedan
Priset på levande svin i Kina störtar
-
Nyheter4 veckor sedan
Priset på apelsinjuice såg sin största nedgång på sex veckor
-
Nyheter4 veckor sedan
Två grafer som visar att det finns tillräckligt med litium på marknaden
-
Nyheter3 veckor sedan
Diamantjättarnas insatser för att begränsa utbudet har fått stopp på prisfallen
-
Nyheter4 veckor sedan
Bra energiförutsättningar i Norden trots osäker omvärld
-
Nyheter2 veckor sedan
Christian Kopfer förklarar läget på oljemarknaden