Följ oss

Nyheter

Kraftiga överskott av havre på den europeiska marknaden

Publicerat

den

Havre växer på åker

De brittiska bönderna producerar för högtryck, och det är inte bara kvarnvete som de skördar, även havreskörden ser ut att ha blivit enorm. Storbritannien har, till skillnad från många andra av världens länder, ett överskott av just vete. Förra höstens dystra förutsättningar för höstsådd fick många jordbrukare att lämna stora åkerarealer i träda, vilka emellertid kom att sås med bland annat havre under våren 2013. Det var bland annat utsikterna för en stor skörd av råg som fick flertalet bönder att välja att så havre istället, något som nu lett till den största skörden på 40 år.

Resultatet av detta är att landet nu ser ett enormt överskott av havre, vilket ställer till problem inte bara för jordbrukarna själva, utan även för spannmålshandlarna som har svårt att hitta lagringsutrymme för skörden.

Havresådden i Storbritannien för innevarande år steg med 50 procent, och kom att uppgå till 138 000 hektar vilket beräknas ha lett till en skörd på minst en miljon ton.

Små möjligheter till export

Skörden överstiger Storbritanniens inhemska behov om cirka 500 000 ton som går till livsmedelsindustrin och cirka 200 000 ton som går till foder. Efterfrågan på havre är i hög grad oelastisk eftersom detta sädesslag är ett dåligt substitut för vete och korn, även i djurfoder.

Stora skördar i Spanien, Finland och Sverige gör att exportmarknaden för havre nu är mättad. De tyska köparna förefaller ha valt att köpa inhemsk havre. Situationen förbättras inte av att länder som Kanada och Australien har haft fördelen av stora skördar under året.

Det finska havrepriset i Vasa, som fungerar som riktmärke på spannmålsmarknaden, har fallit till sitt treårslägsta. Havre är Finlands viktigaste exportsäd och under 2013 uppgick skörden till 1,2 miljarder kilogram, nästan 150 miljoner kilo mer än i fjol. Det är över 400 miljoner kilo mer än det inhemska behovet.

Till slut kommer en botten att nås, men med dagens prisbild ser havre ut att vara en marknad där priset dikteras av köparna.

Nyheter

Blykalla och amerikanska Oklo inleder ett samarbete

Publicerat

den

VD för Blykalla och VD för Oklo blir intervjuade på Bloomberg TV

Kärnkraftsföretagen Oklo från USA och svenska Blykalla har ingått ett strategiskt partnerskap för att främja tekniksamarbete, samordna leverantörskedjor och dela regulatorisk kunskap mellan länderna. Samarbetet inkluderar att Oklo går in som en av de större investerarna i Blykallas kommande investeringsrunda med ett åtagande på cirka 5 miljoner dollar.

Genom ett gemensamt teknikutvecklingsavtal ska bolagen utbyta insikter om material, komponenter och licensieringspraxis i både USA och Sverige. Målet är att minska kostnader och tidsrisker i utvecklingen av små modulära reaktorer (SMR).

Blykalla utvecklar SEALER, en blykyld snabbreaktor på 55 MWe, medan Oklo fokuserar på natriumkylda reaktorer upp till 75 MWe för industriella och militära tillämpningar i USA.

“Det här samarbetet stärker det växande ekosystemet för avancerade reaktorer i en tid av globalt ökande energibehov,” säger Oklo-grundaren Jacob DeWitte. Blykallas vd Jacob Stedman tillägger: “Vår gemensamma industriella strategi kan hjälpa leverantörer att planera för uppskalning, oavsett vilken sida av Atlanten de befinner sig på.”

Intervju på Bloomberg om samarbetet

Intervju med Jacob DeWitte, VD för Oklo, och Jacob Stedman, VD för Blykalla, på Bloomberg.
Fortsätt läsa

Nyheter

Fortsatt stabilt elpris – men dubbelt så dyrt som i fjol

Publicerat

den

Snittpriset på el för höstmånaderna september till november väntas landa på strax under 50 öre per kilowattimme. Det är nästan en fördubbling jämfört med hösten 2024, då snittet låg på drygt 30 öre. Men nivåerna är fortfarande betydligt lägre än under elpriskrisen 2022. Det visar elbolaget Bixias höstprognos.

Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia
Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia

Att elpriserna är högre än i fjol beror främst på lägre tillgänglighet i kärnkraften och en svagare hydrologisk balans efter en torr sommar. Även om hösten har börjat blött och september ser ut att bli den nederbördsrikaste månaden sedan 2018, räcker det inte till för att vända vattenbalansen.

– Höstens elpriser är stabila, men klart högre än i fjol. Det är framför allt osäkerheten kring kärnkraften som påverkar där Oskarshamn 3 har varit ur drift längre än planerat. Samtidigt har den hydrologiska balansen inte återhämtat sig efter sommarens underskott, trots den blöta inledningen på hösten. Men jämfört med krisåren 2021 och 2022 ligger priserna fortfarande på en låg nivå, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.

I september bidrog bristen på kärnkraft till att elpriset nästan fördubblades jämfört med samma månad i fjol. Priset landade på cirka 40 öre per kilowattimme, att jämföra med 22 öre i september 2024. Flera reaktorer stod stilla, däribland Oskarshamn 3, Forsmark 1 samt Lovisa 1 och 2 i Finland. Trots mycket regn under månaden var vattennivåerna fortsatt låga efter den torra sommaren, medan blåsiga perioder tillfälligt pressade ner priserna.

I oktober väntas elpriset hamna runt 45 öre per kilowattimme, jämfört med 27 öre i fjol, och i november kring 60 öre, mot 43 öre förra året. Sammantaget ger det ett höstsnitt i system på knappt 50 öre, jämfört med drygt 30 öre samma period i fjol. Under krisåret 2022 låg snittet för höstmånaderna på över 1,15 kronor per kilowattimme, med perioder på upp mot 4 kronor.

Liten risk för höga höstpriser

Bixia bedömer att priserna kan komma att stiga tillfälligt om vädret blir kallare än normalt eller om kärnkraftsreaktorer får fortsatt försening i återstart. Om till exempel Oskarshamn 3, vars återstart redan skjutits på fem gånger, inte kommer igång enligt plan i mitten av oktober, finns risk att priserna ökar under andra halvan av månaden.

– Risken för pristoppar ökar ju längre in på säsongen vi kommer, eftersom förbrukningen stiger när temperaturen sjunker. Men väderprognoserna ser i nuläget gynnsamma ut, och även om det skulle bli kallare än väntat ser vi inte någon risk för extremt höga priser, säger Johan Sigvardsson.

Dyrare el i syd

Södra Sverige har betalat betydligt mer för elen än norra delarna. Priserna har legat på runt 15 öre per kWh i norr under september, medan syd haft priser på omkring 70 öre. En differentierad prisbild väntas även under resten av hösten, särskilt om kärnkraftsproduktionen i söder fortsätter att vara begränsad och det fortsätter att vara gott om vatten i norr.

Fortsätt läsa

Nyheter

Ett samtal om guld, olja, koppar och stål

Publicerat

den

Olika råvaror

Samtal om att guldet ständigt slår nya prisrekord, att oljepriserna pressas och vad som händer på kopparmarknaden. Vidare kommenterar Jernkontorets Kristian Ljungblad läget i stålbranschen och hur de svenska stålbolagen mår.

Fortsätt läsa

Guldcentralen

Aktier

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära