Följ oss

Nyheter

ICE erbjuder råvaruhandel dygnet runt, världen över

Publicerat

den

Traditionell råvarubörs med golvhandelICE, eller Intercontinental Exchange som börsens fullständiga namn är, är ett amerikanskt finansiellt företag som driver elektroniska börser och marknadsplatser på vilka det handlas terminer och over-the-counter-kontrakt (OTC-kontrakt) på råvaror, så kallade forwards. ICE tillhandahåller även handel på derivat på finansiella produkter.

Även om företagets ursprungliga fokus var energiprodukter som råolja och raffinerad olja, naturgas, elkraft och utsläppsrätter så har de senaste årens förvärv gjort att ICE har expanderat sin verksamhet till ”softs”, så kallade mjuka råvaror som socker, bomull och kaffe, utländsk valuta, aktier och indexterminer.

År 2011 gick ICE och NASDAQ OMX Group ihop för att med gemensamma krafter bjuda mot Deutsche Börse efter att det att det meddelats att detta företag tecknat ett avtal om samgående med NYSE Euronext värt 9,5 miljarder USD. De två amerikanska företagen drog sig emellertid tillbaka efter det att deras bud stött på patrull eftersom det ansågs strida mot antitrustreglerna.

ICE - Råvarubörsen Intercontinental ExchangeICE är organiserat i tre affärsområden:

  • ICE Markets – terminer, optioner och OTC-handel. Energi-futures handlas via ICE Futures medan all handel i ”softs” sker genom ICE Futures USA.
  • ICE Services – bekräftelser av elektronisk handel och utbildning.
  • ICE Data – elektronisk leverans av marknadsdata, inklusive realtidsdata, historiska priser och dagliga index.

Kontrakt som säljs via ICE Futures USA behandlas genom ett dotterbolag, ICE Clear USA (ICEUS). I maj 2008 lanserade ICE sitt eget Clearing House, ICE Clear, med divisioner för marknaderna i Europa, USA, Kanada och Trust (ICEU).

ICE huvudkontor är beläget i Atlanta, men koncernen har också kontor i Calgary, Chicago, Houston, London, New York, Winnipeg, Washington, D.C. och Singapore, och regionala telekommunikationsnav i Chicago, New York, London och Singapore.

Karta över The ICE kontor i världen

I slutet av 1990-talet förvärvade Jeffrey Sprecher, ICEs grundare, styrelseordförande och CEO, Continental Power Exchange Inc med målet att utveckla en Internet-baserad plattform som skulle tillhandahålla en mer öppen och mer effektiv marknad för OTC-handeln i energirelaterade råvaror.

Jeffrey Sprecher - Grundare av ICE

Jeffrey Sprecher, ICEs grundare, styrelseordförande och VD

I maj 2000 öppnade Intercontinental Exchange (ICE), som då hade lyckats knyta till sig några av världens största energihandelsföretag som aktörer på marknaden, men också fått dessa att gå in som aktieägare i ICE.

Företagets mål var att förändra OTC-handeln genom att tillhandahålla en öppen, lättillgänglig marknadsplats med ett stort antal aktiva medlemmar som skulle vara tillgänglig dygnet runt för elektronisk börshandel i energirelaterade råvaror. Redan från start kunde ICE erbjuda sina medlemsföretag bättre priser, en bättre transparens, ökad effektivitet, högre likviditet och lägre kostnader än vad den manuella handeln kunde erbjuda.

I juni 2001 expanderade ICE sin verksamhet och adderade terminshandel till sitt produktutbud efter det att bolaget förvärvat International Petroleum Exchange (IPE), nu ICE Futures Europe, som drev Europas största marknadsplats för energirelaterade råvaror. Handeln på International Petroleum Exchange skedde genom ett så kallat ”open out cry”-förfarande.

2003 inledde ICE ett samarbete med Chicago Climate Exchange (CCX) som hostade de elektroniska marknadsplatserna och två år senare, 2005, kom alla ICE energiterminer att migreras till en elektronisk marknad. I april 2010 köpte ICE upp CCX ägare Climate Exchange PLC för 395 miljoner pund, cirka 622 MUSD. Climate Exchange PLC ägde även EuropeanClimate Exchange (ECX). Climate Exchange PLC äger även European Climate Exchange (ECX).

Den 16 november 2005 började aktierna i Intercontinental Exchange att handlas publikt på NYSE, New York Stock Exchange under akronymen ICE. Mindre än ett år senare, den 30 juni 2006 togs Intercontinental Exchange upp i Russell 1000-indexet. Aktien ingår även i S & P 500-indexet.

Under 2007 expanderade Intercontinental Exchange snabbt, bland annat kom ICE att förvärva New York Board of Trade (NYBOT), ChemConnect, en råvarumarknad för kemiska produkter samt kanadensiska Winnipeg Commodity Exchange.

I mars 2007 lade ICE ett misslyckat bud på Chicago Board of Trade, CBOT, på 9,9 miljarder USD. Chicago Board of Trade köptes i stället upp av Chicago Mercantile Exchange, CME, den råvarubörs som CBOT hade sitt ursprung i.

Under 2007 meddelade Natural Gas Exchange, NGX, och Intercontinental Exchange (ICE) att dessa börser ingått avtal om allians avseende teknik och clearing för att bättre kunna svara mot de behov som finns på de nordamerikanska energimarknaderna. Under februari 2008 började alla NGXs fysiska naturgas- och elektrictetskontrakt visas via ICEs handelsskärmar, något som sedan följdes upp av att NGX övertog ansvaret för den fysiska clearingen på vissa av ICEs nav i USA.

Den 4 mars 2009 meddelade ICE att ICE US Trust, LLC (ICE Trust), ett New York-domicilt aktiebolag, erhållit godkännande från styrelsen för Federal Reserve System att bli medlem av Federal Reserve System och att fungera som en clearingcentral och central motpart för credit default swappar, så kallade CDS-transaktioner, ursprungligen för nordamerikanska CDS-index och senare flytande swappar. Bolaget bytte senare namn till ICE Clear Credit LLC och står nu under tillsyn av CFTC och SEC.

I februari 2011, i kölvattnet av en aviserad fusion mellan NYSE Euronext och Deutsche Borse, spekulerades det i att ICE tillsammans med Nasdaq OMX skulle komma med ett motbud på NYSE Euronext. Det spekulerades i att ICE ville förvärva den amerikanska börsens derivatverksamheter medan Nasdaq OMX ville ta över avistahandeln. Vid denna tidpunkt uppgick NYSE Euronexts marknadsvärde till 9,75 miljarder USD medan Nasdaq värderades till 5,78 miljarder USD och ICE till 9,45 miljarder USD. Den 1 april 2011 lade ICE tillsammans med Nasdaq OMX ett gemensamt bud om 11,3 miljarder USD, en affär som den 10 april förkastades av styrelsen för NYSE.

En vecka senare höjde ICE och Nasdaq budet med 0,17 USD per aktie, till 42,67 USD och 350 MUSD för att täcka eventuella juridiska omkostnader. Affären innebar därmed en överkurs om 21 procent, cirka 2 miljarder USD över vad marknaden värderade NYSE till. Budet var redan vid denna tidpunkt uppbackat av lånelöften om 3,8 miljarder USD.

I april 2011 inledde det amerikanska justitiedepartementet en översyn av affären eftersom denna skulle kunna komma att lägga nästan all amerikansk aktiehandel under ett och samma bolags kontroll. En månad senare, i april 2011, stod det klart att det amerikanska justitiedepartementet inte skulle komma att ge sitt godkännande till denna affär varvid ICE och Nasdaq drog tillbaka budet.

I budstrid om London Metal Exchange

Börsen LME i Hong KongI maj 2012 lade Intercontinental Exchange (ICE) ett bud på 1,3 MGBP på London Metal Exchange. ICE:s rival, Hong Kong Exchanges and Clearing (HKEx), hade lagt ett bud på strax under detta belopp. Enligt en artikel i The Sunday Telegraph ifrågasattes det om ICE var rätt köpare av LME eftersom bolaget då det 2001 köpte International Petroleum Exchange stängde ned handeln som skett enligt open out cry-förfarandet och migrerade den till en elektronisk handelsplattform.

Det fanns även betydande oro för HKEX på grund av dess starka kopplingar till fastlandskina, världens största konsument av råvaror.

I juni 2012 köptes sedan LME av Honk Kong Stock Exchange för 1.388 MGBP.

Råvaror och produkter som handlas på ICE

Dygnet runt, världen över

ICE har sitt huvudkontor i Atlanta, med kontor i New York, London, Chicago, Houston, Winnipeg, Calgary, Washington, DC och Singapore. ICE betjänar kunder i mer än 70 länder.

Nancy Williams, Co-Principal, introducerar Jeffrey Sprecher, grundare, ordförande och VD, IntercontinentalExchange (ICE) som under femton minuter talar om ICE historia.

Fortsätt läsa
Annons
Klicka för att kommentera

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Venezuelas militära aktivitet väcker frågor om en invasion av oljelandet Guyana

Publicerat

den

Guyana är det relativt sett mindre landet i Sydamerika som på några få år har gått från att vara relativt fattigt till att gå mot att bli ett av de rikare länderna i världen per capita. Landet ändrade reglerna för oljeprospektering och ganska snabbt hittades stora mängder olja utanför kusten. Vad vi läser så är landet hyggligt rikt även på en uppsjö andra råvaror, men ingenting har blivit i närheten så stort som den olja man nu producerar, där landet på ett fåtal år kommit upp i en oljeproduktion på 0,4 miljoner fat per dag.

Det stora grannlandet Venezuela har i jämförelse megastora råvarutillgångar, bland annat världens största oljereserver. Landet har dock inte lyckats få sin ekonomi att fungera.

Venezuela har dock sedan 1800-talet gjort anspråk på majoriteten av Guyana, det område som kallas Guayana Esequiba. Att Guyana hittade olja och blivit ett rikt land har väckt ilska i grannlandet. Det har pratats om att Venezuela kan komma att invadera Guyana.

Området Venezuela gör anspråk på. Grafik från Wikipedia

Venezuela gör militära förflyttningar

Sedan några dagar tillbaka så har Venezuelas anspråk kommit i fokus då betydande förflyttningar av militär utrustning och personal i östra delen av landet vid gränsen mot Guyana har observerats. Grannlandet Brasilien uppges ha höjt beredskapen för sin militär.

Fortsätt läsa

Nyheter

Platinapriserna faller trots prognoser om utbudsunderskott

Publicerat

den

Trots upprepade prognoser om ett växande utbudsunderskott har platinapriset fallit 15 procent sedan början av 2023. Det har gjort att platina förväntas avsluta året med den sämsta utvecklingen på fem år.

Platina står i kontrast till guld som har stigit med 14 procent i år, tack vare stora köp av centralbanker som har kompenserat utflödet från guldstödda ETFer.

Den senaste kvartalsuppdateringen från World Platinum Investment Council (WPIC) har återigen lyft fram underskottsprognosen för 2023 gällande platina och förutspår ytterligare ett, men mindre, underskott för 2024. Trots detta har priserna på metallen vägrat att röra sig högre.

Rapporten ser ett underskott för den globala platinamarknaden på 1,071 miljoner troy ounce för i år, på grund av en total efterfrågetillväxt på 26 procent till 8,150 miljoner troy ounce på årsbasis och svagt utbud. Det beror på att både gruvdrift och återvinning förväntas ligga långt under nivåerna före covid i år och nästa år. Utbudet sjunker med 3 procent jämfört med föregående år till 7,079 miljoner troy ounce, enligt WPIC-rapporten.

Fortsätt läsa

Nyheter

Outokumpu vill bygga egna kärnkraftreaktorer vid sina stålverk

Publicerat

den

Outokumpu i Torneå

Outokumpu utreder möjligheterna att minska koldioxidutsläppen från produktionen av rostfritt stål med hjälp av små kärnkraftsreaktorer. Ett alternativ för detta är vid bolagets stålverk i Torneå, dvs precis vid den svenska gränsen.

Outokumpu utreder möjligheterna att minska koldioxidutsläppen från sin stålproduktion med hjälp av SMR-teknik (Small Modular Reactor, SMR), som är under utveckling. I detta skede är avsikten med förstudien att utreda genomförbarheten av småskalig kärnkraft av detta slag, och eventuella investeringsbeslut fattas först senare. Ett alternativ för placering av en SMR-reaktor skulle kunna vara området kring Outokumpus verksamheter i Torneå.

”En SMR-reaktor (engelska: small modular reactor) är en liten kärnreaktor med modulär konstruktion och i typiska fall med en eleffekt som inte överstiger 300 megawatt. En sådan reaktor kan i stort sett prefabriceras i moduler på en fabrik och transporteras till den aktuella platsen med land- eller till sjötransport. Tack vare prefabrikation går det att sänka byggkostnaderna och göra byggnadstiden kortare. Med en SMR kan man inte endast producera el, utan också fjärrvärme, väte och processvärme”, berättar Kristiina Tiilas, ansvarig för Outokumpus SMR-projekt.

Outokumpu anser att kärnkraft är det bästa alternativet för stabil utsläppsfri energi i industriell skala

Outokumpu, producenten av det rostfria stål som idag har lägst utsläpp i världen, påskyndar den gröna omställningen i stålindustrin genom sina åtgärder. Outokumpu skriver att företaget är den enda producenten av rostfritt stål som har antagit Science-Based Targets-initiativets klimatmål på 1,5°C. Att behålla och öka andelen koldioxidsnål el är viktigt för att nå företagets ambitiösa hållbarhetsmål.

”Outokumpu ligger i framkant när det gäller att minska koldioxidutsläppen från stålindustrin. Därför är det ett naturligt steg för bolaget att utreda de möjligheter som nya tekniska lösningar som är under utveckling erbjuder bolaget att minska sina koldioxidutsläpp”, berättar Tony Lindström, energiansvarig på Outokumpu.

En förstudie kring tekniken för små modulära reaktorer har inletts. Inom ramen för den utreds bland annat de möjliga tekniska lösningarna, ekonomisk lönsamhet och konsekvenser för miljön. Utifrån förstudien bedömer bolaget huruvida det lönar sig att investera i SMR-teknik, och ett eventuellt investeringsbeslut fattas först efter detta.

Igår höll Outokumpu ett informationsmöte i Haparanda för att berätta om projektet.

Fortsätt läsa

Populära