Nyheter
ICE erbjuder råvaruhandel dygnet runt, världen över
ICE, eller Intercontinental Exchange som börsens fullständiga namn är, är ett amerikanskt finansiellt företag som driver elektroniska börser och marknadsplatser på vilka det handlas terminer och over-the-counter-kontrakt (OTC-kontrakt) på råvaror, så kallade forwards. ICE tillhandahåller även handel på derivat på finansiella produkter.
Även om företagets ursprungliga fokus var energiprodukter som råolja och raffinerad olja, naturgas, elkraft och utsläppsrätter så har de senaste årens förvärv gjort att ICE har expanderat sin verksamhet till ”softs”, så kallade mjuka råvaror som socker, bomull och kaffe, utländsk valuta, aktier och indexterminer.
År 2011 gick ICE och NASDAQ OMX Group ihop för att med gemensamma krafter bjuda mot Deutsche Börse efter att det att det meddelats att detta företag tecknat ett avtal om samgående med NYSE Euronext värt 9,5 miljarder USD. De två amerikanska företagen drog sig emellertid tillbaka efter det att deras bud stött på patrull eftersom det ansågs strida mot antitrustreglerna.
ICE är organiserat i tre affärsområden:
- ICE Markets – terminer, optioner och OTC-handel. Energi-futures handlas via ICE Futures medan all handel i ”softs” sker genom ICE Futures USA.
- ICE Services – bekräftelser av elektronisk handel och utbildning.
- ICE Data – elektronisk leverans av marknadsdata, inklusive realtidsdata, historiska priser och dagliga index.
Kontrakt som säljs via ICE Futures USA behandlas genom ett dotterbolag, ICE Clear USA (ICEUS). I maj 2008 lanserade ICE sitt eget Clearing House, ICE Clear, med divisioner för marknaderna i Europa, USA, Kanada och Trust (ICEU).
ICE huvudkontor är beläget i Atlanta, men koncernen har också kontor i Calgary, Chicago, Houston, London, New York, Winnipeg, Washington, D.C. och Singapore, och regionala telekommunikationsnav i Chicago, New York, London och Singapore.
I slutet av 1990-talet förvärvade Jeffrey Sprecher, ICEs grundare, styrelseordförande och CEO, Continental Power Exchange Inc med målet att utveckla en Internet-baserad plattform som skulle tillhandahålla en mer öppen och mer effektiv marknad för OTC-handeln i energirelaterade råvaror.
I maj 2000 öppnade Intercontinental Exchange (ICE), som då hade lyckats knyta till sig några av världens största energihandelsföretag som aktörer på marknaden, men också fått dessa att gå in som aktieägare i ICE.
Företagets mål var att förändra OTC-handeln genom att tillhandahålla en öppen, lättillgänglig marknadsplats med ett stort antal aktiva medlemmar som skulle vara tillgänglig dygnet runt för elektronisk börshandel i energirelaterade råvaror. Redan från start kunde ICE erbjuda sina medlemsföretag bättre priser, en bättre transparens, ökad effektivitet, högre likviditet och lägre kostnader än vad den manuella handeln kunde erbjuda.
I juni 2001 expanderade ICE sin verksamhet och adderade terminshandel till sitt produktutbud efter det att bolaget förvärvat International Petroleum Exchange (IPE), nu ICE Futures Europe, som drev Europas största marknadsplats för energirelaterade råvaror. Handeln på International Petroleum Exchange skedde genom ett så kallat ”open out cry”-förfarande.
2003 inledde ICE ett samarbete med Chicago Climate Exchange (CCX) som hostade de elektroniska marknadsplatserna och två år senare, 2005, kom alla ICE energiterminer att migreras till en elektronisk marknad. I april 2010 köpte ICE upp CCX ägare Climate Exchange PLC för 395 miljoner pund, cirka 622 MUSD. Climate Exchange PLC ägde även EuropeanClimate Exchange (ECX). Climate Exchange PLC äger även European Climate Exchange (ECX).
Den 16 november 2005 började aktierna i Intercontinental Exchange att handlas publikt på NYSE, New York Stock Exchange under akronymen ICE. Mindre än ett år senare, den 30 juni 2006 togs Intercontinental Exchange upp i Russell 1000-indexet. Aktien ingår även i S & P 500-indexet.
Under 2007 expanderade Intercontinental Exchange snabbt, bland annat kom ICE att förvärva New York Board of Trade (NYBOT), ChemConnect, en råvarumarknad för kemiska produkter samt kanadensiska Winnipeg Commodity Exchange.
I mars 2007 lade ICE ett misslyckat bud på Chicago Board of Trade, CBOT, på 9,9 miljarder USD. Chicago Board of Trade köptes i stället upp av Chicago Mercantile Exchange, CME, den råvarubörs som CBOT hade sitt ursprung i.
Under 2007 meddelade Natural Gas Exchange, NGX, och Intercontinental Exchange (ICE) att dessa börser ingått avtal om allians avseende teknik och clearing för att bättre kunna svara mot de behov som finns på de nordamerikanska energimarknaderna. Under februari 2008 började alla NGXs fysiska naturgas- och elektrictetskontrakt visas via ICEs handelsskärmar, något som sedan följdes upp av att NGX övertog ansvaret för den fysiska clearingen på vissa av ICEs nav i USA.
Den 4 mars 2009 meddelade ICE att ICE US Trust, LLC (ICE Trust), ett New York-domicilt aktiebolag, erhållit godkännande från styrelsen för Federal Reserve System att bli medlem av Federal Reserve System och att fungera som en clearingcentral och central motpart för credit default swappar, så kallade CDS-transaktioner, ursprungligen för nordamerikanska CDS-index och senare flytande swappar. Bolaget bytte senare namn till ICE Clear Credit LLC och står nu under tillsyn av CFTC och SEC.
I februari 2011, i kölvattnet av en aviserad fusion mellan NYSE Euronext och Deutsche Borse, spekulerades det i att ICE tillsammans med Nasdaq OMX skulle komma med ett motbud på NYSE Euronext. Det spekulerades i att ICE ville förvärva den amerikanska börsens derivatverksamheter medan Nasdaq OMX ville ta över avistahandeln. Vid denna tidpunkt uppgick NYSE Euronexts marknadsvärde till 9,75 miljarder USD medan Nasdaq värderades till 5,78 miljarder USD och ICE till 9,45 miljarder USD. Den 1 april 2011 lade ICE tillsammans med Nasdaq OMX ett gemensamt bud om 11,3 miljarder USD, en affär som den 10 april förkastades av styrelsen för NYSE.
En vecka senare höjde ICE och Nasdaq budet med 0,17 USD per aktie, till 42,67 USD och 350 MUSD för att täcka eventuella juridiska omkostnader. Affären innebar därmed en överkurs om 21 procent, cirka 2 miljarder USD över vad marknaden värderade NYSE till. Budet var redan vid denna tidpunkt uppbackat av lånelöften om 3,8 miljarder USD.
I april 2011 inledde det amerikanska justitiedepartementet en översyn av affären eftersom denna skulle kunna komma att lägga nästan all amerikansk aktiehandel under ett och samma bolags kontroll. En månad senare, i april 2011, stod det klart att det amerikanska justitiedepartementet inte skulle komma att ge sitt godkännande till denna affär varvid ICE och Nasdaq drog tillbaka budet.
I budstrid om London Metal Exchange
I maj 2012 lade Intercontinental Exchange (ICE) ett bud på 1,3 MGBP på London Metal Exchange. ICE:s rival, Hong Kong Exchanges and Clearing (HKEx), hade lagt ett bud på strax under detta belopp. Enligt en artikel i The Sunday Telegraph ifrågasattes det om ICE var rätt köpare av LME eftersom bolaget då det 2001 köpte International Petroleum Exchange stängde ned handeln som skett enligt open out cry-förfarandet och migrerade den till en elektronisk handelsplattform.
Det fanns även betydande oro för HKEX på grund av dess starka kopplingar till fastlandskina, världens största konsument av råvaror.
I juni 2012 köptes sedan LME av Honk Kong Stock Exchange för 1.388 MGBP.
Råvaror och produkter som handlas på ICE
- Kol
- Råolja
- Raffinerade oljeprodukter
- Utsläppsrätter
- Naturgas
- Elektricitet
- Kakao
- Kaffe
- No. 2 Bomull
- Fryst, koncentrerad apelsinjuice (FCOJ A)
- Socker No 11
- Rusell Index
- USD Index
- Järnmalmsswappar
Dygnet runt, världen över
ICE har sitt huvudkontor i Atlanta, med kontor i New York, London, Chicago, Houston, Winnipeg, Calgary, Washington, DC och Singapore. ICE betjänar kunder i mer än 70 länder.
Nancy Williams, Co-Principal, introducerar Jeffrey Sprecher, grundare, ordförande och VD, IntercontinentalExchange (ICE) som under femton minuter talar om ICE historia.
Nyheter
Viscariagruvan får strategisk status av EU
EU-kommissionen har utsett Viscariagruvan i Kiruna, som planeras öppna 2028, till ett strategiskt projekt enligt Critical Raw Materials Act (CRMA). Beslutet bekräftar gruvans betydelse för Europas försörjning av koppar.
Statusen innebär ett formellt erkännande av Viscariagruvans betydelse för EU:s råvaruförsörjning och kan bidra till effektivare myndighetsprocesser och bättre förutsättningar för projektutveckling.
”Att Viscaria utses till ett strategiskt projekt är ett tydligt erkännande av gruvans betydelse för Europas kopparförsörjning. Beslutet stärker vår position i arbetet med att återöppna gruvan och etablera en modern kopparproduktion i Sverige. Vi bedömer att det faktum att gruvan är välfinansierad och planeras att öppna 2028 har bidragit till beslutet. Med InfraVia som strategisk investerare har vi dessutom en långsiktig och finansiellt stark partner som delar vår ambition att utveckla Viscaria till en betydande europeisk kopparproducent”, säger Jörgen Olsson, vd för Viscaria.
CRMA ska stärka Europas försörjning av kritiska råvaror genom att främja projekt av betydelse för EU:s industriella konkurrenskraft, elektrifiering och energiomställning. Koppar är särskilt viktig för utbyggnaden av elnät och förnybar energi samt för samhällets elektrifiering.
Nyheter
Miljöpartiet i England slutar vara motståndare till kärnkraft
Miljöpartiet i England och Wales slutar vara motståndare till kärnkraft, detta efter en omröstning bland medlemmar. Det är en kraftig omsvängning för partiet. Man är inte entusiastiska anhängare av kärnkraft nu, men man har prioriterat upp hur viktigt man tycker det är att begränsa koldioxidutsläpp. Partiet anser att befintlig kärnkraft är rimlig i den relationen och man är villig att titta på ny kärnkraft från fall till fall, och framför allt är det nu fritt fram för partiets parlamentsmedlemmar att ha åsikter och ta beslut i frågan.
Storbritannien har över åren minskat sin elproduktion kraftigt, utvecklingen är mer lik ett Ukraina i krig än något annat land.
Elpriserna i Storbritannien är nu höga, både ur ett historiskt perspektiv och jämfört med andra länder. Delvis hanterar landet situationen genom att importera mer elektricitet. Men i det stora hela så går det inte att bygga elintensiva industrier och datacenter i stor skala i landet, sådant måste man till stor del överlåta till andra länder i världen.
Nyheter
Kanada vill få fart på oljesanden igen
Kanadas premiärminister Mark Carney och Albertas premiärminister Danielle Smith vill skapa förutsättningar för en ny period av tillväxt i landets oljesandsindustri. Ett centralt steg är den planerade Pacific Link-pipelinen, som ska kunna transportera omkring en miljon fat olja per dag från Alberta till en exportterminal på Kanadas västkust.
Carney deklarerade i veckan att projektet ligger i Kanadas nationella intresse. Det innebär att det får en snabbare och mer samordnad prövning genom den federala myndighet som hanterar stora infrastrukturprojekt.
Målet är att ge oljesandsproducenterna bättre tillgång till exportmarknader, inte minst i Asien. Samtidigt har flera energipolitiska förändringar som infördes under den tidigare regeringen tagits bort, vilket regeringen menar förbättrar förutsättningarna för investeringar.
Kanada vill dock undvika att upprepa problemen från den stora oljesandsboomen under 2000-talet och början av 2010-talet. Då ledde kraftigt ökade investeringar till bland annat stigande kostnader, arbetskraftsbrist och bostadsbrist i Fort McMurray.
Den här gången vill regeringarna i stället åstadkomma hållbar tillväxt genom effektivare produktion, ny teknik och bättre planering av infrastrukturen. Bland annat används autonoma lastbilar redan inom oljesand, vilket kan öka produktionen utan samma behov av inflyttad arbetskraft.
För Kanada handlar satsningen inte bara om att bygga en pipeline. Ambitionen är att skapa förutsättningar för ökade investeringar i oljesanden och samtidigt bygga ut vägar, annan infrastruktur och arbetskraftskapacitet i en takt som industrin och samhällena klarar av.
-
Nyheter3 veckor sedanÅr 2035 kan datacenter i USA förbruka mer naturgas än Japan och Tyskland tillsammans
-
Nyheter4 veckor sedanVarför det en gång så mäktiga OPEC förlorar inflytande
-
Nyheter2 veckor sedanKanada vill få fart på oljesanden igen
-
Analys2 veckor sedanOil prices are rising, but a picture of the future ME order may start to emerge
-
Nyheter5 dagar sedanViscariagruvan får strategisk status av EU
-
Nyheter1 vecka sedanMiljöpartiet i England slutar vara motståndare till kärnkraft
-
Analys1 vecka sedanThe price of crude oil in Europe today is $140/b
-
Analys1 dag sedanThe Trump diesel charade





