Nyheter

Råvaruhandel, för vem?

Publicerat

13 år sedan

den

13 december, 2012

Många av de artiklar som vi har skrivit här på Råvarumarknaden.se har en viss finansiell touch, vilket kan förklaras av vår bakgrund. Det är emellertid viktigt att komma ihåg att en fungerande råvaruhandel på börsen kräver att de företag som är verksamma i sektorn deltar på börsen, det är grunden till att råvaruhandeln på börsen fungerar. Om de stora företagen inte är aktiva marknadsdeltagare kommer handeln att bli lidande, och till slut komma att upphöra.

I dag är det ganska få svenska företag med stora exponeringar mot råvarupriser, vare sig de är konsumenter eller producenter av råvaror, som vet hur de skall använda sig av råvarumarknaderna för att minska sina risker. Undantaget är de allra största företagen som har råd att ha specialister anställda för detta syfte. Internationellt sett är det emellertid betydligt vanligare att även mindre företag drar fördel av råvarubörserna och de olika instrument som finns för att undvika onödigt stora exponeringar. Det kan röra sig om allt från att skydda ett varulager mot ett värdefall, hedga inköp av råvaror eller skydda sin försäljning av de varor som innehåller en betydande råvaruprisrisk. Genom råvarubörserna och de banker och specialistföretag som i dag existerar på marknaden finns det speciella lösningar som fungerar.

Produkter

För att hedging med olika typer av instrument skall utgöra en fördel för det enskilda företaget som exponerar sig för olika råvarurisker är det viktigt att det finns en rad olika alternativ, som bör vara standardiserade. Bland de olika alternativ som erbjuds av olika banker finns till exempel

Börshandlade terminer och optioner på en rad råvarubörser
Genomsnittskontrakt – det genomsnittliga spotpriset under exempelvis en månad
Valutaskyddade kontrakt i svenska kronor
Råvaruswappar
Skräddarsydda och standardiserade optioner

Vilken rådgivare som skall användas är en fråga som beror på vilken typ av produkt det är som skall skyddas, men också beroende av hur företagets finansiella situation ser ut i övrigt. Det är emellertid att rekommendera att företaget arbetar med en rådgivare som har en hög kreditvärdighet, som är långsiktig och som kommer att finnas kvar när allmänhetens intresse för råvaror inte längre är lika stort som nu. Det handlar också om personkemi mellan rådgivaren och företagets egen personal.

Bland de företag som i dag finns på den svenska marknaden kan nämnas SEB och Handelsbanken, men också Hamilton & Ohlsson Commodity Solutions.

Varför handla råvaror?

Att ta bort eller hantera råvaruprisrisker sänker risken i företagets kärnverksamhet. En gruva som producerar zink kan ta bort sin prisrisk, helt eller delvis, genom att sälja sin produktion på termin. Denna riskreduktion kan användas för att ta andra risker.

Därefter kan verksamheten finansieras med en högre andel lånat kapital utan att den totala risken ökar. Istället för att fokusera på slumpmässiga prisrörelser kan företagsledningen fokusera på marginalerna. Hedging gör det möjligt för ledningen att ägna managementresurser till rätt saker.

Exempel I – grossistföretag

Ett detaljhandelsföretag som arbetar inom smyckesbranschen fungerar som en grossist för den egna kedjans butiker. Företaget har ett varulager av guld som har ett värde på 50 Mkr, och är därför alltid exponerat för svängningarna i guldpriset. Ledningen fattar beslutet att företaget skall skydda sig mot detta genom att sälja terminer på råvarubörserna. Går priset på guld ned så har företaget fått en vinst på sin sålda termin, som kompenserar företaget för den värdenedgång som det fått på sitt varulager. Går priset på guld upp så har försäljningen av terminen medfört en förlust för företaget men denna kompenseras av att priset på varulagret har stigit. Genom terminen vet ledningen vad detta varulager är värt.

Exempel II – producerande företag

Industriföretaget producerar 1.000 ton kopparrör per år och vill låsa in ett fast pris under kommande år. Kopparkontraktet som handlas på London Metal Exchange löper på 25 ton koppar. Industriföretaget beslutar att köpa 40 kontrakt med ett års löptid.

Exempel III – jordbruk

En jordbrukare har 100 hektar på vilka denne odlar vete och får varje år en skörd på cirka 700 ton totalt per år. Europeiskt kvarnvete (Milling Wheat No. 2) handlas bland annat på Euronext i Paris. Varje terminskontrakt löper på 50 ton. Jordbrukaren bestämmer sig för att låsa in nästa års skörd och säljer 14 stycken Milling Wheat No. 2-kontrakt (700/50 = 14 kontrakt) på termin. För ytterligare strategier för jordbrukare se även den bok som Torbjörn Iwarson har skrivit i ämnet.

Exempel IV – råvaruberoende företag

Ett lastbilsåkeri förbrukar drygt 300.000 liter diesel per år, eller nästan 300 ton. Åkeriägaren är orolig för stigande drivmedelspriser och vänder sig till sin rådgivare, som hjälper bolaget att låsa in dieselpriset på ett års sikt genom att köpa tre kontrakt Gasoil på International Petroleum Exchange, IPE. Varje kontrakt löper på 100 ton.

Det är en stor fördel att kunna låsa in priset när ett åkeriföretag ingår årsvisa transportkontrakt. Samma princip gäller för andra verksamheter där verksamhetens resultat styrs av en eller flera komponenter och råvaror som kan vara synnerligen volatila.

Relaterade ämnen:hedga prisrisk prissäkra råvarubörs råvaruhandel terminer

Nästa

Se upp för falska guldtackor

Missa inte

Första steget mot en börsnotering för Kilimanjaro Gold

Fortsätt läsa

Annons

Nyheter

Stor uppsida i Lappland Guldprospekterings aktie enligt analys

Publicerat

5 dagar sedan

den

10 juni, 2025

Redaktionen

Impala Nordic har gjort en uppdragsanalys på Lappland Guldprospektering, som noterades på Spotlight förra hösten, där man ser en rejält uppsida i aktien.

Lappland Guldprospektering är ett svenskt bolag verksamt inom guldprospektering med fokus på att utveckla och bedriva guldbrytning i större skala i Sverige och övriga Norden. Bolaget har som målsättning att bli en betydande guldproducent, där bolagets nyckelpersoner besitter en mångårig erfarenhet av utveckling och drift av gruvor över hela världen.

Bolaget drivs med väldigt slimmad kostnadsbas, som understiger 1 miljon kronor per kvartal. Således har bolaget en betydande runway med nuvarande kassa, som uppgick till cirka 18 miljoner kronor i utgången av Q1 2025.

”Vi ser det som möjligt att Bolaget kan etablera en gruvverksamhet i huvudprojektet Stortjärnhobben inom 3–4 år, vilket skulle innebära kassaflöden under många år framöver. Om Bolaget lyckas med sitt mål att klassificera en mineralresurs på 500 000 troy ounce (uns) ser vi potential till betydande uppvärdering baserat på värderingen av bolag som varit i liknande skede. Vi bedömer att uppsidan motsvarar ett börsvärde på minst 500 MSEK, drygt 400 % över dagens värdering.”

Fortsätt läsa

Nyheter

Silverpriset släpar efter guldets utveckling, har mer uppsida

Publicerat

6 dagar sedan

den

9 juni, 2025

Redaktionen

Guldpriset har stigit rejält det senaste året, men silver har inte hängt med. Samtidigt har den svenska kronan stärkts mot dollarn, vilket faktiskt gjort att silver t.o.m. har gått ner om man räknar i svenska kronor. Eric Strand säger i ett samtal att det finns uppsida i silver.

Eric Strand får sedan svara på hur han ser på guldmarknaden och vad som händer där. Det är positiva utsikter för innehavare av guld.

Innan och efter inspelen från Eric Strand så går Anna Stjernquist och Gabriel Mellqvist på EFN igenom vad som har hänt med flera olika råvaror på marknaden.

Fortsätt läsa

Nyheter

Brookfield ska bygga ett AI-datacenter på hela 750 MW i Strängnäs

Publicerat

2 veckor sedan

den

4 juni, 2025

Redaktionen

Brookfield Asset Management meddelade idag en omfattande satsning på upp till 10 miljarder USD (95 miljarder kronor) för att bygga ett AI-datacenter i Strängnäs. Investeringen är en av Brookfields största i Europa inom artificiell intelligens.

Kärnan i satsningen är etableringen av ett nytt stort AI-center i Strängnäs. Centret blir ett strategiskt infrastrukturprojekt som direkt stödjer Sveriges nationella AI-strategi.

Anläggningen förväntas skapa över 1 000 permanenta arbetstillfällen och ytterligare 2 000 jobb under den 10–15 år långa byggperioden. Antalet arbetstillfällen är trevligt för Strängnäs, men det viktiga för Sverige är att vi får ett stort datacenter, med stort fokus på AI. Det är inte rimligt att ett land som Sverige ska vara beroende av Nordamerika för att driva samhället.

Brookfield uppger att anläggningen blir det första AI-centret av sitt slag i Sverige och ett av de första i Europa. Det blir helt klart det största i Sverige. EcoDataCenter bygger dock en anläggning i Borlänge på 240 MW som kan utökas till 360 MW, som visserligen blir mindre men vem som är störst under kommande år återstår att se.

– Vi är glada att kunna fördjupa vårt partnerskap med Sverige och stödja landets ambitioner att bli ett ledande AI-nav i Europa, säger Sikander Rashid, Europachef på Brookfield. – För att kunna konkurrera inom AI-utveckling och ta del av dess ekonomiska potential krävs storskaliga investeringar i den underliggande infrastrukturen. Det handlar inte bara om datacenter, utan även om datatrafik, chipförvaring och energiproduktion. Dagens besked är ett viktigt steg mot att stärka Europas självförsörjande kapacitet inom AI.

Brookfield är en av världens största investerare inom AI:s värdekedja med över 100 miljarder euro investerade globalt inom digital infrastruktur, förnybar energi och halvledartillverkning. Tidigare i år presenterade bolaget ett investeringsprogram på 20 miljarder euro i Frankrike, där 10 miljarder euro går till etableringen av landets första AI-fabrik – en anläggning som kommer skapa 1 GW ny kapacitet och bli Europas största AI-kluster.

Brookfield har varit aktiv i Sverige sedan 2018 och har omfattande verksamhet inom telekomtorn, förnybar energi, social infrastruktur och logistik.

750 MW elektricitet dygnet runt i SE3

Ett datacenter på 750 MW är stort, speciellt för Europa. En stor kärnkraftsreaktor är på omkring 1000 MW.

Ett datacenter arbetar 24/7 under 365 dagar per år. Ett datacenter kanske inte pressar användningen till max hela tiden, men om vi leker med tanken så blir det 6 570 000 MWh per år. Om vi tänker oss att elpriset med tiden är 1000 kr per MWh så blir det en elräkning på 6,57 miljarder kronor per år, enbart för själva elektriciteten, sedan ska även överföringen betalas, och lite andra relaterade kostnader.

Det som är något överraskande är att man väljer att placera datacentret i Strängnäs, dvs i SE3, till skillnad från längre upp i Sverige. Brookfield verkar visserligen gilla infrastrukturen i staden och regionen, men priset på elektricitet är betydligt lägre i norr och utbudet mycket stabilare.

Datacenter är bra kunder till elproducenter

Många av de stora industrisatsningar som det planerats för i Sverige är problematiska för de blir bara lönsamma om elektriciteten kostar betydligt mindre än vad elproducenter behöver få betalt för att kunna bygga ut produktionen. AI-datacenter däremot klarar att betala betydligt mer, de kan betala priser som motiverar elproducenter att bygga ut produktionen.

Fortsätt läsa