Följ oss

Nyheter

Prissäkring som funkar

Publicerat

den

Följande artikel är ett sammandrag av den andra av de två presentationer som Torbjörn Iwarsson, chef för SEBs råvaruhandel, höll på Borgeby Fältdagar. I denna presentation beskriver Torbjörn olika prissäkringsstrategier för jordbruksrelaterade produkter. Läs även den första Nya terminer för lantbruk.

Mycket av det som SEB skriver om jordbruksprodukter och råvaror finns att läsa på Råvarumarknaden.se. Vi rekommenderar även Torbjörns bok, Bättre betalt för skörden.

Vad du kommer att lära dig:

  • 1. Hur du tjänar mer pengar på din skörd
  • 2. Minskar osäkerheten om försäljningspriset
  • 3. Minskar upp- och nedgångar i intäkt mellan år

OBS: Fokus på spannmål och oljeväxter

Om det är vete, ska man sälja Matif eller Chicago?

  • Matif
  • Chicago

Rullande korrelationer mellan månatlig Harnesk-notering och Matif / Chicago

Rullande korrelationer mellan Matif- och Chicago-vete

Contango

Förklaring av contango - Terminskurva och pris

Max contango

Om contangot blir för högt är det lönsamt att göra ett så kallat ”cash-and-carry” arbitrage:

  • 1. köp råvaran
  • 2. hyr lagerutrymme
  • 3. betala finansieringsräntor
  • 4. sälja på termin
  • 5. leverera råvaran när terminen förfaller och betala tillbaka lånet och behåll det som blir kvar.

Backwardation

Backwardation - Pris på terminsmarknaden

Varför uppstår backwardation

En viktig orsak till att priset på en vara på termin kan bli lägre än spotpriset är att producenter säljer på termin för att prissäkra intäkten, kombinerat med ett mindre intresse hos konsumenter att köpa dessa terminskontrakt.

Den inflytelserike ekonomen Johan Maynard Keynes beskrev detta i sin bok ”A Treatise on Money” från 1930[i]. Han kallade detta för ”the theory of normal backwardation”.

[i] John Maynard Keynes, ”A Treatise on Money: The Pure Theory of Money and The Applied Theory of Money. Complete Set”, Martino Fine Books, 2 juni 2011.

Exempel från 2010/11

Diagram med exempel på backwardation

Backwardation säger ”sälj nu om du har, köp billigare på termin”. Så om man gjorde detta i november 2010, fick man över 230 euro per ton betalt (lite lägre i den svenska spotmarknaden) för fysiskt vete.

Man kunde man köpa tillbaka samma mängd vete i novemberkontraktet 2011 för 190 euro per ton. Man hade fortfarande kvar samma position, fast man bytt från fysisk spotposition till terminsposition.

Dels hade man alltså fått över 230 euro per ton. Efter ett år har dessutom terminen november 2011 stigit i pris från 190 euro per ton till nästan 210 euro per ton, dvs ytterligare nästan 20 euro i vinst att lägga till 230 euro per ton.

Inte nog med detta. Eftersom man fick betalt i pengar redan i november 2010, har man dessutom fått en ränteintäkt på dessa pengar när man sätter in dem på banken, eller spar ränta om man betalar av ett lån.

Matif – prisutveckling och terminskurvor 1 januari varje år

Vete Matif - Prisutveckling och terminskurvor 1 januari varje år

Chicago – prisutveckling och terminskurvor 1 januari varje år

Vete Chicago - Prisutveckling och terminskurvor 1 januari varje år

Hur ofta är marknaderna i Contango / Backwardation?

Chicagovete

Chicagovete i contango och backwardation

Medelvärde: 1.0132
Median: 1.0229
Högsta. 1.0861 (den 14 juli 2006)
Lägsta: 0.7935 (den 16 maj 1986)

Matifvete

Contango och backwardation för matifvete

Medelvärde: 1.0024
Median: 1.0092
Högsta. 1.0739 (den 18 juli 2010)
Lägsta: 0.7939 (den 30 april 2004)

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Sojabönor

Contango och backwardation för sojabönor

Medelvärde: 1.0045
Median: 1.0086
Högsta. 1.1901 (den 6 juli 1973)
Lägsta: 0.8067 (den 12 september 2008)

Matif raps

Contango och backwardation för Matif-raps

Medelvärde: 1.0022
Median: 1.014
Högsta. 1.0955 (den 30 juli 1999)
Lägsta: 0.8432 (den 4 april 2003)

Lean Hogs

Contango och backwardation på lean hogs

Medelvärde: 1.032
Median: 1.027
Högsta. 1.2976 (den 9 april 1999)
Lägsta: 0.7835 (den 2 augusti 2002)

När ska man sälja?

Ska man säkra sådd skörd, får man bäst betalt i februari.

Är det lönsamt att sälja terminskontrakt?

Låt oss börja med en strategi att alltid vara såld terminer.

Terminer förfaller, så man måste ”rulla dem”, dvs köpa tillbaka det som går till förfall och sälja det som är näst kortast.

Priser för att rulla terminer

Sedan 1980

Förändring på spotpris och terminspris

Effekt på lönsamheten

  • 1. Vi ser här att den som under dessa 31 år varje år sålt terminskontrakt på vete för att minska sin risk, också tjänat i genomsnitt 8.6% per år.
  • 2. Om vi antar att man skördar 700 ton vete per år till ett värde av i genomsnitt 700,000 kr, har man alltså i genomsnitt tjänat 60,000 mer per år.
  • 3. Under 31 år innebär detta 1,866,000 kr mer, än grannen, som inte prissäkrat.
  • 1. Om vi skulle göra jämförelsen för slaktgris, kan vi göra exemplet för en gård som producerar 7000 djur om året.
  • 2. Antag att de väger 75 kilo och kilopriset är 10 kr.
  • 3. På en omsättning av 5.25 msek skulle extraintäkten från prissäkringen ge +5.6% eller 294,000 kr om året, i genomsnitt.
  • 4. De senaste 31 åren skulle den samlade intäkten ha blivit 9.1 msek.

Minska variation mellan år

Trappstegsmetoden

Prissäkra råvaror - Trappstegsmetoden

7 olika strategier att prissäkra innan skörd

  • 1. Prissäkra aldrig.
  • 2. Prissäkra lika mycket varje månad.
  • 3. Prissäkra allt i februari
  • 4. Prissäkra bara när priset är ”högt” (högre än det var året innan)
  • 5. Prissäkra inte när priset är ”riktigt lågt” (lägre än det var de två åren innan)
  • 6. Prissäkra hälften av nästa års skörd i februari innan skördeåret och resten på i februari skördeåret, under det rimliga antagandet att detta som sämst kan göras till samma pris.
  • 7. Prissäkra en tredjedel av skörden om tre år, dito om två år och i år, varje år, dvs med ”trappstegsmetoden” som i (6) ovan, men över tre år.

Prissäkra aldrig

Tabell över att aldrig prissäkra råvaror

Prissäkra lika mycket varje månad (nov – maj)

Prissäkra lika mycket varje månad

Vilken strategi har varit bäst?

Vilken prissäkringstrategi har varit bäst

Vara såld hela tiden…

404 cent / bu

+8.6% per år!

Vara såld hela tiden

Praktisk terminsstrategi vid lagring

Sammanställning av olika strategiers resultat

Olika strategiers resultat

Nyheter

Stark affär för Pan American – men MAG Silvers aktieägare kan bli förlorare

Publicerat

den

Representation av silvertackor

Pan American Silver tar ett stort steg mot silvertronen genom uppköpet av MAG Silver – men inte alla jublar. Enligt David McAlvany, VD och portföljförvaltare vid McAlvany Financial Companies, är det här en affär med tydliga vinnare och potentiella förlorare.

I en intervju på BNN Bloomberg om det uppmärksammade förvärvet av MAG Silver, uttrycker McAlvany en tydlig syn: Pan American stärker sin position dramatiskt, medan MAG:s aktieägare kan få det svårare att motivera sin investering framåt.

Ett klipp för Pan American

Pan American får i och med affären tillgång till en högkvalitativ silvergruva i Mexico – Juanicipro-projektet – där bolaget redan äger en andel. Projektet omfattar nästan 8 000 hektar, där stora delar ännu inte har utforskats.

”Det här är ett område med fantastisk potential och höggradig malm. Det är ett tydligt lyft för Pan American, särskilt med tanke på att man också siktar på att öka produktionen med nästan 70 % i år,” säger McAlvany.

Pan American har redan planer på att relansera projektet Basket Lake, som kan tillföra 20 miljoner uns silver i produktion. Lägg till de 8 miljoner uns från MAG – och Pan American kan bli en av världens två största silverproducenter.

MAG Silvers utdelning – en unik fördel som går förlorad

För MAG Silvers aktieägare ser bilden annorlunda ut. Enligt McAlvany har bolaget varit en sällsynt pärla inom sektorn genom att använda 30 % av sitt fria kassaflöde till att betala en direktavkastning på över 4 % – något som få gruvbolag erbjuder i dag.

”Det var en unik egenskap – en hårdtillgång med kassaflöde som påminde om en räntebärande investering. Den försvinner nu för MAG:s aktieägare,” menar han.

Även om uppköpet kan ses som ett logiskt steg strategiskt, är förlusten av utdelningen något som många investerare sannolikt inte kommer att uppskatta.

En trend inom gruvbranschen

McAlvany noterar också en bredare trend: allt fler gruvbolag prioriterar aktieåterköp framför utdelningar. Det kan vara skattemässigt fördelaktigt, men innebär också att stabilt kassaflöde till aktieägarna blir ovanligare.

”Jag är inte emot återköp – så länge man inte gör det vid toppnivåer. Men MAG:s utdelningsstrategi var verkligen något särskilt, och det är inget man lätt ersätter i en portfölj.”

Stöd från Fresnillo – men inga garantier

Ett frågetecken i affären är hur Fresnillo, majoritetsägaren i gruvan och ägare till cirka 9 % av MAG Silver, kommer att agera. Enligt McAlvany uttrycker de stöd för affären – men vill inte uttala sig om hur de kommer att rösta.

Eftersom minst två tredjedelar av MAG:s aktieägare måste godkänna uppköpet, är det inte omöjligt att affären möter visst motstånd.

Affären gynnar långsiktighet – men inte alla

McAlvany är tydlig: För Pan American är detta ett strategiskt kap som stärker bolaget på flera fronter. De får tillgång till en högklassig tillgång med låg produktionskostnad och stora utvecklingsmöjligheter.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Men för MAG:s aktieägare innebär affären att en mycket attraktiv utdelningsmodell går upp i rök, och det återstår att se om förvärvet ger samma värde i deras portföljer framöver.

”På lång sikt är det här en affär som gör stor skillnad för Pan American. Men jag förstår om MAG:s aktieägare känner en viss besvikelse,” avslutar han.

Fortsätt läsa

Nyheter

Anton Löf kommenterar industrimetaller, tillståndsprocesser och svenska gruvor

Publicerat

den

Anton Löf, RMG Group

Anton Löf, mineralanytiker på RMG Consulting, kommenterar de största prisrörelserna bland industrimetaller, kortade tillståndsprocesser och utsikterna för svenska gruvor.

Fortsätt läsa

Nyheter

Nystart för koppargruvan Viscaria i Kiruna – en av Europas största

Publicerat

den

Viscaria i Kiruna

Gruvbolaget Viscaria kommer allt närmare att starta Viscariagruvan i Kiruna, vilken kommer att bli en av Europas största koppargruvor. Brytning påbörjas under 2026 och anrikningsverket tas i bruk under 2027 som då produceras det första koncentratet.

Bolaget har hittills satsat 1,8 miljarder kronor men kommer att behöva ytterligare 6 miljarder, där fördelningen är tänkt att vara 60 procent lån och 40 procent eget kapital.

EFN intervjuar Viscarias vice vd Anna Tyni.

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära