Nyheter
Hudar, en råvara som tappat i betydelse
En råvara som tidigare har handlats men som vi i dag inte kunnat finna noterad på någon råvarubörs är hudar, en viktig biprodukt från köttindustrin vilket betyder att dess pris är starkt kopplat till det på live stock och ungnött, eller feeder cattle som det också kallas för. Tidigare handlades denna råvara på the New York Hide Exchange, en av de fyra börser som gick samman och bildade COMEX.
Hudar och det läder som produceras därav är emellertid fortfarande en viktig råvara globalt som används för att producera skor, kläder, möbler, accessoarer med mera. Genom historien har skinn och läder också använts till att producera sköldar, rustningar, tält, flaskor, hinkar, och koppar. Läder framställs genom garvning av hudar och skinn från djur. Resterna av läder har hittats i Mellanöstern som kan dateras till åtminstone 7.000 år före Kristus.
I dag görs läder i huvudsak av kohud, men också av skinn från lamm, hjort, struts, ormar, krokodiler och även stingrocka. Kohudar är den mest värdefulla biprodukten som erhålles vid hanteringen av kött i förpackningsindustrin. Den amerikanska exporten av kohudar bidrar med ett överskott om mer än 1 miljard dollar till utrikeshandeln, och den amerikanska produktionen av färdigt läder är värd cirka 4 miljarder dollar.
Priser
Det genomsnittliga grossistpriset på boskapshudar, tunga, infödda stutar FOB Chicago, ökade under 2007 med 4,9 procent till 90,53 cent per pound vilket var ett nytt rekord.
Utbud
Den globala produktionen av hudar från nötkreatur och bufflar under 2005, vilket är det sista året som det finns data från, ökade med 1,8 procent till rekordhöga 8,033 miljoner ton.
Världens största tillverkare av hudar från nötkreatur och bufflar 2005 var USA som stod för 13 procent av världsproduktionen, Brasilien med 10 procent och Argentina med 5 procent. USA:s utbud av nötkreaturshudar från inhemsk slakt under 2004 (senast tillgängliga uppgifter) minskade med 7,8 procent till 32,728 miljoner hudar, vilket är långt under de rekordhöga 43,582 miljoner hudar som producerades 1976.
USA:s produktion av läderskor har minskat kraftigt de senaste åren på grund av förflyttning av produktionen offshore till lågkostnadsproducenter. USA:s produktion av läderskor år 2003 (senast tillgängliga uppgifter) minskade med 46 procent till 22,3 miljoner par och utgjorde endast 4 procent av de 562.300 tusen par skor som producerades 1970.
Efterfrågan
Den globala konsumtionen av kohudar och skinn år 2000, det senaste redovisningsåret för serien, steg med 1,4 procent till 4.774 ton, vilket var ett nytt rekord för dataserien, som går tillbaka till 1984. De största konsumenterna av kohudar och skinn år 2000 var USA med 13,0 procent av världens konsumtion, Italien (10,6 procent), Brasilien (8,9 procent), Mexiko, (6,0 procent), Argentina (6,0 procent) och Sydkorea (5,9 procent).
Handel
Den amerikanska nettoexporten av nötkreaturshudar under 2004 (senast tillgängliga uppgifterna) minskade med 4,3 procent till 17,388 miljoner hudar från toppnoteringen om 21,750 miljoner hudar under 2001. Det totala värdet av USA:s läderexport år 2004 ökade med 16,8 procent till 13,44 miljarder USD.
De största importörerna av de amerikanska nötkreaturshudarna under 2006 var Sydkorea med 17 procent av den amerikanska exporten, Taiwan med 10 procent, Mexiko som stod för 6 procent, Italien med 3 procent och Thailand med 2 procent.
Den globala importen av kohudar och skinn under år 2000 (senast tillgängliga uppgifter) ökade med 2,8% procent till rekordhöga 2.058 ton. Världens största importörer av kohudar och skinn år 2000 var Sydkorea (med 13 procent av världens import år 2000), Italien (11 procent) och Taiwan (7 procent).
Nyheter
Bixias vinterprognos – Låga elpriser, men inte hela tiden
En förväntat mild vinter väntas hålla elkonsumtionen och därmed elpriserna nere. Dock kan enstaka kalla veckor pressa upp priserna, i synnerhet om kylan kombineras med låg vindkraftsproduktion. Det visar elbolaget Bixias prognos för vintern 2024-2025.
Efter en mild september följde även oktober samma mönster, vilket ledde till ett fortsatt lågt genomsnittligt systempris på 27 öre/kWh. Även vintern förväntas bli mild vilket siar om låga elpriser. Dock finns risk för tillfälliga prishöjningar eftersom omställningen till förnybar energi gjort Europa mer beroende av vädret för sin elproduktion.
– Vi har en kontrollerad marknad med ett generellt överskott i energibalansen så vi förväntar oss överlag låga elpriser i vinter. Men den snabba omställningen till förnybar energi, där bland annat Tyskland stängt flera kärnkrafts- och kolkraftverk de senaste åren, gör att en vecka med sträng kyla och svag vindkraftsproduktion kan leda till tillfälliga men kraftiga prishöjningar, precis som vi såg exempel på för ett par veckor sedan säger Johan Sigvardsson, elmarknadsanalytiker på Bixia
I Sverige kommer fortfarande en stor del av elproduktionen från kärnkraft, men när det blåser lite och blir kallt i Europa påverkas även vi eftersom vi är tätt sammankopplade med den europeiska marknaden.
– Om elpriset i Europa stiger och vi har ett överskott kommer vi per automatik exportera vår billiga el vilket gör att våra elpriser ökar. Och om motsatsen sker, att vi inte har tillräckligt med el för att täcka våra behov vid en köldknäpp och behöver importera får vi automatiskt i princip samma pris som övriga länder förklarar Johan Sigvardsson.
Så väntas elpriset bli i december 2024 och januari och februari 2025 (föregående års utfall inom parentes).
December | Januari | Februari | |
Systempris | 65 öre/kWh (81 öre, förra årets pris) | 67 öre/kWh (76 öre, förra årets pris) | 71 öre/kWh (57 öre, förra årets pris) |
SE1 | 40 öre/kWh (73 öre) | 39 öre/kWh (61 öre) | 43 öre/kWh (45 öre) |
SE2 | 40 öre/kWh (73 öre) | 39 öre/kWh (61 öre) | 43 öre/kWh (45 öre) |
SE3 | 77 öre/kWh (79 öre) | 78 öre/kWh (80 öre) | 76 öre/kWh (50 öre) |
SE4 | 82 öre/kWh (80 öre) | 79 öre/kWh (84 öre) | 83 öre/kWh (55 öre) |
Nyheter
Kina ska införa exportkontroller på flera kritiska mineraler
Kina ska införa exportkontroller på kritiska mineraler som volfram, grafit, magnesium och aluminiumlegeringar vilket analytiker ser som en manöver inför att Donald Trump tillträder som president i USA och då förväntas införa nya begränsningar för vad som kan exporteras till Kina.
Kina kontrollerar mer än 80 procent av världens volfram-utbud och 90 procent av magnesium-produktionen enligt en uppskattning, råvaror som är avgörande för att producera saker inom bland annat försvarsteknik, vapen, flygplansutrustning och rymdfarkoster.
USA, och för den delen västvärlden i största allmänhet, har arbetat för att koppla fort Kina från försörningskedjorna, både vad gäller produktion av själva råvarorna och processandet till mer förädlade produkter. Men det har hittills inte skett någon stor förändring. Det är inte helt oväntat, det tar tid att bygga upp både ny produktion och förädling.
En viss förändring har ändå skett i världen, även inom EU och Sverige. Här i Sverige har alltid inställning varit att vi ska använda alla mineraler, men de ska inte produceras i Sverige. Där har man nu kunnat se förändring vad gäller synen på gruvor i Sverige. Det finns också en stor satsning inom EU i stort att unionen ska bli mer självförsörjande.
Det kan även vara värt att påminna om att Kina sedan flera år tillbaka har ett exportförbud gällande grafit till Sverige.
Nyheter
Guldpriset kommer stå i 3000 USD i slutet av 2025
Goldman Sachs upprepar sin prognos för guldpriset, uppgången kommer att fortsätta och priset vara 3000 USD per uns i december 2025.
”Go for gold” skriver banken i en uppdatering. Den strukturella drivkraften för guld är högre efterfrågan från centralbanker, samtidigt som ett cykliskt lyft kan komma från flöden inom ETF-fonder när den amerikanska centralbanken sänker räntorna. På toppen av det kommer spänningar inom handelsrelationer vilket kan leda till spekulativa köp av guld, liksom det eviga ämnet om hållbarheten för den amerikanska statsbudgeten vilket kan göra att ägare av amerikanska statspapper kan gå över till guld.
-
Analys4 veckor sedan
Crude oil comment: It takes guts to hold short positions
-
Analys2 veckor sedan
Crude oil comment: A price rise driven by fundamentals
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: Recent ’geopolitical relief’ seems premature
-
Nyheter4 veckor sedan
Guldpriset stiger hela tiden till nya rekord
-
Nyheter2 veckor sedan
Oljepriset kommer gå upp till 500 USD per fat år 2030
-
Analys2 veckor sedan
Brent resumes after yesterday’s price tumble
-
Nyheter3 veckor sedan
ABB och Blykalla samarbetar om teknikutveckling för små modulära reaktorer
-
Nyheter2 veckor sedan
Så förväntar sig marknaden att guldpriset utvecklas om Donald Trump eller Kamala Harris vinner valet