Nyheter
Råvaruhandel, för vem?
Många av de artiklar som vi har skrivit här på Råvarumarknaden.se har en viss finansiell touch, vilket kan förklaras av vår bakgrund. Det är emellertid viktigt att komma ihåg att en fungerande råvaruhandel på börsen kräver att de företag som är verksamma i sektorn deltar på börsen, det är grunden till att råvaruhandeln på börsen fungerar. Om de stora företagen inte är aktiva marknadsdeltagare kommer handeln att bli lidande, och till slut komma att upphöra.
I dag är det ganska få svenska företag med stora exponeringar mot råvarupriser, vare sig de är konsumenter eller producenter av råvaror, som vet hur de skall använda sig av råvarumarknaderna för att minska sina risker. Undantaget är de allra största företagen som har råd att ha specialister anställda för detta syfte. Internationellt sett är det emellertid betydligt vanligare att även mindre företag drar fördel av råvarubörserna och de olika instrument som finns för att undvika onödigt stora exponeringar. Det kan röra sig om allt från att skydda ett varulager mot ett värdefall, hedga inköp av råvaror eller skydda sin försäljning av de varor som innehåller en betydande råvaruprisrisk. Genom råvarubörserna och de banker och specialistföretag som i dag existerar på marknaden finns det speciella lösningar som fungerar.
Produkter
För att hedging med olika typer av instrument skall utgöra en fördel för det enskilda företaget som exponerar sig för olika råvarurisker är det viktigt att det finns en rad olika alternativ, som bör vara standardiserade. Bland de olika alternativ som erbjuds av olika banker finns till exempel
- Börshandlade terminer och optioner på en rad råvarubörser
- Genomsnittskontrakt – det genomsnittliga spotpriset under exempelvis en månad
- Valutaskyddade kontrakt i svenska kronor
- Råvaruswappar
- Skräddarsydda och standardiserade optioner
Vilken rådgivare som skall användas är en fråga som beror på vilken typ av produkt det är som skall skyddas, men också beroende av hur företagets finansiella situation ser ut i övrigt. Det är emellertid att rekommendera att företaget arbetar med en rådgivare som har en hög kreditvärdighet, som är långsiktig och som kommer att finnas kvar när allmänhetens intresse för råvaror inte längre är lika stort som nu. Det handlar också om personkemi mellan rådgivaren och företagets egen personal.
Bland de företag som i dag finns på den svenska marknaden kan nämnas SEB och Handelsbanken, men också Hamilton & Ohlsson Commodity Solutions.
Varför handla råvaror?
Att ta bort eller hantera råvaruprisrisker sänker risken i företagets kärnverksamhet. En gruva som producerar zink kan ta bort sin prisrisk, helt eller delvis, genom att sälja sin produktion på termin. Denna riskreduktion kan användas för att ta andra risker.
Därefter kan verksamheten finansieras med en högre andel lånat kapital utan att den totala risken ökar. Istället för att fokusera på slumpmässiga prisrörelser kan företagsledningen fokusera på marginalerna. Hedging gör det möjligt för ledningen att ägna managementresurser till rätt saker.
Exempel I – grossistföretag
Ett detaljhandelsföretag som arbetar inom smyckesbranschen fungerar som en grossist för den egna kedjans butiker. Företaget har ett varulager av guld som har ett värde på 50 Mkr, och är därför alltid exponerat för svängningarna i guldpriset. Ledningen fattar beslutet att företaget skall skydda sig mot detta genom att sälja terminer på råvarubörserna. Går priset på guld ned så har företaget fått en vinst på sin sålda termin, som kompenserar företaget för den värdenedgång som det fått på sitt varulager. Går priset på guld upp så har försäljningen av terminen medfört en förlust för företaget men denna kompenseras av att priset på varulagret har stigit. Genom terminen vet ledningen vad detta varulager är värt.
Exempel II – producerande företag
Industriföretaget producerar 1.000 ton kopparrör per år och vill låsa in ett fast pris under kommande år. Kopparkontraktet som handlas på London Metal Exchange löper på 25 ton koppar. Industriföretaget beslutar att köpa 40 kontrakt med ett års löptid.
Exempel III – jordbruk
En jordbrukare har 100 hektar på vilka denne odlar vete och får varje år en skörd på cirka 700 ton totalt per år. Europeiskt kvarnvete (Milling Wheat No. 2) handlas bland annat på Euronext i Paris. Varje terminskontrakt löper på 50 ton. Jordbrukaren bestämmer sig för att låsa in nästa års skörd och säljer 14 stycken Milling Wheat No. 2-kontrakt (700/50 = 14 kontrakt) på termin. För ytterligare strategier för jordbrukare se även den bok som Torbjörn Iwarson har skrivit i ämnet.
Exempel IV – råvaruberoende företag
Ett lastbilsåkeri förbrukar drygt 300.000 liter diesel per år, eller nästan 300 ton. Åkeriägaren är orolig för stigande drivmedelspriser och vänder sig till sin rådgivare, som hjälper bolaget att låsa in dieselpriset på ett års sikt genom att köpa tre kontrakt Gasoil på International Petroleum Exchange, IPE. Varje kontrakt löper på 100 ton.
Det är en stor fördel att kunna låsa in priset när ett åkeriföretag ingår årsvisa transportkontrakt. Samma princip gäller för andra verksamheter där verksamhetens resultat styrs av en eller flera komponenter och råvaror som kan vara synnerligen volatila.
Nyheter
Kriget i Iran skapar en gödselkris som vi inte har sett tidigare
Kriget med Iran har fått oljepriserna att skjuta i höjden. Men det driver också upp kostnaderna för alla typer av kemikalier, inklusive gödningsmedel som urea, ammoniak och andra kväveprodukter som är nödvändiga för livsmedelsproduktion. Allt detta sker vid den värsta möjliga tidpunkten – strax före vårens sådd, när gödningsmedel behövs som mest. Och även om jordbrukarna har sett högre spotpriser på exempelvis urea tidigare, särskilt 2022, finns det redan tecken på att denna kris kan bli värre. Så hur tillverkas egentligen gödselmedel? Och vad innebär högre gödselmedelskostnader för jordbrukarna och för livsmedelspriserna? I det här avsnittet av Odd Lots-podden gästar Alexis Maxwell, senioranalytiker på Bloomberg Intelligences jordbruksteam, för att berätta mer.
Urea görs av naturgas och produceras där det finns billig sådan, och sedan fraktas urean till världens bönder. För att sätta betydelsen av gödsel i relation till något, så lyfter Maxvell fram att jorden har omkring 7 miljarder människor och utan gödsel skulle jorden sannolikt kunna klara att försörja bara 4 miljarder människor.
Nyheter
Bjarne Schieldrop, Iran backar inte, konflikten och högt oljepris fortsätter
Oljeanalytikern Bjarne Schieldrop beskriver i en intervju med Dagens industri en snabbt förvärrad situation i Mellanöstern där Irans agerande i Hormuzsundet driver upp oljepriserna och skapar global osäkerhet. Han menar att Iran, som redan är hårt pressat och delvis söndertrasat av konflikter, inte kommer att ge upp sitt främsta maktmedel, kontrollen över oljan och sundet. Detta gör att kriget och störningarna i oljehandeln sannolikt fortsätter. ”Det enda makten de har kvar, det är oljan och Hormuzsundet.”
Läget i Hormuzsundet och Irans strategi
Iran upplever sig ha ett strategiskt övertag genom kontrollen över Hormuzsundet, där omkring 20 procent av världens oljeproduktion passerar. En full eller delvis stängning får omedelbara effekter på Asien, som är starkt beroende av olja från Mellanöstern. ”Asien känner omedelbart effekten av det här.”
Iran använder denna position för att sätta press på USA och president Trump, som är känslig för stigande bensinpriser inför kommande val.
Effekter på oljepriset och globala lager
Den globala oljeproduktionen har fallit med cirka 20 procent. Enligt Schieldrop hade priset kunnat rusa till 500 dollar per fat om inte världen haft stora kommersiella lager att luta sig mot. ”Vi lever fortsatt på buffrene.”
USA har dessutom öppnat för att köpa tidigare sanktionerad rysk och iransk olja för att dämpa prisuppgången. Samtidigt förbereder sig G7-länderna på att släppa olja från sina strategiska reserver om situationen förvärras.
Begränsade möjligheter att skydda sjöfarten
Trump har talat om att skydda fartygstrafiken genom militära eskorter och försäkringsstöd, men Schieldrop är skeptisk. USA vill undvika risken att amerikanska soldater dödas i Hormuzsundet, vilket skulle bli en politisk katastrof. ”Det är inget mediaevent han har bjudit in oss att se.”
Iran behöver inte ens stänga sundet helt, attacker mot enstaka tankfartyg eller drönarattacker räcker för att störa flödet.
Asiens utsatthet och den globala logistikkedjan
Olje- och bränslelogistiken är ett komplext globalt system med långa transporttider. Stängningen av Hormuzsundet har redan lett till bränslebrist i delar av Asien och Mellanöstern. ”Det är en lång, komplex logistik som nu är bruten sönder.”
Historiskt klarar världen ungefär en månad av stora störningar genom att tömma lager – därefter riskerar priserna att explodera.
Risk för attacker mot iransk oljeinfrastruktur
USA och Israel har antytt att de kan slå till mot en strategisk ö där Irans oljeexport koncentreras. En attack skulle kunna förändra hela marknaden. Schieldrop menar att Israel sannolikt vill slå ut Irans förmåga att producera och exportera olja helt, medan USA främst vill förstöra vapensystem. ”Israel vill ödelegge allt som heter kapitalutstyr i Iran.”
En sådan attack skulle få långvariga effekter på oljepriset, även för 2027 och 2028.
Det avgörande framåt
Det viktigaste att bevaka nu är om Irans produktionsanläggningar, exempelvis på Kharg Island, blir attackerade. Om Iran förlorar sin exportförmåga kan landet i gengäld försöka stoppa andra länders export genom Hormuzsundet. ”Hvis Iran ikke har möjligheten til å producere og exportere olje, så har heller ikke Iran någon motivasjon til å tillåte andre länder att exportera olje ut ur hormonstredet.”
Nyheter
Studsvik förvärvar Kärnfull Next för att börja utveckla reaktorprojekt
Studsvik och Kärnfull Next har sedan tidigare ett nära samarbete, men idag meddelade Studsvik att man tar steget fullt ut och köper Kärnfull Next. Det utökar Studsviks affär, från att tillhandahålla tekniska tjänster för befintlig kärnkraft till att även utveckla nya reaktorprojekt. Med affären så tar Kärnfall Nexts grundare även plats i Studsviks koncernledning.
Studsvik har i decennier haft en global roll inom den tekniska infrastrukturen kring kärnkraft. Bolaget levererar bland annat bränsle- och materialprovning, analysprogramvara för reaktorer samt tjänster inom hantering av radioaktivt avfall till reaktoroperatörer och teknikutvecklare världen över.
Bolagets unika ställning i den nukleära industrin går tillbaka till den svenska kärnkraftens tidiga utveckling. Sverige utvecklade unika laboratorier och tekniska kompetens, dessa verksamheter kommersialiserades senare i stället för att stanna i statlig regi. Idag driver Studsvik en av världens få privatägda miljöer för kärnteknisk forskning och utveckling, och arbetar med reaktoroperatörer, teknikutvecklare och forskningsorganisationer inom den globala kärnkraftsindustrin.
Genom köpet av Kärnfull Next breddar Studsvik nu sin verksamhet till utveckling av nya reaktorprojekt. Kärnfull Next arbetar teknikneutralt med utveckling av projekt för små modulära reaktorer, SMR, och har byggt relationer med reaktorleverantörer, kommuner, investerare och beslutsfattare i takt med att Sverige förbereder sig för en ny generation kärnkraftsprojekt.
Vad Studsvik betalar
Studsvik betalar 6,5 miljoner euro för Kärnfull Next på kassa- och skuldfri basis, till vilket det etappvis kan tillkomma ytterligare 2 miljoner euro fram till 2029. Därutöver finns prestationsbaserade tilläggsköpeskillingar på upp till cirka 14 miljoner euro, kopplade till framgångsrik utveckling och försäljning av projektbolag.
-
Nyheter3 veckor sedanLappland Guldprospektering säkrar kapital för en påskyndad tidsplan
-
Nyheter3 veckor sedanEtt samtal om ädelmetaller ur ett längre perspektiv
-
Nyheter2 veckor sedan1,5 timmar om varför guld och silver kommer att fortsätta att gå upp i pris
-
Analys3 veckor sedanBrent above USD 71: Options skew and geopolitics argue against short positioning
-
Nyheter2 veckor sedanRekorddyr februari i norr, fortsatt höga elpriser i mars
-
Nyheter3 veckor sedanDatacenter på 300 MW byggs i Långsele
-
Nyheter2 veckor sedanVärldens största batterisystem ska byggas i Minnesota, på massiva 30 gigawattimmar
-
Nyheter2 veckor sedanChristian Kopfer kommenterar läget på oljemarknaden och Anders Wennberg halvmetallen antimon

