Följ oss

Nyheter

Råvaruhandel, för vem?

Publicerat

den

Råvaruhandel i majs och oljaMånga av de artiklar som vi har skrivit här på Råvarumarknaden.se har en viss finansiell touch, vilket kan förklaras av vår bakgrund. Det är emellertid viktigt att komma ihåg att en fungerande råvaruhandel på börsen kräver att de företag som är verksamma i sektorn deltar på börsen, det är grunden till att råvaruhandeln på börsen fungerar. Om de stora företagen inte är aktiva marknadsdeltagare kommer handeln att bli lidande, och till slut komma att upphöra.

I dag är det ganska få svenska företag med stora exponeringar mot råvarupriser, vare sig de är konsumenter eller producenter av råvaror, som vet hur de skall använda sig av råvarumarknaderna för att minska sina risker. Undantaget är de allra största företagen som har råd att ha specialister anställda för detta syfte. Internationellt sett är det emellertid betydligt vanligare att även mindre företag drar fördel av råvarubörserna och de olika instrument som finns för att undvika onödigt stora exponeringar. Det kan röra sig om allt från att skydda ett varulager mot ett värdefall, hedga inköp av råvaror eller skydda sin försäljning av de varor som innehåller en betydande råvaruprisrisk. Genom råvarubörserna och de banker och specialistföretag som i dag existerar på marknaden finns det speciella lösningar som fungerar.

Produkter

För att hedging med olika typer av instrument skall utgöra en fördel för det enskilda företaget som exponerar sig för olika råvarurisker är det viktigt att det finns en rad olika alternativ, som bör vara standardiserade. Bland de olika alternativ som erbjuds av olika banker finns till exempel

  • Börshandlade terminer och optioner på en rad råvarubörser
  • Genomsnittskontrakt – det genomsnittliga spotpriset under exempelvis en månad
  • Valutaskyddade kontrakt i svenska kronor
  • Råvaruswappar
  • Skräddarsydda och standardiserade optioner

Vilken rådgivare som skall användas är en fråga som beror på vilken typ av produkt det är som skall skyddas, men också beroende av hur företagets finansiella situation ser ut i övrigt. Det är emellertid att rekommendera att företaget arbetar med en rådgivare som har en hög kreditvärdighet, som är långsiktig och som kommer att finnas kvar när allmänhetens intresse för råvaror inte längre är lika stort som nu. Det handlar också om personkemi mellan rådgivaren och företagets egen personal.

Bland de företag som i dag finns på den svenska marknaden kan nämnas SEB och Handelsbanken, men också Hamilton & Ohlsson Commodity Solutions.

Varför handla råvaror?

Att ta bort eller hantera råvaruprisrisker sänker risken i företagets kärnverksamhet. En gruva som producerar zink kan ta bort sin prisrisk, helt eller delvis, genom att sälja sin produktion på termin. Denna riskreduktion kan användas för att ta andra risker.

Därefter kan verksamheten finansieras med en högre andel lånat kapital utan att den totala risken ökar. Istället för att fokusera på slumpmässiga prisrörelser kan företagsledningen fokusera på marginalerna. Hedging gör det möjligt för ledningen att ägna managementresurser till rätt saker.

Exempel I – grossistföretag

Ett detaljhandelsföretag som arbetar inom smyckesbranschen fungerar som en grossist för den egna kedjans butiker. Företaget har ett varulager av guld som har ett värde på 50 Mkr, och är därför alltid exponerat för svängningarna i guldpriset. Ledningen fattar beslutet att företaget skall skydda sig mot detta genom att sälja terminer på råvarubörserna. Går priset på guld ned så har företaget fått en vinst på sin sålda termin, som kompenserar företaget för den värdenedgång som det fått på sitt varulager. Går priset på guld upp så har försäljningen av terminen medfört en förlust för företaget men denna kompenseras av att priset på varulagret har stigit. Genom terminen vet ledningen vad detta varulager är värt.

Exempel II – producerande företag

Industriföretaget producerar 1.000 ton kopparrör per år och vill låsa in ett fast pris under kommande år. Kopparkontraktet som handlas på London Metal Exchange löper på 25 ton koppar. Industriföretaget beslutar att köpa 40 kontrakt med ett års löptid.

Exempel III – jordbruk

En jordbrukare har 100 hektar på vilka denne odlar vete och får varje år en skörd på cirka 700 ton totalt per år. Europeiskt kvarnvete (Milling Wheat No. 2) handlas bland annat på Euronext i Paris. Varje terminskontrakt löper på 50 ton. Jordbrukaren bestämmer sig för att låsa in nästa års skörd och säljer 14 stycken Milling Wheat No. 2-kontrakt (700/50 = 14 kontrakt) på termin. För ytterligare strategier för jordbrukare se även den bok som Torbjörn Iwarson har skrivit i ämnet.

Exempel IV – råvaruberoende företag

Ett lastbilsåkeri förbrukar drygt 300.000 liter diesel per år, eller nästan 300 ton. Åkeriägaren är orolig för stigande drivmedelspriser och vänder sig till sin rådgivare, som hjälper bolaget att låsa in dieselpriset på ett års sikt genom att köpa tre kontrakt Gasoil på International Petroleum Exchange, IPE. Varje kontrakt löper på 100 ton.

Det är en stor fördel att kunna låsa in priset när ett åkeriföretag ingår årsvisa transportkontrakt. Samma princip gäller för andra verksamheter där verksamhetens resultat styrs av en eller flera komponenter och råvaror som kan vara synnerligen volatila.

Fortsätt läsa
Annons
Klicka för att kommentera

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Venezuelas militära aktivitet väcker frågor om en invasion av oljelandet Guyana

Publicerat

den

Guyana är det relativt sett mindre landet i Sydamerika som på några få år har gått från att vara relativt fattigt till att gå mot att bli ett av de rikare länderna i världen per capita. Landet ändrade reglerna för oljeprospektering och ganska snabbt hittades stora mängder olja utanför kusten. Vad vi läser så är landet hyggligt rikt även på en uppsjö andra råvaror, men ingenting har blivit i närheten så stort som den olja man nu producerar, där landet på ett fåtal år kommit upp i en oljeproduktion på 0,4 miljoner fat per dag.

Det stora grannlandet Venezuela har i jämförelse megastora råvarutillgångar, bland annat världens största oljereserver. Landet har dock inte lyckats få sin ekonomi att fungera.

Venezuela har dock sedan 1800-talet gjort anspråk på majoriteten av Guyana, det område som kallas Guayana Esequiba. Att Guyana hittade olja och blivit ett rikt land har väckt ilska i grannlandet. Det har pratats om att Venezuela kan komma att invadera Guyana.

Området Venezuela gör anspråk på. Grafik från Wikipedia

Venezuela gör militära förflyttningar

Sedan några dagar tillbaka så har Venezuelas anspråk kommit i fokus då betydande förflyttningar av militär utrustning och personal i östra delen av landet vid gränsen mot Guyana har observerats. Grannlandet Brasilien uppges ha höjt beredskapen för sin militär.

Fortsätt läsa

Nyheter

Platinapriserna faller trots prognoser om utbudsunderskott

Publicerat

den

Trots upprepade prognoser om ett växande utbudsunderskott har platinapriset fallit 15 procent sedan början av 2023. Det har gjort att platina förväntas avsluta året med den sämsta utvecklingen på fem år.

Platina står i kontrast till guld som har stigit med 14 procent i år, tack vare stora köp av centralbanker som har kompenserat utflödet från guldstödda ETFer.

Den senaste kvartalsuppdateringen från World Platinum Investment Council (WPIC) har återigen lyft fram underskottsprognosen för 2023 gällande platina och förutspår ytterligare ett, men mindre, underskott för 2024. Trots detta har priserna på metallen vägrat att röra sig högre.

Rapporten ser ett underskott för den globala platinamarknaden på 1,071 miljoner troy ounce för i år, på grund av en total efterfrågetillväxt på 26 procent till 8,150 miljoner troy ounce på årsbasis och svagt utbud. Det beror på att både gruvdrift och återvinning förväntas ligga långt under nivåerna före covid i år och nästa år. Utbudet sjunker med 3 procent jämfört med föregående år till 7,079 miljoner troy ounce, enligt WPIC-rapporten.

Fortsätt läsa

Nyheter

Outokumpu vill bygga egna kärnkraftreaktorer vid sina stålverk

Publicerat

den

Outokumpu i Torneå

Outokumpu utreder möjligheterna att minska koldioxidutsläppen från produktionen av rostfritt stål med hjälp av små kärnkraftsreaktorer. Ett alternativ för detta är vid bolagets stålverk i Torneå, dvs precis vid den svenska gränsen.

Outokumpu utreder möjligheterna att minska koldioxidutsläppen från sin stålproduktion med hjälp av SMR-teknik (Small Modular Reactor, SMR), som är under utveckling. I detta skede är avsikten med förstudien att utreda genomförbarheten av småskalig kärnkraft av detta slag, och eventuella investeringsbeslut fattas först senare. Ett alternativ för placering av en SMR-reaktor skulle kunna vara området kring Outokumpus verksamheter i Torneå.

”En SMR-reaktor (engelska: small modular reactor) är en liten kärnreaktor med modulär konstruktion och i typiska fall med en eleffekt som inte överstiger 300 megawatt. En sådan reaktor kan i stort sett prefabriceras i moduler på en fabrik och transporteras till den aktuella platsen med land- eller till sjötransport. Tack vare prefabrikation går det att sänka byggkostnaderna och göra byggnadstiden kortare. Med en SMR kan man inte endast producera el, utan också fjärrvärme, väte och processvärme”, berättar Kristiina Tiilas, ansvarig för Outokumpus SMR-projekt.

Outokumpu anser att kärnkraft är det bästa alternativet för stabil utsläppsfri energi i industriell skala

Outokumpu, producenten av det rostfria stål som idag har lägst utsläpp i världen, påskyndar den gröna omställningen i stålindustrin genom sina åtgärder. Outokumpu skriver att företaget är den enda producenten av rostfritt stål som har antagit Science-Based Targets-initiativets klimatmål på 1,5°C. Att behålla och öka andelen koldioxidsnål el är viktigt för att nå företagets ambitiösa hållbarhetsmål.

”Outokumpu ligger i framkant när det gäller att minska koldioxidutsläppen från stålindustrin. Därför är det ett naturligt steg för bolaget att utreda de möjligheter som nya tekniska lösningar som är under utveckling erbjuder bolaget att minska sina koldioxidutsläpp”, berättar Tony Lindström, energiansvarig på Outokumpu.

En förstudie kring tekniken för små modulära reaktorer har inletts. Inom ramen för den utreds bland annat de möjliga tekniska lösningarna, ekonomisk lönsamhet och konsekvenser för miljön. Utifrån förstudien bedömer bolaget huruvida det lönar sig att investera i SMR-teknik, och ett eventuellt investeringsbeslut fattas först efter detta.

Igår höll Outokumpu ett informationsmöte i Haparanda för att berätta om projektet.

Fortsätt läsa

Populära