Följ oss

Nyheter

NYMEX, från potatis till olja

Publicerat

den

Handel på råvarubörsen NYMEXNYMEX, eller the New York Mercantile Exchange som börsens fullständiga namn är, är en råvarubörs som sedan mars 2008 ägs och drivs av Chicagobaserade CME Group. NYMEX är beläget på One North End Avenue i World Financial Center i Battery Park City på Manhattan i New York, men har också kontor i Boston, Washington DC, Atlanta, San Fransisco, Dubai, London och Tokyo.

NYMEX Holdings Inc har två divisioner, dels New York Mercantile Exchange, dels Commodity Exchange, Inc (COMEX), vilka en gång var separata börser. Dessa utgör separata marknadsplatser som drivs under moderbolaget CME Group som även äger Chicago Mercantile Exchange och Chicago Board of Trade.

På New York Mercantile Exchange hanteras varje dag energiprodukter, metaller och andra råvaror värda miljarder dollar, både i avista-handeln och i börsens elektroniska system. Priserna på NYMEX fungerar som riktpriser bland producenter världen över.

Handeln på NYMEX skedde länge i så kallade ”gropar” eller ”pits”, och de handlare och mäklare som agerade i dessa motsatte sig länge all form av elektronisk handel då dessa var rädda för att det skulle drabba dem ekonomiskt. Ledningen för NYMEX ansåg emellertid att elektronisk handel var den enda möjligheten att se till att NYMEX förblev konkurrenskraftig. NYMEX gick därför samman med Chicago Mercantile Exchange och kopplade ihop sin verksamhet i det elektroniska handelssystemet Globex 2006.

Ganska snart började handelsgolvet att tömmas då många handlare slutade samtidigt som banker, hedgefonder och oljeföretag slutade lägga ordrar till golvhandlarna och istället startade med att göra sina affärer elektroniskt. I dag förekommer golvhandeln knappast alls, det är endast ett mindre antal aktörer som handlar optioner kvar på börsgolvet.

Historia

Råvarubörser började formas i mitten av 1800-talet i samband med att köpmän organiserade marknadsplatser i syfte att underlätta möjligheterna att kunna köpa och sälja råvaror enklare. Genom införandet av dessa marknadsplatser gavs det en möjlighet för köpare och säljare att skapa standards kring kvalité och sätta regler för hur affärerna skulle genomföras och avvecklas. I slutet av 1800-talet fanns det cirka 1.600 sådana marknadsplatser i USA. 1872 beslutade sig en grupp affärsmän verksamma i handeln med mejeriprodukter som ost och smör, att gå samman och grunda The Butter and Cheese Exchange of New York. Ganska snart kom även handeln med ägg att inkorporeras och namnet ändrades till the Butter, Cheese, and Egg Exchange. 1882 tog börsen sitt nuvarande namn, New York Mercantile Exchange, då börsen nu erbjöd handel även i torkad frukt, konserver och fjärderfä.

I samband med att centraliserade lager byggdes upp i anslutning till råvarubörserna i New York och i Chicago under det tidiga 1900-talet började de mindre börserna ute över den amerikanska kontinenten att slå igen sin verksamhet vilket gynnade större marknader som till exempel NYMEX.

1933 bildades COMEX, eller mer formellt, Commodity Exchange, Inc, som var en sammanslagning av fyra stycken mindre råvarubörser, the National Metal Exchange, the Rubber Exchange of New York, the National Raw Silk Exchange och the New York Hide Exchange. Även om de var helt fristående från varandra så delade COMEX och NYMEX ett handelsgolv i World Trade Center på 1970-talet.

Potatis

Under många år gjorde handlarna på NYMEX stora affärer då de handlade terminskontrakt på potatis, från Maine. Enligt författaren Leah McGrath Goodmans bok The Asylum från 2011, var det vanligt med manipulationer i denna handel och det var inte ovanligt att alla möjliga aktörer som potatisinspektörer till golvhandlare på NYMEX var inblandade i dessa.

Den allra värsta incidenten inträffade 1976 under den stora potatishypen, när potatismagnaten J.R. Simplot från Idaho, blankade stora mängder potatisterminer naket vilket ledde till att ett stort antal terminskontrakt inte kunde avvecklas. Det uppdagades att det saknades nästan 50 miljarder pounds potatis i lagren jämfört med den öppna volymen, något som orsakade tvister mellan producenter, medlemmar på NYMEX och börsens tillsynsmyndigheter.

Trots att NYMEX såg över handeln med potatis så slog en annan kris till bara tre år senare när det visade sig att lagren för leverans i mars 1979 inte klarade av inspektionen vilket fick börsen att stänga handeln i potatis.

En folkstorm följde, och den nyskapade Commodity Futures Trading Commission höll utfrågningar. NYMEX blev avstängd från all handel i potatisfutures, men förbjöds också att lansera produkter på råvaror som NYMEX inte hade erbjudit tidigare.

NYMEX rykte skadades allvarligt, eftersom det som blivande ordförande Michel Marks skrev i sin bok, ”The essence of an exchange is the sanctity of its contract”.

Olja kom att rädda NYMEX

Efter förbudet att handla i potatis var NYMEX framtid ifrågasatt eftersom större delen av de affärer som gjorts på denna börs avsåg just potatis. Utan en bra råvara så var det svårt att attrahera handel och möjliggöra inkomster till handlarna.

Så småningom kom NYMEX nye styrelseordförande Michel Marks och ekonomen Arnold Safer på att de kunde blåsa liv i börsens terminshandel i eldningsolja. När de amerikanska myndigheterna avreglerade marknaden för eldningsolja kom denna råvara att bli en intressant produkt att handla på börsgolvet. Ett första kontrakt lanserades 1978 varvid en försiktig handel började ta fart främst genom att leverantörerna av eldningsolja i USAs norra stater började använda denna termin för att hedga sig.

NYMEX handel i terminskontrakt kom att hota andras affärer, till exempel de stora oljeföretagens och OPECs, två grupper som under lång tid hade kontrollerat priset på olja. NYMEX erbjöd en öppen marknad med transparenta priser på först eldningsolja och sedan även på råolja, bensin och naturgas.

NYMEX terminskontrakt är standardiserade för leverans av West Texas Intermediate Light Sweet Crude, i Cushing, Oklahama.

Energihandeln tar fart

I takt med att energihandeln tog fart upplevde NYMEX en boom. Börsgolvet kom att befolkas av fler och fler handlare som skrek, lade order och rapporterade avslut. NYMEX handelsgolv kom att bli känt som en plats där den som saknade utbildning eller möjlighet att passa in på Wall Street hade en chans att bli rik. Många av de handlare som blev rika anordnade stora partyn och åkte på exklusiva semestrar, men kom också att förknippas med droger och prostitution. I flera fall gjordes affärer i dessa upp direkt på NYMEX börsgolv.

COMEX, en av de börser som hade delat World Trade Center 4 med NYMEX, hade av tradition sett ned på NYMEX då denna börs varit mindre och levde med ett solkigt rykte efter potatisskandalen på 1970-talet. I samband med den boom som NYMEX upplevde efter införandet av terminer på energiråvaror kom NYMEX att bli både rikare och större än COMEX.

I augusti 1994 kom sedan COMEX att gå upp i NYMEX, en sammanslagning som skedde under namnet NYMEX. I slutet av 1990-talet var det fler personer som arbetade på börsgolvet på NYMEX än vad det fanns plats till. 1997 flyttade därför NYMEX till World Financial Center.

9/11

NYMEX behöll en nära relation med de organisationer och företag som var verksamma vid World Trade Center, och flera anställda vid NYMEX dog i sviterna av tragedin när två flygplan kapades och flögs in i tvillingtornen. NYMEXs byggnader klarade sig emellertid nästan helt oskadda. Trots detta hade NYMEX ledning ganska snabbt beslutat att företaget behövde en back up-plan. Efter attacken byggde NYMEX ett ”reservbörs” för 12 miljoner USD utanför New York med 700 handlarbås, 2.000 telefoner och ett eget datorsystem, för att användas i händelse av en ny terroristattack eller om en naturkatastrof skulle drabba nedre Manhattan.

Den 26 februari 2003 tecknade New York Board of Trade, NYBOT, ett hyresavtal med NYMEX och flyttade in i World Financial Center efter det att denna börs hade fått se sitt huvudkontor och sitt börsgolv förstöras i terroristattacken 2001.

Elektronisk handel

NYMEX hade länge monopol på den öppna handeln på oljefutures (till skillnad från ”dark market” eller Over the counter-marknaden). Omkring 2000 började fler och fler börser att frångå golvhandeln. Enrons onlinesystem för energihandel var ett sådant exempel, ett annat var Jeff Sprechers Intercontinental Exchange, ICE. Den sistnämnda börsen började senare att handla oljeterminer som var extremt lika dem som NYMEX erbjöd vilket gjorde att de kunde ta marknadsandelar nästan omedelbart.

Utförsäljning

Under 2006 genomförde NYMEX en så kallad IPO, Initial Public Offering, och aktierna noterades på New York Stock Exchange. De befattningshavare och börsmedlemmar som ägde platser på börsen såg sin nettoförmögenhet öka med miljontals dollar på bara några timmar. Andra delar av NYMEX såldes. till privata investerare och Chicago Mercantile Exchange, till exempel de fysiska lokalerna. Slutligen köptes hela bolaget upp av CME Group, moderbolag till Chicago Mercantile Exchange.

Fortsätt läsa
Annons
Klicka för att kommentera

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Högre inflation än förväntat sänker guldpriset

Publicerat

den

Guldtacka i närbild

Det fanns ingenting i den amerikanska KPI-rapporten i januari som backar upp en tidig räntesänkning från Federal Reserve skriver ädelmetallföretaget Heraeus. En högre än förväntad KPI-siffra pressade omedelbart ädelmetallerna, särskilt guld, som sjönk under 2 000 USD per troy ounce för första gången i år. 

Det har skett en strukturell förändring i konsensusutsikterna för amerikanska räntor under de senaste veckorna, uppbackad av starkare ekonomisk data, vilket resulterar i en starkare dollar och därmed ett svagare guldpris. Det förväntade datumet för första räntesäkningen har skjutits på framtiden och nu tros en sänkning komma i anslutning till Federal Reserve-mötet i juni, vilket potentiellt fördröja en uppvärdering för guld. 

De kortsiktiga utsikterna för guld kommer sannolikt att förbli mycket beroende av data och den amerikanska dollarn. Dollarn kan se stöd på kort sikt från den högre sannolikheten av räntesänkningar i Storbritannien, EU och andra ekonomier som kommit före USA, vilket bidrar till dollarns relativa attraktionskraft kontra dessa valutor.

Fortsätt läsa

Nyheter

Christian Kopfer om skog, olja och metaller

Publicerat

den

Christian Kopfer pratar råvaror

Handelsbankens råvaruanalytiker Christian Kopfer kommenterar olika delar av råvarumarknaden. Först tar man upp skogsbolaget SCA, skogsprodukter och skog. Vidare tar man upp olja och att Handelsbanken tror på ett tresiffrigt oljepris under 2024. Sedan går man in på olika metaller.

Fortsätt läsa

Nyheter

Storskalig produktion av fossilfri mineralgödsel baserad på vätgas etableras i Luleå

Publicerat

den

Power2Earth-teamet

Den spanska gödseltillverkaren Fertiberia, i ett partnerskap med Lantmännen och Nordion Energi, går vidare med att etablera en storskalig fossilfri mineralgödselproduktion, genom det gemensamma initiativet Power2Earth. Genom sin vätgasbaserade produktionsprocess som baseras på fossilfri energi, har Power2Earth potential att kraftigt minska klimatpåverkan från livsmedelsproduktionen. Produktionsstart är planerad till slutet av 2028 och den totala investeringen beräknas att uppgå till omkring 2 miljarder euro, där partnerna i den slutliga investeringsfasen planerar att gå in med olika stora andelar.

Etableringen innebär ett stort steg i Sveriges gröna omställning och en stärkt livsmedelsberedskap. Power2Earth bygger vidare på en teknik utvecklad av Fertiberia, en ledande producent av fossilfri mineralgödsel. Samarbetet bygger på en gemensam vision om en hållbar och robust jordbruks- och livsmedelsproduktion och kombinerar respektive partners styrkor, expertis och erfarenhet. Genom att använda en elektrolysteknik baserad på fossilfri energi, strävar Power2Earth efter lägsta möjliga utsläpp i produktionsprocessen.

Projektet inleddes under 2021, sedan dess har ett antal förstudier slutförts i kombination med att mark för fabriksetableringen i Luleå säkrats. I dagsläget pågår förberedelserna inför en miljötillståndsansökan som enligt tidsplan ska lämnas in under andra kvartalet 2024.

Javier Goñi, Fertiberias vd säger: ”Fertiberia bidrar med över fem decenniers erfarenhet inom tillverkning, drift och logistik av mineralgödsel och ammoniak. Vi är ledande i arbetet med att minska jordbrukets koldioxidutsläpp genom övergången till produktion av fossilfri mineralgödsel med hjälp av vätgas. Vi är också stolta över att delta i arbetet mot Sveriges ambitiösa mål om minskade koldioxidutsläpp och samtidigt bidra till regional tillväxt och bygga en mer robust livsmedelsförsörjning med minskat importberoende”.

Genom Power2Earths produktion av fossilfri mineralgödsel i Luleå finns en potential att minska utsläppen med omkring 1,6 miljoner ton koldioxid, vilket motsvarar cirka 25 procent av utsläppen från det svenska jordbruket. Den innovativa teknologin som bygger på fossilfri vätgas, positionerar Power2Earth som en nyckelspelare i den gröna omställningen av livsmedelsproduktionen.

Med en produktionskapacitet på en miljon ton mineralgödsel årligen har Power2Earth också stor potential att öka robustheten i svensk livsmedelsproduktion, i linje med Sveriges nationella livsmedelsstrategi och ambitioner avseende förstärkt beredskapsförmåga. Detta genom att minska beroendet av import och förbättra förutsättningarna för inhemsk matproduktion och ökad svensk självförsörjning.

Per Arfvidsson, vice VD och CTO på Lantmännen säger: ”Power2Earth är revolutionerade för svensk lantbruks- och livsmedelsindustri då fossilfri mineralgödsel är avgörande för att skapa en hållbar, effektiv och framtidssäkrad livsmedelsvärdekedja. En inhemsk produktion av mineralgödsel minskar Sveriges fullständiga beroende av gödselimport och är helt nödvändig för utvecklingen av en robust livsmedelsberedskap. Vi är glada att nu kunna ta nästa steg och etablera Power2Earth tillsammans med Fertiberia och Nordion Energi”.

Hans Kreisel, VD på Nordion Energi säger: ”Power2Earth är första steget på Nordic Hydrogen Route, en 1000 kilometer lång vätgasledning under mark som kopplar samman Sverige och Finland. Vätgas är centralt för Norrbottens långsiktiga diversifiering av industrisektorn, och genom Power2Earth-projektet illustrerar vi hur den nya vätgasinfrastrukturen är kostnadseffektiv, levererar energitrygghet och minskar koldioxidutsläppen. Vi är stolta över att bidra till regional grön omställning, ekonomisk utveckling och svensk självförsörjning tillsammans med Fertiberia och Lantmännen”.

15 mil lång pipeline med vätgas

Fertiberia hade från början tänkt att producera vätgasen i Boden och sedan göra gödsel av den i Luleå. Dagens industri skriver att företaget hamnade i en långt ner i en lång kö för att få tillgång till elektricitet och att produktionen av vätgas därför har flyttats till Letsi i Jokkmokk. Produktionen av gödsel förblir dock i Luleå och en 15 mil lång underjordisk pipeline ska transportera vätgasen mellan platserna.

Fortsätt läsa

Populära