Följ oss

Nyheter

Chicagobörsen stänger ned handeln med råvaror

Publicerat

den

Chicago Mercantile Exchange

Chicago Mercantile ExchangeChicagobörsen stänger ned handeln med råvaror, men det är inte fullt så allvarligt som det verkar. CME Group som äger råvarubörserna CME, CBOT och NYMEX i Chicago och New York, stänger ned större delen av den handel som sker i de så kallade groparna, den så kallade golvhandeln, den 2 juli 2015. Däremot kommer groparna för optionshandeln och för det omåttligt populära terminskontraktet på S&P 500-indexet att vara kvar tillsvidare. Från och med september kommer all golvhandel att samlas i Financial Room i CMEs lokaler vid Jackson och LaSalle i Chicago.

Groparna för terminerna på aktieindex, samt för DJIA ($10)- och NASDAQ 100-optionerna kommer att stängas efter det att kontrakten som har förfallodatum den 19 juni 2015 löpt ut. CME Group säger att företaget har för avsikt att erbjuda platser för de handlare som vill handla elektroniskt efter detta.

En era går mot sitt slut

Att CME, som startade redan 1848, väljer att stänga ned golvhandeln innebär att en era är över. Den intensiva handeln där mäklarna inte hörde vad motparten sade utan var tvungna att kommunicera med handsignaler kommer nu nästan att helt upphöra. Att CME har tagit detta beslut beror på att den terminshandel som sker i groparna numera endast utgör en marginell andel av den totala handeln, cirka 1 procent. Under de senaste två decennierna, sedan CME införde det elektroniska handelssystemet Globex 1992, har handeln migrerat från golven till datorerna. Detta till trots har hundratals handlare valt att fortsätta handla ansikte mot ansikte vid Chicagobörsens olika handelsgropar där de har handlat allt från levande boskap till majs. Faktum är att flera av golvhandlarna har protesterat in i det sista mot att CME ville stänga handeln i groparna, och de gjorde till och med ett misslyckat försök att stämma företaget 2012 i syfte att hindre de nya reglerna från att införas.

Eddie Murphy och apelsinjuicen

Den klassiska filmen ”Trading Places” i vilken Eddie Murphy och Dan Aykroyd utsätts för en komplott när de två delägarna Randolph och Mortimer Duke försöker ta kontroll över marknaden för frusen koncentrerad apelsinjuice spelades till stor del in på ett av de tidigare handelsgolven vid New York Board of Trade. Filmen gav senare även namn till en ny lag, The Eddie Murphy Rule, som behandlar insideraktiviteter på råvarumarknaden. ICE, Intercontinental Exchange, köpte NYBOT, New Yorks äldsta råvarubörs, år 2007 och stängde handelsgolvet 2012.

I dag förekommer golvhandel endast på ett fåtal börser runt om i världen. New York Stock Exchange och dess berömda Wall Street-byggnad är en av de få undantagen i USA, en marknad där större delen av handeln sker elektroniskt. I Europa har LME, London Metal Exchange, det sista kvarvarande handelsgolvet där det sker avslut.

Redan elektroniskt

Möjligheten till fortsatt golvhandel blev ett förhandlingsverktyg 2007 när CME uppköpsbud på New York Board of Trade utmanades av ICE. De råvaruhandlare som lobbade mot ICE fick av CME höra att företaget förstod vikten av golvhandeln, att denna var hjärtat i börsens verksamhet och att den skulle hållas öppen. Till slut kom emellertid tidpunkten när golvhandeln inte gav CME något mervärde utan istället bara kostade företaget pengar.

CMEs beslutet påverkar ett stort antal produkter inklusive kontrakt kopplade till metaller, energi- och jordbruksprodukter.

Nyheter

Guld nära 4000 USD och silver 50 USD, därför kan de fortsätta stiga

Publicerat

den

Guld- och silvertackor

Jeffrey Christian på CPM Group gästar Monex för att prata guld och silver. Det framhålls att vi befinner oss i en tid av extrem osäkerhet, präglad av politiska, ekonomiska och sociala spänningar som bedöms vara mer oroande än under kriserna i slutet av 1970-talet. Detta har drivit investerare mot tryggare tillgångar som guld, silver och även platina.

Priserna på ädelmetaller ligger nu på rekordnivåer, med guld nära 3 900 dollar per uns och silver omkring 48 dollar. Analytiker menar att uppgången främst beror på oro för den globala utvecklingen snarare än tekniska prisnivåer. De bedömer att priserna kommer fortsätta stiga tills det sker en tydlig förbättring i det politiska och ekonomiska klimatet, något som inte förväntas inom den närmaste framtiden.

Samtidigt påpekas att guld och dollarn ibland kan stiga parallellt, vilket tidigare skett under perioder av stor osäkerhet. Den kommande osäkerheten kring ett möjligt amerikanskt regeringsstopp kan enligt bedömare förstärka trenden mot fortsatt stark efterfrågan på ädelmetaller.

Fortsätt läsa

Nyheter

Blykalla och amerikanska Oklo inleder ett samarbete

Publicerat

den

VD för Blykalla och VD för Oklo blir intervjuade på Bloomberg TV

Kärnkraftsföretagen Oklo från USA och svenska Blykalla har ingått ett strategiskt partnerskap för att främja tekniksamarbete, samordna leverantörskedjor och dela regulatorisk kunskap mellan länderna. Samarbetet inkluderar att Oklo går in som en av de större investerarna i Blykallas kommande investeringsrunda med ett åtagande på cirka 5 miljoner dollar.

Genom ett gemensamt teknikutvecklingsavtal ska bolagen utbyta insikter om material, komponenter och licensieringspraxis i både USA och Sverige. Målet är att minska kostnader och tidsrisker i utvecklingen av små modulära reaktorer (SMR).

Blykalla utvecklar SEALER, en blykyld snabbreaktor på 55 MWe, medan Oklo fokuserar på natriumkylda reaktorer upp till 75 MWe för industriella och militära tillämpningar i USA.

“Det här samarbetet stärker det växande ekosystemet för avancerade reaktorer i en tid av globalt ökande energibehov,” säger Oklo-grundaren Jacob DeWitte. Blykallas vd Jacob Stedman tillägger: “Vår gemensamma industriella strategi kan hjälpa leverantörer att planera för uppskalning, oavsett vilken sida av Atlanten de befinner sig på.”

Intervju på Bloomberg om samarbetet

Intervju med Jacob DeWitte, VD för Oklo, och Jacob Stedman, VD för Blykalla, på Bloomberg.
Fortsätt läsa

Nyheter

Fortsatt stabilt elpris – men dubbelt så dyrt som i fjol

Publicerat

den

Snittpriset på el för höstmånaderna september till november väntas landa på strax under 50 öre per kilowattimme. Det är nästan en fördubbling jämfört med hösten 2024, då snittet låg på drygt 30 öre. Men nivåerna är fortfarande betydligt lägre än under elpriskrisen 2022. Det visar elbolaget Bixias höstprognos.

Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia
Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia

Att elpriserna är högre än i fjol beror främst på lägre tillgänglighet i kärnkraften och en svagare hydrologisk balans efter en torr sommar. Även om hösten har börjat blött och september ser ut att bli den nederbördsrikaste månaden sedan 2018, räcker det inte till för att vända vattenbalansen.

– Höstens elpriser är stabila, men klart högre än i fjol. Det är framför allt osäkerheten kring kärnkraften som påverkar där Oskarshamn 3 har varit ur drift längre än planerat. Samtidigt har den hydrologiska balansen inte återhämtat sig efter sommarens underskott, trots den blöta inledningen på hösten. Men jämfört med krisåren 2021 och 2022 ligger priserna fortfarande på en låg nivå, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.

I september bidrog bristen på kärnkraft till att elpriset nästan fördubblades jämfört med samma månad i fjol. Priset landade på cirka 40 öre per kilowattimme, att jämföra med 22 öre i september 2024. Flera reaktorer stod stilla, däribland Oskarshamn 3, Forsmark 1 samt Lovisa 1 och 2 i Finland. Trots mycket regn under månaden var vattennivåerna fortsatt låga efter den torra sommaren, medan blåsiga perioder tillfälligt pressade ner priserna.

I oktober väntas elpriset hamna runt 45 öre per kilowattimme, jämfört med 27 öre i fjol, och i november kring 60 öre, mot 43 öre förra året. Sammantaget ger det ett höstsnitt i system på knappt 50 öre, jämfört med drygt 30 öre samma period i fjol. Under krisåret 2022 låg snittet för höstmånaderna på över 1,15 kronor per kilowattimme, med perioder på upp mot 4 kronor.

Liten risk för höga höstpriser

Bixia bedömer att priserna kan komma att stiga tillfälligt om vädret blir kallare än normalt eller om kärnkraftsreaktorer får fortsatt försening i återstart. Om till exempel Oskarshamn 3, vars återstart redan skjutits på fem gånger, inte kommer igång enligt plan i mitten av oktober, finns risk att priserna ökar under andra halvan av månaden.

– Risken för pristoppar ökar ju längre in på säsongen vi kommer, eftersom förbrukningen stiger när temperaturen sjunker. Men väderprognoserna ser i nuläget gynnsamma ut, och även om det skulle bli kallare än väntat ser vi inte någon risk för extremt höga priser, säger Johan Sigvardsson.

Dyrare el i syd

Södra Sverige har betalat betydligt mer för elen än norra delarna. Priserna har legat på runt 15 öre per kWh i norr under september, medan syd haft priser på omkring 70 öre. En differentierad prisbild väntas även under resten av hösten, särskilt om kärnkraftsproduktionen i söder fortsätter att vara begränsad och det fortsätter att vara gott om vatten i norr.

Fortsätt läsa

Guldcentralen

Aktier

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära