Följ oss

Nyheter

Börshandel i råvaror – Terminsrullning värt att känna till

Publicerat

den

Christian Bährne - The Royal Bank of Scotland

Christian Bährne, The Royal Bank of Scotland, Equity Derivatives & Structured Retail

I årtusenden har människor köpt, sålt och bytt råvaror. På 1800-talet skedde ett stort genombrott när affärsmän i USA började organisera handelsplatser för att underlätta handeln med bland annat majs och vete. Det revolutionerande var att handeln på dessa ”börser” skedde i standardiserade råvaruterminer. Allt sedan dess har basen för råvaruhandeln varit terminer vilket gör att man som investerare bör ha viss uppfattning om hur de fungerar.

En råvarutermin är ett kontrakt om att köpa eller sälja en viss mängd av en råvara till ett förutbestämt pris på ett visst datum. Det innebar att producenter med säkerhet visste hur mycket de skulle få betalt för nästa skörd och de kunde därmed planera sina investeringar på ett bättre sätt. Genom att handla råvarorna på termin skapade man även en mer effektiv marknad eftersom man slapp praktiska problem som att transportera råvarorna till handelsplatsen, utvärdera kvaliteten och hantera lagring. På så sätt har utvecklingen fortsatt. Idag när man ser oljepriset refereras i tidningarna är det sällan priset på fysisk olja som redovisas utan priset på de börshandlade oljeterminerna.

På senare år har tekniken möjliggjort att även vanliga privatinvesterare kan handla råvaror på börsen. Men innan man investerar bör man förstå att avkastningen på en investering i råvaror skiljer sig från en investering i aktier, där den sistnämnda avkastningen beror på kursutveckling och eventuella utdelningar.

Oavsett i vilken form man investerar i råvaror: fonder, certifikat, mini futures, etc så påverkas avkastningen även av det faktum att det är råvaruterminer och inte fysiska råvaror man är exponerad mot.

Terminsrullning – så att man slipper oljefat i trädgården

Handel med råvaruterminer sker oftast i de kontrakt som kommer att förfalla inom den närmaste månaden. Dessa kontrakt är också de mest likvida. Oljepriset man talar om i dagspressens marknadsnoteringar är ofta priset på dessa kontrakt. Eftersom en termin bygger på att leverera en viss mängd av en råvara till ett förutbestämt pris på ett visst datum så måste säljaren se till att leverera och köparen kunna ta emot. Det sker alltså en fysisk leverans av den aktuella råvaran. Denna fysiska leverans är man oftast inte intresserad av om terminerna handlats i finansiellt syfte.

För att undvika en fysisk leverans måste man därför sälja terminen innan slutdagen. Om man vill behålla exponeringen mot råvaran köper man ett nytt kontrakt med en slutdag lite längre fram i tiden. Varför ett det viktigt att känna till detta? Jo, terminsrullningen ger upphov till en effekt som kan vara positiv eller negativ.

Terminsrullning - Förklaring av backwardation och contango

Varför du behöver bry dig om terminsrullning

För många investerare kan rullningsförfarandet framstå som komplicerat. Antingen justerar man mängden av den råvara man är exponerad mot eller så kan man göra som med mini futures där exponeringen är konstant men där man istället justerar finansieringsnivån.

Det betyder att man inte behöver bry sig om det praktiska med terminsrullning men man ändock av avkastningen i rullningsförfarandet. Om man tar olja som exempel så vände marknaden under början av 2011 till “backwardation”. Det betyder att om man är lång i olja, dvs har investerat i olja, har man löpande dragit nytta av terminsrullningen.

I skrivande stund så ”ökar” en oljeinvestering ca 1,3% i värde vid varje terminsrullning (en gång i månaden). Däremot minskar oljeinvesteringen motsvarande om man är kort olja.

[hr]

Som investerare i råvaror behöver du förstå hur terminsmarknaden kan påverka din avkastning. På www.rbsbank.se/markets kan du se terminskurvorna för vanliga råvaruterminer. Där finns även exempel på hur mini futures och Open End-certifikat justeras vid terminsrullning.

Fortsätt läsa
Annons
Klicka för att kommentera

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Jäst och tångflugor kan ersätta fiskmjöl i foder till odlad lax

Publicerat

den

Två laxbitar

Tångflugor och marin jäst som odlas på biprodukter från matindustrin kan användas i foder till odlad lax. Genom att ersätta fiskmjöl och sojabönor kan det skapas en mer hållbar och cirkulär matproduktion, enligt en avhandling från Göteborgs universitet.

Mat från vattenbruk, som till exempel odlad fisk, är den snabbast växande sektorn i matindustrin. En viktig anledning är att det är näringsriktig och proteinrik mat som generellt sett är mer hållbart producerad än protein från landlevande djur.

Men odlingen av fisk har också sina utmaningar och det är fiskfodret som är mest problematiskt. Laxfiskarnas foder står i dag för ungefär hälften av odlingarnas klimatavtryck och utgör även hälften av produktionskostnaden. Genom att studera alternativa och mer hållbara ingredienser i fiskfodret hoppas forskare vid Göteborgs universitet kunna göra vattenbruket ännu mer hållbart.

I en ny avhandling lanseras tångflugornas larver och odlad marin jäst som bra alternativ till fiskmjöl och sojabönor i fodret. Det är två råvaror som kan odlas på biprodukter från den marina livsmedelsindustrin, som annars skulle slängas. Fluglarver och marin jäst har över 50 procent högkvalitativa proteiner och höga halter av nyttiga omega 3-fettsyror som fisken behöver för att växa och må bra, vilket i slutänden också ger ett nyttigt livsmedel.

Aktiverar fiskens immunsystem

– Både fluglarverna och jästen har goda näringsvärden och jag kunde notera att fisken åt fodret med god aptit. En annan viktig fördel är att dessa ingredienser kan stärka immunsystemet och därmed skydda fisken från sjukdomar, säger Niklas Warwas, doktorand vid Göteborgs universitet.

Fokuset för Niklas Warwas avhandling är att undersöka möjligheterna för en mer cirkulär matproduktion som minskar miljö- och klimatpåverkan. Den marina jästen odlades i näringsrikt lakvatten från sillkonservindustrin. Lakvattnet är en biprodukt som i dag är en kostnad för industrin eftersom vattnet måste renas innan det får släppas ut i havet. Nu kunde vattnet återanvändas för att producera en ny råvara för fiskfoder. På liknande sätt lät han farma tångflugor på en restprodukt från odling av alger.

Ökad livsmedelssäkerhet

Ett stort plus är att varken jästen eller fluglarverna kräver någon större bearbetning innan den kan användas som råvara i fiskmaten, vilket kan minska energiåtgången i fodertillverkningen.

– Både jästen och insekterna kan odlas på en lång rad olika organiska material. Det är en viktig poäng att skapa lokala cirkulära system där fiskfodret kan produceras i närheten av förädlingsfabrikerna, som i sin tur kan anläggas i närheten av fiskodlingarna. Det minskar transportbehovet och gör dessa alternativ till traditionella foderingredienser mer konkurrenskraftiga, säger Niklas Warwas.

I dagens fiskfoder används oftast fiskmjöl eller sojabönor som proteinkälla. Båda två är även av intresse som föda för människan. Att minska åtgången av dessa i fiskfoder bidrar till en ökad livsmedelssäkerhet, i en tid då den globala handeln står inför flera utmaningar.  

– Min forskning kan hjälpa Sverige att få en mer cirkulär matproduktion där biprodukterna återanvänds i stället för att slängas bort. Det bidrar till en resurssnålare matindustri som är viktig när tillgången på odlingsbar mark och rent vatten hotas samtidigt som befolkningen ökar, säger Niklas Warwas.

Fortsätt läsa

Nyheter

Bixias vårprognos: Låga elpriser väntas i vår

Publicerat

den

Våren är på intåg med milt väder, minskande elförbrukning och fallande elpriser.  Elpriset väntas nästan halveras till runt 50 öre per kWh i snitt under mars-april, jämfört med i fjol.  Låga bränslepriser och svag konjunktur i Europa bidrar till prisfallet. Det visar elbolaget Bixias prognos för våren 2024. 

Kylan börjar släppa på allvar både i Norden och i Europa och våren är på intåg efter en långdragen vinter med återkommande köldtoppar.

– I vår väntas elpriserna falla markant, tack vare milt väder och bättre hydrologi samt svag konjunktur och väldigt låga bränslepriser i Europa. Vårpriserna blir de lägsta av sitt slag sedan 2021 då priserna började sticka i väg, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.

Elpriset i system på elbörsen Nord Pool väntas i mars bli ungefär 50 öre per kWh jämfört med 91 öre i fjol. I april ser det ut att bli runt 45 öre, jämfört med 88 öre ifjol.

Från extremläge till normalitet

Vårens elpris väntas bli klart mer stabilt än förra året. Energibalansen är betydligt starkare, med mer förnybar energi, mer kärnkraft och lägre förbrukning, särskilt i Europa. De numera kontrollerade elpriserna i Europa spiller också över på de svenska priserna. 

– Elkrisen är helt borta för stunden. Elpriset har snabbt gått från ett extremläge 2021 – 2022, via en sakta utförslöpa för i fjol, till ett mer normalt läge i år.  Den allra största orsaken till utvecklingen är det stora prisfallet i Tyskland, där elpriset toppade på 2,50 kronor i snitt för 2022 men hittills i vinter landat på 75 öre, säger Johan Sigvardsson.

Även om vädret i Sverige blir kallt och vindstilla vissa dagar i mars och vi importerar el, finns en övre gräns hur mycket elpriset kan sticka i väg till följd av priskopplingen mot Tyskland. Elpriset i Tyskland väntas ligga på endast runt 60 öre per kWh, att jämföra med 114 öre per kWh i fjol.

Stort fall även i vintras

När årets vinter summeras kan konstateras att vi haft en relativt kall vinter. Under november, december och januari var det i snitt 2 grader lägre temperatur än normalt.  Samtidigt har vintern bjudit på en temperaturmässig berg- och dalbana.  

– Kyla och högre förbrukning borde normalt sett betyda högre elpriser. Men i och med att både bränslepriser och därmed de kontinentala priserna fallit så mycket får vi istället ett betydligt lägre elpris i år, säger Johan Sigvardsson.

I februari landade systempriset på 45 öre per kWh, jämfört med 91 öre per kWh året innan.

Fortsätt läsa

Nyheter

Stora investmentbanker och hedgefonder ökar handeln med fysiskt uran

Publicerat

den

Kärnkraftverk som använder uran

Goldman Sachs, Macquarie och flera hedgefonder har ökat sin fysiska handel i uran i en tid då råvaran handlas till höga priser. Detta eftersom många länder ökar sin kärnkraftsproduktion för att uppfylla sina klimatmål samtidigt som de minskar behovet av import av fossila bränslen.

Goldman Sachs har ökat handeln med fysiskt uran och har även börjat ställa ut optioner på uran till hedgefonder.

Medan den amerikanska investmentbanken Goldman Sachs mestadels gör affärer med hedgefonder och andra finansiella kunder, har Macquarie ökat handeln med uranproduktion från gruvbolag, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

Uran befinner sig på en tjurmarknad eftersom många ekonomier vill använda mer kärnkraftsproduktion i en renässans för tekniken efter energikrisen och den ryska invasionen av Ukraina.

Vid klimattoppmötet COP28 i slutet av förra året lovade USA och 21 andra länder att tredubbla kärnkraftskapaciteten till 2050. De sa att det är avgörande att införliva mer kärnkraft i sin energimix för att uppnå sina nettonollmål under de kommande decennierna.

”Deklarationen erkänner kärnenergins nyckelroll för att uppnå globala netto-nollutsläpp av växthusgaser till 2050 och att hålla målet på 1,5 grader Celsius inom räckhåll”, sade det amerikanska utrikesdepartementet.

Uranpriserna har fördubblats under det senaste året till kring 100 dollar per pound.

Fortsätt läsa

Populära