Följ oss

Nyheter

Stena ger Volvos bussbatterier ett andra liv

Publicerat

den

Elbuss laddar

Bussbatteriernas kommersiella livslängd förlängs avsevärt och råvaror kan sparas. Det blir resultatet av ett nytt samarbete mellan Volvo Bussar och Stena Recyclings dotterbolag Batteryloop. När batterierna plockas ur bussarna ska de återanvändas som energilager i till exempel fastigheter och laddstationer i många år.

”Volvo Bussar är en av pionjärerna inom elektromobilitet som ger en ren, tyst och effektiv kollektivtrafik. Vi har en tydlig hållbarhetsstrategi i alla steg i värdekedjan och tar nu ytterligare ett steg genom att konsekvent återanvända bussbatterier. Genom att ge batterierna ett ”andra liv” använder vi jordens resurser på ett bättre sätt. Inom elektromobilitet skapar vi nya cirkulära affärssystem och det här samarbetet är verkligen ett stort steg i rätt riktning,” säger Håkan Agnevall, vd Volvo Bussar.

Ett bussbatteri används många år i trafik innan de behöver bytas ut. När batteriet byts ut har det fortfarande en stor del av sin kapacitet kvar. Det är för lite för att fortsätta driva bussar med god effektivitet. Däremot är den kapaciteten fullt tillräcklig när batterierna används som energilager. Att batterierna kan återanvändas betyder att naturresurser sparas då man slipper använda nytillverkade batterier som energilager.

Elbuss laddar

”Vi är väldigt glada och stolta över att Batteryloop får möjlighet att köpa de använda batterierna och utveckla den här lösningen tillsammans med Volvo Bussar. Förutom återanvändning innebär avtalet att vi även garanterar en säker och miljöriktig återvinning när batterierna har tjänat ut som energilager. Genom detta erbjuder vi en hållbar cirkulär lösning för Volvo Bussars batterier. Samarbetet betyder också att vi kan vända en kostnad till en intäkt för kunden,” säger Rasmus Bergström, vd Batteryloop.

Det nya avtalet som undertecknades nyligen är ett globalt samarbetsavtal. Det berör alla de batterier som Volvo Bussar ansvarar för, i elbussar som går i trafik runt om i världen. De flesta elbussarna finns än så länge i Europa, men antalet väntas öka även i övriga delar av världen. 

”Vi ser en allt större efterfrågan på elbussar från städer runt om i världen och eftersom vi var tidigt ute med elbussar kommer volymerna för använda batterier att öka,” säger Håkan Agnevall.

Efterfrågan på lokala energilager spås också öka i framtiden. Ett energilager ger nya möjligheter att exempelvis lagra förnyelsebar energi som kan användas för att möta toppar i energibehovet. Överskott kan säljas och levereras ut på elnätet. 

”Ett energilager är som en stor powerbank som ger användaren stor flexibilitet, och som kan bidra till att generera intäkter. Vi ser en snabbt ökande marknad i olika typer av fastigheter, men även när det gäller laddstationer för elfordon både inom industrin och övriga samhället. Vårt samarbete med Volvo Bussar kommer ge ett värdefullt bidrag till utvecklingen av infrastrukturen som behöver byggas upp,” säger Rasmus Bergström. 

Batteryloop och Volvo Bussar driver sedan tidigare ett gemensamt projekt, tillsammans med Stena Fastigheter där bussbatterier används som energilager för att ge elektricitet till bostadsområdet Fyrklövern i Göteborg. Elektriciteten som lagras kommer från solpaneler på husens tak.

Nyheter

Uranbrytning ska bli tillåtet i Sverige

Publicerat

den

Romina Pourmokhtari

Regeringen går vidare med planerna att ta bort förbudet mot uranbrytning i Sverige. Kommuner ska kunna stoppa utvecklingen av urangruvor om de klassas som kärnteknisk verksamhet. Är uran en biprodukt till annan brytning räknas det dock inte som kärnteknisk verksamhet. Den exakta definitionen är ännu inte bestämd. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari säger till Sveriges Radio att det är hyckleri att förbjuda uranbrytning i Sverige samtidigt som vi har kärnkraftverk som är beroende av uran.

Fortsätt läsa

Nyheter

Tuffa tider för stål i Europa

Publicerat

den

Felix Lindberg

Stålmarknaden befinner sig i en svår situation där Kinas enorma kapacitet i kombination med att den inhemska efterfrågan har gått ner skapar press på branschen i hela världen. Skrothandlaren och stålexperten Felix Lindberg berättar om Europas svåra situation, med en bilindustri som går på knäna med minskad efterfrågan på stål som följd. Under 2025 kan hårdare tongångar och handelsfrågor komma i fokus. Inte minst spelar en ny administration i USA och ett val i Tyskland roll.

Felix Lindberg kommenterar stålmarknaden.
Fortsätt läsa

Nyheter

LKAB och Luleå kan bli en betydande aktör för fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Europa

Publicerat

den

Illustration LKABs industripark för kritiska mineral med fullt utbyggda anläggningar

LKAB lämnar idag in sin ansökan om miljötillstånd för förädling av fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Luleå. Den planerade industriparken kan bli den första i sitt slag i Europa och en betydande byggsten i att öka självförsörjningen av kritiska mineral, med potential att täcka sju gånger behovet av fosfor till svenskt jordbruk.

– Denna ansökan är resultatet av ett gediget arbete under fyra års tid. Det handlar om en viktig milstolpe som är av stor betydelse för regionen, Sverige och för Europas beredskap. Genom att utvinna fosfor och sällsynta jordartsmetaller från det material som vi redan bryter kan vi stärka vår framtida konkurrenskraft när vi planerar att expandera våra gruvor, samtidigt som vi kan öka försörjningstryggheten och förse samhället med dessa kritiska mineral som behövs för omställningen, säger Darren Wilson, direktör affärsområde Specialprodukter, LKAB.

Utbudet av fosfor för mineralgödsel är avgörande för matförsörjningen i Sverige och EU, medan sällsynta jordartsmetaller används för elektrifieringen och digitaliseringen av samhället, till exempel tillverkning av permanentmagneter i elbilar och vindkraftverk. Fullt utbyggd beräknas produktionen från industriparken kunna täcka cirka sju gånger Sveriges behov och åtta procent av EU:s behov av fosfor. Idag finns ingen utvinning av sällsynta jordartsmetaller i Europa.

– Behovet av kritiska mineral är brådskande sett till det geopolitiska läget och Sveriges mål om att nå fossilfrihet år 2045. EU är idag helt importberoende av fosfor och sällsynta jordartsmetaller och har klassificerat dessa som kritiska råmaterial för samhället. Denna ansökan är avgörande för att möjliggöra ett framtida investeringsbeslut om fullskalig produktion i Luleå, säger Darren Wilson.

Ansökan till Mark- och miljödomstolen avser ett miljötillstånd att bedriva storskalig industriverksamhet samt hamnverksamhet på Svartön i Luleå. Verksamheten bygger på att nyttja avfallsströmmar från järnmalmsproduktionen i Gällivare, där apatitkoncentrat framställs för vidareförädling i Luleå. Här planerar LKAB att producera fosfor och sällsynta jordartsmetaller, samt gips som biprodukt. Genom en stegvis uppskalning kan verksamheten utökas med fler processanläggningar över tid, för att stå i full drift under 2030-talet.

– LKAB:s tillståndsansökan är ytterligare ett steg på vägen mot en utbyggd industripark i Luleå. Det är glädjande att de arbetar på enligt sin plan med etableringen, som är betydelsefull för kommunens och regionens fortsatta utveckling som nav i omställningen. Produktionen av dessa kritiska mineral för vindkraftverk, elbilar och matförsörjning är viktigt för hela vårt samhälle och ger oss möjligheten till att skapa nya arbetstillfällen inför framtiden, säger Carina Sammeli, kommunstyrelsens ordförande, Luleå kommun.

Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera de teknologier som krävs för utvinning av kritiska mineral. Resultaten från anläggningen, tillsammans med miljötillståndet för industriparken, kommer att ligga till grund för kommande beslut om storskalig produktion. Det är även avhängigt av miljötillståndet för LKAB:s verksamhet och apatitverk i Gällivare, där tillståndsprocessen pågår.

Fakta om LKAB och kritiska mineral

  • LKAB planerar att börja utvinna kritiska mineral från den befintliga järnmalmsgruvan i Gällivare genom att etablera ett nytt förädlingsverk för apatit. Detta genom att ta vara på flöden från järnmalmsproduktionen som idag inte tas till vara och blir till avfall.
  • Apatitkoncentratet från Gällivare transporteras sedan till den planerade industriparken i Luleå. Här planerar LKAB att producera sällsynta jordartsmetaller, fosfor för produktion av mineralgödsel till jordbruket, samt gips som biprodukt för byggindustrin.
  • Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera 800 MSEK i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera och vidareutveckla de teknologier som krävs för utvinning av fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Den planeras vara i drift i slutet av 2026 och är en viktig del i arbetet med att utveckla den fullskaliga anläggningen.
  • EU klassificerar råvaror som kritiska på grund av det stora importberoendet och den stora betydelsen de har för vår ekonomi och den gröna omställningen. Detta inkluderar fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Gemensamt för dessa råmaterial är även att det finns en stor risk för försörjningsavbrott, till exempel relaterat till geopolitiska risker.
  • Fosfor används främst för produktion av mineralgödsel och ungefär hälften av världens livsmedelsproduktion är beroende av detta. Europa är till 90 procent beroende av import, där Ryssland har stått för en betydande del av produktionen.
  • Sällsynta jordartsmetaller (REE) används bland annat i permanentmagneter i elbilsmotorer och generatorer för vindkraftverk, där Kina dominerar värdekedjan. Europa har idag ingen egen utvinning av dessa sällsynta jordartsmetaller.
  • LKAB har ansökt om att göra järnmalmsgruvan i Gällivare, den planerade industriparken i Luleå och den nya järnmalmsfyndigheten Per Geijer med höga halter sällsynta jordartsmetaller och fosfor i Kiruna till strategiska projekt enligt EU:s Critical Raw Materials Act.
Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära